# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Salberga, för att intagna som velat hålla gudstjänst hänvisats till en bostadsavdelning m.m.

JO 2015-06-04 dnr 222-2015

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                      Sid
                                                                          2015-06-04                222-2015               1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Salberga, för att intagna som
                        velat hålla gudstjänst hänvisats till en bostadsavdelning m.m.


                          Beslutet i korthet: Av säkerhetsskäl hänvisade Kriminalvården, anstalten Salberga,
                          ett antal intagna att hålla gudstjänst på en bostadsavdelning. På avdelningen vistades
                          det även intagna som inte ville delta i gudstjänsten. I chefsJO:s beslut uttalas förstå-
                          else för att den eller de intagna som inte ville delta i gudstjänsten upplevde att de inte
                          hade något annat val än att vara på sina bostadsrum under gudstjänsten. Genomför-
                          andet av gudstjänsten har därmed inneburit en begränsning för de intagna som valde
                          att inte delta.
                          Det allmänna har en skyldighet att respektera en enskilds val att utöva religion såväl
                          som att avstå från att göra detta. Vidare är en religiös övertygelse en privatsak som
                          ingen mot sin vilja ska behöva redovisa inför andra. Mot den bakgrunden framstår det
                          enligt chefsJO som direkt olämpligt att genomföra en gudstjänst på en låst bostads-
                          avdelning där det finns intagna som inte vill delta. Anstalten får kritik för sitt agerande.
                          I beslutet understryks vidare att för de intagna kan möjligheten att delta i en guds-
                          tjänst i ett andaktsrum vara ett viktigt inslag för att minska de negativa följderna av
                          frihetsberövandet. Att en gudstjänst genomförs i en andaktslokal i stället för exempel-
                          vis en produktionslokal är också en viktig del i att behandla de intagna med respekt.
                          En sådan ordning innebär dessutom – till skillnad från om gudstjänsten genomförs på
                          en bostadsavdelning eller i direkt anslutning till denna – att de intagna som deltar i
                          gudstjänst inte behöver visa sin trosuppfattning för medintagna. Det betyder enligt
                          chefsJO att om en anstalt har ett andaktsrum bör gudstjänster endast i undantagsfall
                          hållas på någon annan plats i anstalten.
                          I beslutet får Kriminalvården, anstalten Salberga, även kritik för att ha ordnat verk-
                          samheten på sådant sätt att besökare har kunnat få del av integritetskänslig informa-
                          tion om de intagna, utan att det har varit anstaltens avsikt.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 14 januari 2015, framförde AA klagomål
                        över bl.a. på vilket sätt gudstjänster genomförts i anstalten Salberga. Han an-
                        förde i huvudsak följande:

                        I anstalten Salberga finns ett kapell för gudstjänster. Personalen har emellertid
                        ansett att det är för resurskrävande att låta de intagna använda kapellet. I stället
                        har anstalten, utan att fråga de intagna, beslutat att gudstjänster ska genomföras
                        på bostadsavdelningen. De intagna gavs möjlighet att skriva på en lista om de


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                   Dnr 222-2015       Sid 2 (10)




ville närvara vid gudstjänsten, och det fanns intagna på avdelningen som inte
anmälde sig. Dagen för gudstjänsten kom prästen tillsammans med personal in
på avdelningen och ”intog” plats i de intagnas gemensamma utrymme. De in-
tagna (fyra av totalt åtta intagna) som inte skulle medverka i gudstjänsten om-
bads att gå in på sina bostadsrum och stanna där, och inte vara ute på avdelning-
en och störa. Gudstjänsten pågick i en och en halv timme. Under den tiden kun-
de de intagna som avstod från att delta i gudstjänsten inte vara aktiva på avdel-
ningen. ”Tillställningar” som riktar in sig på en religion, tro och tillbedjan ska
vara frivilliga och hållas utanför bostadsavdelningen och inte påtvingas de in-
tagna.

Den 8 januari 2015 kom personalen in på avdelningen med en civilklädd privat-
person. En intagen frågade vem denna person var och personalen uppgav att
hon var från en högskola och skulle vara på anstalten i tre månader för ett ”skol-
projekt”. De intagna hade inte informerats om detta i förväg och inte blivit till-
frågade om de accepterade detta. Utanför de intagnas bostadsrum finns deras
namn angivna. För att skydda de intagnas identitet och integritet i samband med
att utomstående befinner sig på avdelningen borde endast intagningsnummer
anges invid bostadsrummen. Flera intagna på avdelningen upplevde det oan-
mälda studiebesöket som ett direkt övergrepp i den redan utsatta situation som
de befinner sig i.

Det förekommer att frivilligorganisationer kommer till avdelningen. Nyligen
uppgav personalen att de hade fått instruktioner om att de i samband med så-
dana besök ska befinna sig inne på avdelningen. En sådan övervakning sker inte
på någon av anstaltens övriga avdelningar. Personalen har inte kunnat förklara
varför de har börjat ”inkräkta” i samband med besöksgruppernas besök. Vid
besöken förs besöksgrupperna genom avdelningskontoret. På en vägg på avdel-
ningskontoret finns fotografier med namn på alla intagna. Deltagarna i besöks-
grupperna har tagit del av den informationen och tilltalat de intagna med full-
ständiga namn. Flera intagna har blivit upprörda över att de inte har kunnat vara
anonyma i samband med dessa besök.

Utredning
Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. Därefter inkom AA med
kompletterande anmälan där han anförde i huvudsak följande:

Anstalten har efter hans anmälan beslutat att flytta gudstjänsterna till avdelning-
ens produktionslokal. Detta innebär att de intagna som vill delta i gudstjänsterna
måste befinna sig på sin arbetsplats under sin fritid. Det finns en församlings-
lokal som är avsedd för gudstjänster och som borde användas för detta ändamål.
För en tid sedan kom en av kyrkans medarbetare in på avdelningen och sa att
han hade hört av anstaltspersonalen att de intagne skulle sabotera för kyrkan om
de kom in på avdelningen. Detta har enligt AA de intagna aldrig sagt. I samtal
med intagna på andra avdelningar har det framkommit att även dessa anser att
gudstjänsterna ska hållas i kyrkans lokal. Det har emellertid framkommit från
                                                                        Dnr 222-2015        Sid 3 (10)




kyrkans personal att anstalten anser att det är alldeles för personalkrävande att
föra de intagna till gudstjänstlokalen.

Vidare har det kommit ytterligare en oanmäld civilperson till avdelningen. Det
visade sig att även den nya besökaren kom från högskolan. Denna andra person
från högskolan har även utfört kriminalvårdspersonalens sysslor och kontroller-
at närvaron bland de intagna. Hon har även deltagit vid dagliga visitationer
m.m. Enligt AA genomförs visitationerna för att trakassera de intagna. I stället
för att använda metalldetektorspadar väljer personalen att ta på de intagna. För
att en kroppsvisitation ska få genomföras ska det enligt lagen finnas en skälig
misstanke.

Enligt AA har de intagna länge blivit lovade möjlighet att delta i yogaverksam-
het. Anstalten har emellertid hänvisat de intagna till att genomföra verksamhet-
en på avdelningen. Eftersom de befinner sig på avdelningen hela tiden, förutom
när de befinner sig i produktionslokalen eller på promenad, har de tackat nej till
detta. Övriga avdelningar ges möjlighet att delta i yoga i anstaltens sporthall. De
intagna har inte heller fått den pyssel- och fritidssysselsättningen som har utlov-
ats av anstalten, bl.a. inför alla hjärtans dag.

Även den kompletterande anmälan remitterades till Kriminalvården för yttran-
de. AA kom in med ytterligare en skrift som inte ledde till någon åtgärd från
JO:s sida.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom chefsjuristen
BB, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från anstalten Salberga. Genom
      utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
      AA är placerad vid anstaltens s.k. ro-avdelning. En ro-avdelning är en avdelning
      med färre intagna och en högre personaltäthet i syfte att kunna erbjuda mer stöd
      åt de intagna. På avdelningen vistas för närvarande åtta av anstaltens 234
      intagna. Ro-avdelningen har ingen kontakt med övriga avdelningar.

      Gudstjänster
      Gudstjänster firas i första hand i anstaltens andaktsrum. När detta inte tillåts av
      resurs- eller säkerhetsskäl firas gudstjänst om möjligt på respektive avdelning. I
      förevarande ärende, vid det första tillfället, bedömdes det med hänsyn till avdel-
      ningens klientkonstellation och tillgängliga personalresurser inte säkerhetsmäss-
      igt genomförbart att fira gudstjänsten i andaktsrummet, varför gudstjänsten i
      stället firades på avdelningen. Uppgifterna om att intagna som inte velat delta i
      gudstjänsten tvingats uppehålla sig på sina bostadsrum tillbakavisas. Mot bak-
      grund av de synpunkter som AA framfört avseende detta firades, vid det andra
      tillfället, gudstjänsten i stället i produktionslokalen. Det stämmer att personal
      närvarar vid gudstjänsterna i syfte att upprätthålla ordning och säkerhet.
      Anstalten har ingen kännedom om att personal skulle ha uttalat att intagna skulle
      sabotera för kyrkan. Påståendet om att det skulle råda någon konflikt mellan an-
      staltens personal och representanter för NAV (Nämnden för andlig verksamhet)
      tillbakavisas. Anstalten har inte mottagit några klagomål avseende gudstjänster
      från andra intagna. Såvitt avser samtal mellan intagna på AA:s avdelning och
                                                                   Dnr 222-2015        Sid 4 (10)




intagna på andra avdelningar är detta inte möjligt med mindre än att man skriker
från avdelningens balkong, vilket inte är tillåtet och avbryts i den händelse av
personal.

Civilklädda personer
Den civilklädda person som avses i den första anmälan är en student som genom-
för en 15 veckors praktik vid anstalten under vilken tid hon går bredvid en vård-
are. Praktikanten är inte avlönad av Kriminalvården och utför inget kriminal-
vårdsarbete. Praktikanten är i förväg informerad om den sekretess som råder
inom Kriminalvårdens verksamhet. Det stämmer att det av förbiseende inte läm-
nades någon information till de intagna innan praktikanten anlände. Rutinen är
emellertid att så ska ske. Personal har i efterhand svarat och informerat de intag-
na när de frågat om praktikanten. Den andra civilklädda person som nämns i den
kompletterande anmälan är en annan student, som går samma utbildning som tid-
igare nämnd student, som genomför motsvarande praktik vid en annan avdel-
ning. Den aktuella dagen var personalen på denna avdelning på möte varför
studenten i stället var på AA:s avdelning. Påståendet att studenten utfört krimi-
nalvårdsarbete tillbakavisas.

Visitationer
Anstalten tillbakavisar att det skulle ske några visitationer i syfte att trakassera
intagna. Visitationer utförs på olika sätt beroende vad som eftersöks. I de fall det
handlar om metallföremål genomförs visitationen med hjälp av metalldetektor-
spade, i andra fall genom att personal känner på den intagne.

Personalnärvaro och integritetsfrågor
I enlighet med Kriminalvårdens dynamiska säkerhetsarbete ska personalen vistas
så mycket som möjligt på avdelningarna. När det är externa aktörer på avdel-
ningen är det särskilt viktigt med närvarande personal för att upprätthålla ordning
och säkerhet. Detta är lika på samtliga avdelningar. Anstalten delar inte AA:s
åsikt att personals närvaro skulle inkräkta på besöksgruppernas verksamhet och
tillbakavisar påståendet att ro-avdelningen särbehandlas gällande besöksgrupper.
I personalens uppehållsrum på avdelningen, dit intagna inte har tillträde, finns
det en tavla med de intagnas rumsnummer, intagningsnummer, efternamn och
övriga uppgifter av intresse, t.ex. specialkost. Någon fotoförteckning finns inte
på tavlan. Det förekommer dock att besökare, i form av NAV, besökare från
kyrkan, bibliotekarien och inhyrda aktörer i ASV (Annan strukturerad verksam-
het) slussas via uppehållsrummet för att personalen kort ska kunna stämma av
hur läget är på avdelningen innan de tas in.
Med anledning av händelsen på häktet i Huddinge då operatören, som bl.a. skötte
hissen till promenadgårdarna, inte hade kännedom om hur de intagna med för-
höjd säkerhetsklassning såg ut har anstalten emellertid ansett det nödvändigt att
operatörerna, i den gemensamma operatörsplatsen, haft tillgång till bilder från
kriminalvårdsregistret (KVR) på intagna med förhöjd säkerhetsklassning. Även
intagna på aktuell avdelning har funnits på bild. Bilderna har placerats så att de
skulle vara dolda, men det har trots detta varit möjligt för besökare att se dem
varför de nu har flyttats så att endast personal kan se dem. Anstalten tillbakavisar
påståendet att personal har förevisat namn och bild för besökare.
På dörrarna till de intagnas bostadsrum står det respektive intagens intagnings-
nummer och efternamn.

Övrigt
Yoga bedrivs i idrottshallen i mån av plats med en blandning av klienter placera-
de vid normalavdelningar som visat intresse. Det är stort intresse för idrottshall-
en och det är mycket ont om lediga tider. Klienter placerade vid ro-avdelningen
kan inte blandas med övriga klienter av konstellationsskäl. Klienterna har blivit
erbjudna yoga på avdelningen, i produktionslokalen samt i pingisrummet men
                                                                    Dnr 222-2015         Sid 5 (10)




tackat nej till detta. De intagna har också tackat nej till att bedriva yoga på avdel-
ningens ordinarie tid i idrottshallen.
Anstaltens ambition var att det skulle anordnas pysselverksamhet inför alla
hjärtans dag. Något löfte lämnades inte. Bedömningen gjordes dock att det inte
gick att få till pysselverksamheten i förhållande till övrig verksamhet och med
lämplig personal, varför valet gjordes att inte genomföra denna.

Författningsbestämmelser
Av 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610) (FäL) följer att varje intagen ska be-
mötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
Av 4 kap. 2 § FäL framgår att en intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt
ägna sig åt fysisk aktivitet och annan fritidssysselsättning.
Av 4 kap. 4 § FäL följer att en intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ut-
öva sin religion.
Av allmänna råd till 4 kap. 2–5 §§ FäL i Kriminalvårdens föreskrifter och all-
männa råd (KVFS 2011:1) om fängelse (FARK Fängelse) framgår att tillgången
till fritidssysselsättning, utbudet av massmedier, samt möjligheterna att utöva
religion eller hålla förtroenderåd kan inskränkas av ordnings- eller säkerhetsskäl
samt till följd av praktiska förhållanden inom Kriminalvården som t.ex. anstalts-
rutiner och resurstillgång.
Av artikel 29.3 i de europeiska fängelsereglerna följer att de intagna inte får
tvingas att utöva en religion eller tro, delta i religiösa gudstjänster och möten,
delta i verksamhet med religiöst innehåll eller acceptera besök av religiösa före-
trädare för någon religion eller tro.
Av 1 kap. 20 a § FARK Fängelse (trädde i kraft 15 januari 2015) framgår att be-
rörda intagna, inför studiebesök av utomstående, ska informeras i god tid.
Besökarna får endast ges tillträde till en intagens bostadsrum efter medgivande
av den intagne.
Av 35 kap. 15 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) följer
att sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne
lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat
allvarligt men om uppgiften röjs.
Av 8 kap. 4 § FäL följer att en intagen får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas
för eftersökande av otillåtna föremål om
1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på
     honom eller henne,
2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför anstalt,
3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i
     7 kap. 2 §, eller
4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning
     som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom anstalten och den intagne
     har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.
Av 8 kap. 5 § FäL följer att en intagen får även i andra fall än som avses i 3 och
4 §§ kroppsvisiteras för eftersökande av vapen och andra farliga föremål, om det
är nödvändigt av säkerhetsskäl.
Av 23 § fängelseförordningen (2011:611) framgår följande. Vid kroppsvisitation
eller kroppsbesiktning ska den som kontrolleras visas all den hänsyn som om-
ständigheterna medger. Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska, om möjligt,
utföras i närvaro av en annan person än den som genomför kontrollen.
                                                                     Dnr 222-2015        Sid 6 (10)




Kriminalvårdens bedömning
En intagen ska på lämpligt sätt ges möjlighet att utöva sin religion. Det är viktigt
att deltagandet är frivilligt och inte sker genom någon form av tvång. Gudstjänst-
er i anstalten Salberga genomförs vanligtvis i anstaltens andaktsrum. Då detta, av
praktiska skäl eller av säkerhetsskäl, inte varit möjligt har anstalten valt att gen-
omföra gudstjänsten på bostadsavdelningen respektive i produktionslokalen. Så-
vitt avser val av lokal för att fira gudstjänst i så regleras inte detta i europeiska
fängelsereglerna eller i det nationella regelverket. Kriminalvården är dock med-
veten om värdet i att få fira gudstjänst i en för ändamålet anpassad lokal varför så
även vanligtvis sker. Om så inte är möjligt har Kriminalvården emellertid ansett
det som viktigt att tillse att de intagna som så önskar får fira gudstjänst, varför
andra lösningar fått tas till. Med anledning av AA:s synpunkter rörande att guds-
tjänsten firades på bostadsavdelningen och att intagna känt sig tvingade att an-
tingen delta eller uppehålla sig på sina rum så valde anstalten att i stället nyttja
produktionslokalen för att undvika att en sådan situation uppstod igen. Uppgift-
erna om att intagna som inte velat delta i gudstjänsten tvingats uppehålla sig på
sina bostadsrum har tillbakavisats, liksom uppgifterna att det skulle föreligga
konflikt mellan anstaltens personal och representanter för NAV. Ingen annan in-
tagen på avdelningen har framfört några klagomål avseende gudstjänster. För det
fall någon intagen trots detta känt sig tvingad att delta i gudstjänsten på bostads-
avdelningen är detta självklart beklagligt.
Vad gäller de studenter som vistats på bostadsavdelningen har det åtminstone av-
seende den ena studenten inte i förväg lämnats någon information om detta till de
intagna. Rutinen är emellertid att så ska ske varför det kan antas att det inträffade
beror på ett förbiseende i det enskilda fallet. Påståendet att anstalten låtit prakti-
kanter utföra kriminalvårdsarbete har tillbakavisats av anstalten. Kriminalvården
beklagar det inträffade men har ingen anledning att anta att detta är något annat
än ett förbiseende.
Såvitt avser visitationer har anstalten uppgett att inga visitationer görs i syfte att
trakassera de intagna. Beroende på vad som eftersöks genomförs visitationen på
olika sätt, antingen med metalldetektor eller genom att personal känner på per-
sonen. Det är av stor betydelse att den som ska kontrolleras vid kroppsvisitation
eller kroppsbesiktning visas all den hänsyn som omständigheterna medger. Det
finns inget i utredningen som talar för att så inte skett.
Kriminalvården har skyldighet att upprätthålla ordning och säkerhet i anstalterna.
Personalnärvaro i samband med besök av besöksgrupper sker som en del i detta
och ingår i det dynamiska säkerhetsarbetet.
Av utredningen har framkommit att det funnits bilder av intagna med förhöjd
säkerhetsklassning placerade i operatörsplatsen på ett sådant sätt att besökare
kunnat ta del av dem. Oaktat att så inte varit anstaltens avsikt framstår detta som
olämpligt. Bilderna har nu flyttats så att de inte kan ses av besökare.
Det stämmer att de intagnas intagningsnummer och efternamn är angivna på
dörrarna till bostadsrummen. Det finns inget som talar för att detta rör sig om
sekretessmarkerade uppgifter. JO har i beslut (dnr 389-2012 och 1138-2013) valt
att inte rikta någon kritik mot Kriminalvården med anledning av att namn och
intagningsnummer angetts på dörrarna till bostadsrummen. JO har dock konsta-
terat att Kriminalvården, för det fall det rör sig om sekretessmarkerade uppgifter,
har en skyldighet att hantera den typen av personuppgifter varsamt.
Gällande informationen på tavlan i personalens uppehållsrum har framkommit
att det förekommer att besökare slussas via detta och därför rimligen kan ta del
av denna information. Informationen innehåller, utöver efternamn och intag-
ningsnummer, även information om t.ex. specialkost. Information om en intag-
ens specialkost skulle kunna avslöja en intagens sjukdomar och religionstillhör-
ighet. Kriminalvården har en skyldighet att värna de intagnas personliga integri-
tet. Det är därför tveksamt om det är lämpligt att öppet visa sådan information i
en lokal där besökare passerar igenom. Kriminalvården kommer därför att re-
                                                                               Dnr 222-2015         Sid 7 (10)




          kommendera anstalten att om möjligt placera sådan information så att den inte är
          direkt synlig för besökare. Det ska dock noteras att de besökare som tillåts pas-
          sera igenom lokalen samtliga erinrats om den sekretess som råder inom
          Kriminalvården.
          Kriminalvården är medveten om att alla avbrott i de intagnas vardag är välkomna
          och arbetar för att erbjuda de intagna distraktioner. Vad gäller möjligheterna att
          utöva yoga framgår att de intagna vid AA:s avdelning har erbjudits yoga i lokaler
          och vid tidpunkter som anstalten bedömt vara lämpligt. De intagna har valt att
          tacka nej till detta. Pysselverksamheten har tyvärr inte varit möjlig att genom-
          föra.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Hållande av gudstjänst
Kriminalvården har redogjort för innehållet i den rekommendation i de europe-
iska fängselreglerna som anger bl.a. att intagna i fängelse inte får tvingas att
delta i religiösa gudstjänster och möten. Syftet med bestämmelsen är att värna
de intagnas religionsfrihet. I fängelsereglerna anges även att intagnas rätt till
tanke-, samvets- och religionsfrihet ska respekteras. Vidare framgår att verk-
samheten i ett fängelse ska utformas så långt det är praktiskt möjligt så att de
intagna kan utöva sin religion och leva efter sin tro, delta i gudstjänster eller
sammankomster som leds av erkända företrädare för denna religion eller tro, ta
emot enskilda besök av sådana företrädare för sin religion eller tro och inneha
böcker och annan litteratur som har med deras religion eller tro att göra.1

Bestämmelser som avser skydda religionsfriheten återfinns även i den svenska
grundlagen. I regeringsformen anges bl.a. att var och en är gentemot det allmän-
na tillförsäkrad frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion
(religionsfrihet).2 Ingen får heller av det allmänna tvingas att ge till känna sin
åskådning i religiöst hänseende och inte heller av det allmänna tvingas att till-
höra trossamfund.3 Religionsfriheten får inte begränsas genom lag.4 Liknande
bestämmelser återfinns i artikel 9.1 i Europeiska konventionen den 4 november
1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen).5




1
    Se artikel 29.1 och 29.2 i de europeiska fängelsereglerna.
2
    Se 2 kap. 1 § 6 regeringsformen.
3
    Se 2 kap. 2 § regeringsformen.
4
    Se 2 kap. 20 § 1 regeringsformen motsatsvis.
5
    I artikeln anges att var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemen-
skap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst,
undervisning, sedvänjor och ritualer.
                                                                      Dnr 222-2015      Sid 8 (10)




Europadomstolen har i flera avgöranden uttalat att religionsfriheten, förutom en
rätt att utöva religion, även innefattar en rätt att inte behöva ha en religiös upp-
fattning och att inte behöva utöva en religion. Av detta följer enligt Europadom-
stolen en rätt för enskilda att inte behöva avslöja sin religion eller tro och att
inte vara tvingad att agera på ett sådant sätt att det är möjligt att dra slutsatsen
att han eller hon har en viss trosuppfattning.6

Det redovisade kan sammanfattas med att förutom att medborgare ska vara
skyddade mot att behöva utöva religion under tvång, ska de dessutom vara
skyddade från att mot sin vilja avslöja sin tros- eller livsåskådning. Det kan en-
kelt uttryckt beskrivas som att en religiös livsåskådning är var och ens privat-
sak. Detta gäller även för den som är frihetsberövad genom exempelvis en
placering i en kriminalvårdsanstalt.

Det är inget i utredningen som talar för att AA och eventuella medintagna skulle
ha tvingats att delta i den gudstjänst som genomfördes i bostadsavdelningens
gemensamma utrymmen. Av utredningen framgår emellertid att de intagna som
inte ville delta i gudstjänsten var tvungna att vara kvar på avdelningen. Anstalt-
en har tillbakavisat AA:s påstående om att han skulle ha tvingats stanna kvar på
sitt rum under gudstjänsten. Även om det råder delade meningar om vad som
sagts, har jag förståelse för att den eller de som avstod från att delta i
gudstjänsten under de aktuella förhållandena ansåg att de inte hade något annat
val än att vara på sina rum. Genomförandet av gudstjänsten i det gemensamma
utrymmet har därmed inneburit en begränsning för de intagna som valde att inte
delta i den.

De bestämmelser som jag redogjorde för inledningsvis understryker det allmän-
nas skyldighet att respektera den enskildes val att utöva religion såväl som att
avstå från detta. Vidare är en religiös övertygelse en privatsak som ingen mot
sin vilja ska behöva redovisa inför andra. Mot den bakgrunden framstår det som
direkt olämpligt att genomföra en gudstjänst på en låst bostadsavdelning där det
fanns intagna som inte ville delta i den. Jag är kritisk till anstaltens agerande i
denna del.

Efter att i vart fall AA hade framfört synpunkter mot att det hölls gudstjänst på
bostadsavdelningen, beslutade anstalten att flytta gudstjänsterna till avdelning-
ens produktionslokal. I anstalten Salberga finns ett andaktsrum för gudstjänster.
Av remissvaret framgår emellertid att gudstjänster av ”resurs- eller säkerhets-
skäl” även genomförs ute på avdelningar. Anstalten har inte närmare beskrivit
vad dessa skäl kan bestå i. Det framgår inte heller om de skäl som gjorde det




6
    Se exempelvis punkterna 37 och 41 i Europadomstolens dom av den 2 februari 2010 i
målet Sinan Işik mot Turkiet (ansökningsnummer 21924/05).
                                                                      Dnr 222-2015       Sid 9 (10)




nödvändigt att hålla gudstjänst på den bostadsavdelning där AA är placerad var
tillfälliga. Jag hoppas emellertid att skälen är av övergående natur och att an-
stalten fortsättningsvis kan erbjuda de intagna som så önskar möjligheten att
delta i gudstjänster i andaktsrummet.

För de intagna kan möjligheten att delta i gudstjänster i andaktsrummet vara ett
viktigt inslag för att minska de negativa följderna av frihetsberövandet. Att en
gudstjänst genomförs i en andaktslokal i stället för exempelvis en produktions-
lokal, är också en viktig del i att behandla de intagna med respekt. En sådan
ordning innebär dessutom – till skillnad om gudstjänsten genomförs på en bo-
stadsavdelning eller i direkt anslutning till denna – att de intagna som deltar i
gudstjänsten inte behöver visa sin trosuppfattning för medintagna. Detta leder
enligt min uppfattning fram till slutsatsen att om en anstalt har ett andaktsrum
bör gudstjänster endast i undantagsfall hållas på någon annan plats i anstalten.

Utomståendes vistelse på avdelningen
Det framgår att anstalten har en rutin som innebär att de intagna informeras in-
nan civila personer tas in i på avdelningarna. Rutinen återfinns numera i FARK
Fängelse.7 En sådan ordning utgör en självklar del i Kriminalvårdens skyldighet
att bemöta de intagna med respekt för deras människovärde och med förståelse
för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. Anstalten
förtjänar kritik för att inte ha informerat de intagna innan studenten påbörjade
sin praktik.

Anstalten har tillbakavisat AA:s påstående om att studenten skulle ha utfört
kriminalvårdsarbete. I denna del står ord mot ord och jag gör bedömningen att
ytterligare utredning inte kan förväntas ändra på detta förhållande. Jag nöjer
mig med att konstatera att utredningen i denna del inte ger anledning till kritik
eller någon annan åtgärd från min sida.

Kriminalvården har framhållit att de civilpersoner som vistas på avdelningen
har erinrats om den sekretess som gäller inom myndigheten. Trots detta vill jag
understryka vikten av att en anstalt ändå är försiktig med att delge besökarna
information om de intagna, och att så enbart bör ske i den utsträckning som
krävs för att besökarna ska kunna utföra sina sysslor och för att deras säkerhet
ska kunna garanteras. Utredningen har visat att anstalten ordnat sin verksamhet
på sådant sätt att besökare har kunnat få del av integritetskänslig information
om de intagna, utan att det har varit anstaltens avsikt. Jag är kritisk till detta och
noterar samtidigt att myndigheten har rekommenderat anstalten att åtgärda
detta.




7
    Se 1 kap. 20 a § FARK Fängelse.
                                                                 Dnr 222-2015     Sid 10 (10)




Övriga frågor
Med anledning av vad som har framkommit i remissvaret saknar jag skäl att
ytterligare kommentera AA:s klagomål mot anstalten Salberga. Jag konstaterar
endast att utredningen inte ger anledning till kritik eller någon annan åtgärd.

Ärendet avslutas.
