# Uttalanden med anledning av att Migrationsverket undersökt ett boenderum på ett asylboende utan att den boende var närvarande

JO 2026-02-06 dnr 2261-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr
                                                                   2026-02-06               2261-2025              Sid 1 (6)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Uttalanden med anledning av att Migrationsverket undersökt ett
                   boenderum på ett asylboende utan att den boende var närvarande


                    Beslutet i korthet: Personal vid Migrationsverket undersökte vid tre olika tillfällen en
                    utlännings lägenhet på ett asylboende utan att denne var närvarande eller kände till
                    att åtgärden skulle vidtas. Syftet med undersökningarna var att klarlägga om
                    utlänningen bodde kvar i lägenheten.
                    Enligt JO kan det ifrågasättas om Migrationsverket hade nödvändigt lagstöd för att
                    genomföra de två första undersökningarna men att lagstöd kan ha funnits för den
                    tredje undersökningen, som genomfördes efter att bestämmelsen i 19 c § lagen om
                    mottagande av asylsökande införts. JO kan dock inte uttala sig närmare i den frågan
                    mot bakgrund av brister i den utredning som verket lagt fram.
                    Vidare kan Migrationsverkets yttrande till JO förstås som att verkets uppfattning om
                    sin rätt att undersöka boenderum på ett asylboende inte fullt ut beaktar innebörden av
                    den nämnda lagändringen och de uttalanden som gjordes i lagförarbetena. JO
                    förutsätter att frågan övervägs på nytt inom myndigheten.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 27 februari 2025 klagade AA på att
                   Migrationsverket vid flera tillfällen gått in i hennes lägenhet på ett av
                   Migrationsverkets boenden utan att hon var där och utan att meddela henne i
                   förväg. Enligt anmälan hade AA uppfattat detta som trakasserier som äventyrat
                   hennes säkerhet och skett i strid med hennes rätt till skydd för privatlivet. Hon
                   framförde bl.a. att regelbundna oanmälda besök skett sedan hon flyttade till
                   boendet i november 2024 utan att hon blivit förvarnad eller upplyst om
                   anledningen, och att hon invänt skriftligen utan att få någon förklaring.

## Utredning

JO begärde in dagsboksblad och eventuell dokumentation från besök i AA:s
                   lägenhet som skett i hennes frånvaro från Migrationsverket. JO begärde därefter
                   att Migrationsverket skulle yttra sig över det som fördes fram i anmälan i
                   aktuella delar och svara på vissa frågor.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                       Dnr 2261-2025        Sid 2 (6)




Migrationsverket (rättschefen BB) yttrade sig den 26 maj 2025 och förde fram i
huvudsak följande (fotnoter utelämnade).

      Migrationsverkets hantering
      Har Migrationsverket gjort besök i AA:s lägenhet i hennes frånvaro?
      Av utredningen i ärendet framgår att Migrationsverkets personal vid tre tillfällen
      har gjort besök i AA:s lägenhet i hennes frånvaro. Besöken ägde rum den
      18 februari 2025, den 25 februari 2025 samt den 10 april 2025.
      –––
      Besöken den 18 februari och den 25 februari 2025
      Vid ett uppföljningssamtal hos Migrationsverket den 13 februari 2025 fick AA
      information om att hon skulle flytta till ett återvändandecenter. AA sa att hon
      inte kommer att flytta frivilligt och att hon istället avsåg att invänta att
      Kronofogden kommer.
      Boendepersonal besökte AA:s lägenhet den 18 februari i syfte att prata om och
      planera inför flytten till återvändandecenter. Efter att personalen knackat på och
      ingen öppnade använde de huvudnyckeln för att se om AA var kvar i lägenheten.
      Den 25 februari 2025 besökte boendepersonal återigen AA i syfte att prata om
      och planera inför flytten till återvändandecenter. Efter att personalen knackat på
      och ingen öppnade använde de huvudnyckeln för att se om hon var kvar i
      lägenheten. Personal har i samband med besöket ringt samt skickat SMS till AA
      att hon behöver kontakta Migrationsverket för att planera flytten till
      återvändandecenter.
      Internt stöd för besöken
      –––
      I Migrationsverkets då rådande interna rutin Inkvartera i tillfällig bostad framgår
      att en logiplats eller ett boendeutrymme inte är en bostad i vanlig mening. Det
      rör sig om en offentligrättslig förmån och inte om något civilrättsligt
      hyresförhållande. […] Det innebär att utlänningarna exempelvis inte åtnjuter
      någon besittningsrätt eller liknande dispositionsrätt till boendeutrymmet enligt
      12 kap. jordabalken... Det är ingen skillnad i de fall en utlänning betalar
      ersättning till Migrationsverket för logi. Utlänningen måste acceptera att vid
      exempelvis utrymmesbrist anvisas en annan plats. […]
      Migrationsverket är i egenskap av huvudman för en mottagningsenhet inte
      bunden av de begränsningar i rätten att tillträda en lägenhet som gäller i
      hyresförhållanden enligt jordabalken.
      Som huvudman för en anläggning har Migrationsverket rätt att tillträda alla
      utrymmen med undantag för det utrymme som upplåtits åt utlänningen som hans
      eller hennes "privata sfär". Med privat sfär i verkets boende menas den säng och
      det kläd-/förvaringsskåp som den inskrivna har blivit tilldelad.
      Personal kan alltså bereda sig tillträde till ett rum eller en lägenhet i
      anläggningsboendet med iakttagande av vad som kan anses som normal hänsyn
      och försiktighet. Innan personalen tillträder en lägenhet eller öppnar en stängd
      dörr inne i en lägenhet bör de boende ha en rimlig möjlighet att själva öppna
      dörren efter påringning/knackning, gärna upprepad, med någon minuts
      mellanrum. Därefter kan personalen öppna dörren med huvudnyckeln.
      Besöket den 10 april 2025
      Syftet med besöket den 10 april var att genomföra en boendekontroll. AA hade
      inte kommit till inbokat samtal hos Migrationsverket den 10 april. Hon hade
      meddelat handläggare via e-post att hon hade biljett till ett boende i södra
      Sverige. Av meddelandet gick inte att utläsa om hon hade rest eller inte och hon
      hade inte heller lämnat någon ny adress till Migrationsverket trots uppmaning.
                                                                   Dnr 2261-2025         Sid 3 (6)




Internt stöd för besöket
I Migrationsverkets interna rutin Tillträde till en boendeplats från den 17 mars
2025 står att Migrationsverket kan kontrollera gemensamma utrymmen i ett
asylboende såsom kök, badrum och vardagsrum i syfte att kontrollera om någon
har lämnat boendet. Även slutna förvaringsställen som inte disponeras av en
enskild person som exempelvis kylskåp, skafferi eller andra förvaringsutrymmen
med föremål som ingår i boendet och som kan användas av flera får kontrolleras.
Denna typ av boendekontroll, som alltså inte omfattar personens enskilda
boendeutrymme eller slutna förvaringsutrymmen, kan göras utan formellt beslut
om undersökning av boendeutrymmen m.m.
Vid en boendekontroll ska Migrationsverkets personal i första hand knacka på
dörren till boendeutrymmet och ge de boende tillfälle att ta emot. Om ingen
öppnar bör upprepade försök med minst några minuters mellanrum göras.
Därefter kan personalen öppna dörren med huvudnyckeln.
Migrationsverkets bedömning
Stöd för rätten att tillträda AA:s boenderum
Ärendet rör frågan om Migrationsverkets rätt att tillträda de rum i
anläggningsboenden där de asylsökandes logiplatser finns. Som redan framgått
är logi på en förläggning inte en bostad i vanlig mening. Det finns inte någon
avtalsrelation mellan Migrationsverket och den asylsökande som ger den
asylsökande rätt att nyttja en viss lägenhet. Den asylsökande betalar inte heller
någon hyra för boendet och något hyresförhållande enligt 12 kap. jordabalken är
det, som redan nämnt, inte fråga om. En asylsökandes rätt till logi i
Migrationsverkets boenden grundas på en lagreglerad rätt till bistånd enligt LMA
som varken ger en rätt till ett specifikt rum eller en rätt till ett specifikt boende.
Migrationsverket bestämmer var den asylsökande ska erbjudas plats och
tillsammans med vilka andra. När rätten till bistånd upphör, har den enskilde inte
någon rätt till boendet. Migrationsverket kan när som helst bestämma att flytta på
den asylsökande eller placera fler asylsökande i lägenheten.
Att den asylsökande inte ingått hyresavtal i jordabalkens mening hindrar
emellertid inte att grundlagsskyddet mot husrannsakan och liknande intrång i
2 kap. 6 § regeringsformen skulle kunna bli tillämpligt vid ett
anläggningsboende. Med liknande intrång avses intrång som inte sker i
undersökningssyfte. Även om bestämmelserna om husrannsakan i 28 kap.
rättegångsbalken inte är tillämpliga i Migrationsverkets verksamhet så kan de
vara vägledande i tolkningen av 2 kap. 6 § regeringsformen. För att det ska vara
fråga om husrannsakan hos en viss person ska det emellertid vara just den plats
eller det förvaringsställe som den personen i princip oinskränkt förfogar över. På
ett anläggningsboende kan flera utrymmen, såsom lägenheter, sovrum och
hygienutrymmen, delas med andra asylsökande. Den privata sfären är därför mer
begränsad än ett rum. Att avgöra vilka delar av lokalerna som kan upplåtas till
asylsökande att oinskränkt förfoga över ligger inom myndighetens ansvar för
boendet.
Migrationsverket har sedan länge hävdat en långtgående rätt att tillträda
boenderum för s.k. boendekontroll, även om rätten uttryckligen inte funnits
inskriven i LMA.
Numera, sedan den 1 mars 2025, återfinns i 19 c § LMA en bestämmelse om
rätten att undersöka boendeutrymme och slutna förvaringsställen som den
asylsökande disponerar på ett asylboende för att kontrollera om personen bor
kvar, i syfte att avgöra om villkoret för dagersättning och särskilt bidrag är
uppfyllt.
Migrationsverkets uppfattning är att myndigheten i egenskap av huvudman för
ett anläggningsboende och för att kunna fullgöra de uppgifter som följer av
ansvaret måste ha möjlighet att tillträda alla utrymmen i lokalerna – med
undantag för det utrymme som myndigheten valt att upplåta åt utlänningen som
                                                                        Dnr 2261-2025       Sid 4 (6)




      dennes privata sfär. I förarbetena till 19 c § LMA framhålls att möjligheten för
      Migrationsverket att vidta ändamålsenliga kontroller och undersökningar av
      asylboenden, inklusive bostadsrummen, i syfte att t.ex. säkerställa att miljö-
      hälso- och brandskyddsregler följs, är en förutsättning för att myndigheten ska
      kunna fullgöra detta uppdrag. Sådana kontroller utgör typiskt sett inte ett intrång
      i den enskildes skydd mot husrannsakan och liknande intrång som kräver
      särskild lagreglering.
      Av förarbetena framgår vidare att vad som utgör en utlännings boendeutrymme
      på asylboendet får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det
      rör sig typiskt sett om det utrymme på boendet som den asylsökande har anvisats
      av Migrationsverket, t.ex. ett visst sovrum eller en viss sängplats och eventuella
      andra utrymmen som han eller hon själv disponerar över. Med slutet
      förvaringsställe avses detsamma som i rättegångsbalken, dvs. i princip allt som
      kan stängas och som föremål kan förvaras i, t.ex. skåp, lådor, garderober och
      resväskor.
      Migrationsverket har efter avvägning mellan myndighetens och den enskilde
      asylsökandes intressen definierat den privata sfären som den säng och det kläd-
      /förvaringsskåp som den asylsökande blivit tilldelad. Övriga utrymmen i
      anläggningen, inklusive boenderum, förfogar Migrationsverket över, ensamt
      eller tillsammans med de asylsökande och Migrationsverket har rätt att tillträda
      dessa för att exempelvis kontrollera om den asylsökande har flyttat ut.
      […]
      Sammantagen bedömning
      Migrationsverket kan konstatera att hanteringen i det aktuella fallet har skett i
      enlighet med Migrationsverkets rutiner. Migrationsverket har agerat utifrån
      proportionalitetsprincipen genom att inför respektive besök uttömt andra
      kontaktvägar och på så vis tagit rimlig hänsyn till den asylsökandes personliga
      integritet.
      Att boenderummet på ett anläggningsboende inte utgör den asylsökandes privata
      sfär är enligt Migrationsverket en rimlig avvägning mellan myndighetens och
      den asylsökandes intressen. Uppfattningen står i förenlighet med uttalanden i
      förarbetena till LMA.
AA fick möjlighet att kommentera yttrandet.

Bedömning
Enligt Migrationsverkets yttrande har myndigheten gjort tre oanmälda besök i
AA:s lägenhet på asylboendet, den 18 februari, den 25 februari och den 10 april
2025. Besöken gjordes i AA:s frånvaro.

Av utredningen framgår inte annat än att AA har haft en egen lägenhet på
boendet som hon har kunnat låsa. Vad som kommit fram har vidare föranlett
mig att utgå från att med ”besök i lägenheten” avses att personal från
Migrationsverket låst upp och gått in i AA:s lägenhet och att syftet med
samtliga tre besök har varit att undersöka om AA fortfarande bodde i
lägenheten.

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad
mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Skyddet enligt bestämmelsen får
begränsas genom lag, vilket i fråga om andra än svenska medborgare följer av
2 kap. 25 § regeringsformen. Ett motsvarande skydd följer också av bl.a. artikel
8 i Europakonventionen och artikel 7 i EU:s rättighetsstadga.
                                                                       Dnr 2261-2025      Sid 5 (6)




Sedan den 1 mars 2025 har Migrationsverket ett uttryckligt lagstöd för att
undersöka det boendeutrymme och de slutna förvaringsställen som en utlänning
disponerar på ett asylboende (19 c § lagen om mottagande av asylsökande,
LMA). Enligt bestämmelsen gäller undersökningsrätten om det kan misstänkas
att utlänningen inte bor enbart på asylboendet och undersökningen behövs för
att kunna bedöma om utlänningen uppfyller villkoret för dagersättning och
särskilt bidrag i 8 a § första stycket LMA. Undersökningen ska enligt andra
stycket i bestämmelsen genomföras i närvaro av ett vittne. Det anges också att
all den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas.

Jag kan inte förstå utredningen på något annat sätt än att Migrationsverkets
undersökning av AA:s boenderum skedde med anledning av en misstanke om
att hon inte bodde kvar i lägenheten, något som i så fall kunnat påverka hennes
rätt till bl.a. dagersättning. Det har alltså inte varit fråga om att verket berett sig
tillträde till lägenheten av exempelvis miljö- eller brandskyddsskäl.

Bestämmelsen i 19 c § LMA infördes eftersom det från Migrationsverkets sida
fanns en osäkerhet kring vad som gäller för boendekontroller och hur sådana
kontroller förhåller sig till det skydd mot husrannsakan och liknande intrång
som regeringsformen ger (SOU 2022:64, s. 180 f.). Regeringen gjorde
bedömningen att en undersökning av en asylsökandes boendeutrymme och
förvaringsställen på ett asylboende i syfte att bedöma om han eller hon
uppfyller villkor för dagersättning och särskilt bidrag utgör ett sådant ingrepp
som träffas av skyddet mot husrannsakan och liknande intrång enligt bl.a. 2 kap.
6 § regeringsformen. Regeringens slutsats var att en sådan befogenhet behövde
regleras i lag och därutöver uppfylla vissa villkor vid verkställigheten. (Prop.
2024/25:49 s. 43)

Med utgångspunkt i dessa uttalanden kan det ifrågasättas om Migrationsverket
hade nödvändigt lagstöd för att genomföra de två första undersökningarna av
AA:s lägenhet. Jag vill inte utesluta att det fanns lagstöd för den tredje
undersökningen, eftersom den gjordes efter att 19 c § LMA trätt i kraft.
Migrationsverket har dock inte presenterat någon särskilt utförligt utredning
kring det närmare syftet med undersökningen och hur den genomfördes. Detta
är en brist i utredningen som har försvårat min granskning och begränsat mina
möjligheter att uttala mig i frågan.

Migrationsverkets yttrande kan förstås som att verket anser att det som
huvudman för boendet har en rätt vid sidan av befogenheten i 19 c § LMA att
tillträda boendeutrymmen för att bl.a. undersöka om en utlänning bor kvar, så
länge som undersökningen inte omfattar det som myndigheten har definierat
som utlänningens privata sfär. En så långtgående undersökningsrätt synes inte
fullt ut beakta innebörden av lagändringen den 1 mars 2025 och de uttalanden
som gjordes i lagförarbetena. Jag förutsätter att frågan övervägs på nytt inom
myndigheten.

Med den kritik som ligger i det ovanstående avslutas ärendet.
                                                                  Dnr 2261-2025   Sid 6 (6)




Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Hanna Hansson har föredragit ärendet och byråchefen Sara
Johannesson har deltagit i beredningen.
