# Fråga om tjänstemans underlåtenhet att tillse att ett överklagande i ett ärende rörande sjukpenning vidarebefordrades till länsrätt

JO 2000-05-05 dnr 2279-1999

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2000-05-05        2279-1999              1 (6)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Fråga om tjänstemans underlåtenhet att tillse att ett överklagande i ett
                        ärende rörande sjukpenning vidarebefordrades till länsrätt


                        I ett beslut den 5 maj 2000 gällande ett klagomål mot Örebro läns allmänna
                        försäkringskassa anförde JO Pennlöv följande.

                        Anmälan m.m.
                        I en anmälan, som kom in till JO den 9 juni 1999, klagade AA på att hennes
                        överklagande av försäkringskassans beslut att dra in hennes sjukpenning inte hade
                        skickats vidare till länsrätten.

                        Av de handlingar som AA bifogade sin anmälan framgår bl.a. följande. För-
                        säkringskassan beslutade den 28 april 1997 att dra in hennes sjukpenning fr.o.m.
                        den 1 juni 1997. Den 9 juni 1997 ingav hon till kassan ett överklagande av beslutet.
                        Försäkringskassans socialförsäkringsnämnd beslutade, efter omprövning enligt 20
                        kap. 10 och 11 §§ AFL, att inte ändra beslutet. Detta framgår av en underrättelse
                        om beslutet, daterad den 4 augusti 1997. Den 22 september 1997 ingav AA till
                        kassan ett överklagande av omprövningsbeslutet. Enligt ett meddelande från
                        Länsrätten i Örebro län kom överklagandet in dit den 11 maj 1999.

## Utredning

Remiss
                        I remiss till Örebro läns allmänna försäkringskassa anmodades kassan att inkomma
                        med följande.

                             1) Upplysningar om försäkringskassans rutiner för hanteringen av över-
                                klaganden. Av upplysningarna skall framgå vilka befattningshavare
                                (inklusive tjänstetitel) som deltar i hanteringen.

                             2) En redogörelse för hur AA:s överklagande har hanterats.

                        I remissen uppmanades försäkringskassan att inte höra de berörda tjänstemännen
                        om deras närmare deltagande vid handläggningen. Kassan skulle heller inte redo-
                        visa sin bedömning av det som förevarit.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                       Dnr 2279-1999   Sid 2 (6)



Försäkringskassan (direktören BB) anförde i remissvar den 13 augusti 1999
följande.

      1. Försäkringskassans organisation och rutiner

      Organisation
      Försäkringskassan i Örebro är sedan 1995 organiserad i fyra geografiska områden
      (Örebro, Söder, Norr och Väster) samt ett centralkontor i Örebro. Inom de fyra
      områdena finns ett eller flera lokalkontor. Fr.o.m. januari 1999 har varje område en
      områdeschef, som är personalansvarig samt ansvarig för den löpande verksamheten
      inom området. Tidigare hade varje områdeschef även processansvar för vissa
      ärendeslag, men det upphörde då försäkringsenheten inrättades. På varje område
      finns även en tjänst som planeringssekreterare med administrativa arbetsuppgifter.
      Övriga anställda på lokalkontoren har titeln försäkringssekreterare. Försäkrings-
      sekreterarna arbetar med olika ärendeslag i enlighet med områdeschefens uppdrag.
      Arbetet på lokalkontoren sker i självplanerande grupper, som är indelade utifrån
      ärendeslag och kontorets storlek. Inom område Örebro har kassan fr.o.m. den 15
      augusti inrättat fyra tjänster som sektionsledare med arbetsledande funktion.
      Lokalkontoret i Örebro är inrymt i samma fastighet som centralkontoret och med
      gemensam postsortering. Försäkringskassan i Örebro har fr.o.m. februari 1999
      inrättat en länsväxel och en länskundtjänst för telefonförfrågningar. Samtliga
      lokalkontor har en besökskundtjänst.
      På centralkontoret finns en försäkringsenhet inrättad fr.o.m. januari 1999.
      På försäkringsenheten finns tolv tjänster som försäkringskonsult. Försäkrings-
      konsulterna arbetar med huvudinriktning på vissa ärendeslag enligt försäkringschef-
      ens anvisning. Försäkringskonsulterna handlägger omprövningar samt rättidspröv-
      ning och prövning enligt 20 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring (AFL) av över-
      klaganden. På försäkringsenheten finns handläggningsregister för omprövnings- och
      överklagningsärenden. Före 1999 föreslog varje processägare sakkunniga, som skul-
      le få uppdrag att handlägga omprövnings- och överklagningsärenden. Beslut om
      uppdraget fattades senare av kassans styrelse enligt då gällande Riksförsäkringsverk-
      ets föreskrifter (RFFS) 1978:22. Varje sakkunnig hade ett handläggningsregister
      över omprövningar och överklaganden inom sitt ärendeslag. Handläggningsregistret
      fanns på det lokalkontor där den sakkunnige var placerad.
      När det gäller överklaganden av tjänstemannabeslut företräder försäkringskonsulter-
      na försäkringskassan i domstol enligt beslut av direktören. Samtliga socialförsäk-
      ringsnämnder har beslutat bemyndiga samma försäkringskonsulter att företräda
      nämnden i domstol.
      På centralkontoret finns pensionsenheten, som ansvarar för uträkning och beslut av
      olika pensionsförmåner för hela länet. På den administrativa enheten handläggs
      vårdersättningsfrågor och statlig fordran.

      Rutiner
      Ett överklagande skall vara skriftligt och kan inkomma via fax, post eller lämnas i
      kundtjänst. Den som tar emot eller öppnar posten lämnar skrivelsen till den själv-
      planerande grupp som handlägger det aktuella ärendeslaget eller frågan. Inom
      arbetsgrupperna har tjänstemännen gjort ömsesidiga fullmakter om att vid frånvaro
      öppna post adresserad till namngiven tjänsteman. Den försäkringssekreterare som
      då tar emot överklagandet skall omgående vidarebefordra skrivelsen tillsammans
      med aktuella handlingar (pensionsakt, sjukkort, bilstödsakt, underhållsakt, åter-
      kravsakt etc) samt vid beslut av socialförsäkringsnämnd även protokollsutdrag till
      försäkringsenheten, före 1999 till respektive sakkunnig.
      På försäkringsenheten registreras överklagandet. Försäkringskonsulten gör rättids-
      prövning och prövning enligt 20 kap. 10 a § AFL. I vissa fall skriver försäkrings-
      konsulten yttrande till länsrätten samtidigt som överklagandet anhängiggörs vid
      domstolen. I övriga fall skrivs yttrande efter föreläggande från domstolen. Över-
      klagandet vidarebefordras till länsrätten genom vaktmästeriet, som dagligen går över
                                                                         Dnr 2279-1999      Sid 3 (6)



      med akter. Samtliga försäkringstjänstemän är väl medvetna om JO:s inställning att
      överklaganden skall överlämnas inom en vecka till länsrätten. Enligt gällande rutin
      skall inkommen post granskas, så att handläggaren kan prioritera och fördela arbetet.
      Av besvärshänvisning för överklagande respektive begäran om omprövning framgår
      vilka uppgifter som den klagande skall ange. Det är mycket vanligt att flera av upp-
      gifterna saknas. Yrkande om vilken ändring som begärs framgår i princip endast om
      den försäkrade har juridiskt ombud. Ibland kan det vara svårt att uppfatta att det är
      ett överklagande med hänsyn till övriga uppgifter i skrivelsen. Om avsikten med
      skrivelsen är oklar skall avsändaren tillfrågas eller tillskrivas.

      2. Redogörelse for handläggningen av AA:s överklagande
      Av försäkringskassans journalanteckningar i AA:s akt, som lånats från länsrätten,
      framgår följande:
      AA ringde den 11 maj 1999 till försäkringskassan sedan hon varit i kontakt med
      länsrätten och efterlyst besked om domstolens handläggningstid. Hon fick då veta att
      domstolen inte hade något ärende registrerat. AA fick tala med försäkringskonsult
      CC. Han tittade i handläggningsregistret och fann endast ett ärende, begäran om
      omprövning, som var åtgärdat. Tjänstemannabeslut om indragning av sjukpenning
      var omprövat i socialförsäkringsnämnd och underrättelse om nämndens beslut
      utfärdat. CC hade upprättat föredragningspromemorian och DD hade föredragit
      ärendet för nämnden. Något överklagande fanns däremot inte registrerat. CC bad att
      få undersöka ärendet och därefter återkomma.
      Efter beslut i socialförsäkringsnämnden arkiveras avslutade ärenden. CC gick därför
      till arkivet för avslutade utredningsakter och letade efter AA:s akt. Överst i akten låg
      då en överklagandeskrivelse insorterad. På överklagandet var en post-it lapp klistrad
      med noteringen ”För insortering i akt”. CC ringde upp AA och bekräftade att hennes
      överklagandeskrivelse inkommit till kassan och att den var ankomststämplad den 22
      september 1997 på lokalkontoret i Örebro. Han gjorde därefter rättidsprövning och
      prövning enligt 20 kap. 10 a § AFL. Ärendet överlämnades samma dag till länsrätten
      med begäran om förtur.
      Av handläggningsjournalen framgår även att CC informerade områdeschefen och
      försäkringschefen om ovanstående. I samband med att länsrätten begärde att få in
      det avslutade sjukkortet kontaktade CC den försäkringssekreterare som varit
      rehabiliteringshandläggare i ärendet och som fattat det ursprungliga
      tjänstemannabeslutet om indragning av sjukpenning. Han visade henne post-it
      lappen och hon bekräftade att hon skrivit den. Handläggaren kunde dock inte förstå
      hur det kunde gått till.
      Av de handlingar som bifogats Justitieombudsmannens remiss till försäkringskassan
      ingår en kopia av överklagandeskrivelsen. Av den kopian framgår att AA lämnat sin
      överklagandeskrivelse i kundtjänst på lokalkontoret i Örebro, samt att mottagande
      försäkringssekreterare lämnat tillbaka en kopia på vilken tjänstemannen noterat att
      överklagandeskrivelsen är mottagen.
      Begäran om omprövning inkom den 9 juni 1997. På skrivelsen hade AA angivit att
      det gällde överklagande av beslut. Överklagandet av omprövningsbeslutet inlämnad-
      es den 22 september 1997. Skrivelsen är ställd till Länsrätten i Örebro län. Till be-
      gäran om omprövning bifogades bilagor på 29 sidor. Samma bilagor bifogades även
      överklagandeskrivelsen.
      Med hänsyn till att Justitieombudsmannen i remissen angivit att försäkringskassan
      inte skall tillfråga berörda tjänstemän, så avslutas redogörelsen av hur överklagan-
      den hanterats utifrån de uppgifter som handläggningsjournalen visar.
Härefter hämtades in bl.a. försäkringskassans skriftliga rutiner för handläggning av
omprövningar/överklaganden, utfärdade den 27 februari 1996. Av dessa framgår
bl.a. följande.

      Begäran om omprövning resp. överklagande av försäkringskassans beslut skall
      skickas till försäkringskassan. I de flesta fall innebär det att skrivelsen kommer till
                                                                        Dnr 2279-1999     Sid 4 (6)



      det lokalkontor, som fattat beslutet. Det kontor som fattat beslutet avger ett yttrande
      med anledning av skrivelsen om begäran avser omprövning. Vid överklaganden
      bifogas protokollsutdrag. Begäran om omprövning/överklagande skickas till den
      som genom delegationsbeslut utsetts att ansvara för handläggningen av aktuellt
      ärendeslag.

Förundersökning
Vad som kommit fram gav mig anledning att anta att befattningshavare som står
under min tillsyn gjort sig skyldig till tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Jag
beslutade därför den 27 september 1999 att inleda förundersökning rörande sådant
brott.

Försäkringskassans akt hämtades in och granskades.

Förhör hölls med försäkringskonsulten CC, f.d. områdeschefen EE och konsulten
FF. Vidare inhämtades upplysningar från försäkringskonsulten GG,
försäkringschefen HH, områdeschefen JJ och projektledaren KK.

Den 3 december 1999 beslutade jag att delge försäkringssekreteraren LL misstanke
om tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Gärningen beskrevs enligt följande.
      M. P. inkom den 22 september 1997 till Örebro läns allmänna försäkringskassa
      med ett överklagande av ett beslut angående sjukpenning som fattats av kassan.
      Överklagandet lämnades till den självplanerande grupp vid försäkringskassans lokal-
      kontor i Örebro som handlade rehabiliteringsärenden och mottogs av LL som ingick
      i gruppen. LL, som i enlighet med gällande rutiner för handläggning av
      överklaganden har haft att skicka ärendet till den som genom delegationsbeslut
      utsetts att ansvara för handläggningen av aktuellt ärendeslag, har från den 22
      september 1997 eller någon dag därefter då hon mottog överklagandet fram till den
      11 maj 1999 underlåtit att vidtaga den åtgärd som enligt handläggningsrutinen ålåg
      henne. LL har genom sin underlåtenhet av oaktsamhet vid sin myndighetsutövning
      åsidosatt vad som gäller för uppgiften.
Örebro tingsrätt förordnade den 15 december 1999 advokaten MM till offentlig
försvarare för LL.

Förhör hölls med LL den 17 december 1999. Av förhöret framgår
sammanfattningsvis följande.

Hon kände till försäkringskassans rutiner för handläggning av överklaganden.
Däremot kände hon inte till om det fanns några skriftliga rutiner. Hon har handlagt
sammanlagt två till tre överklaganden. Hon kom ihåg AA:s sjukpenningärende.
Hon kan dock inte dra sig till minnes när hon först kom i kontakt med ärendet. Det
var hon som fattade beslutet att dra in sjukpenningen. Hon kom inte ihåg att AA
begärde omprövning av beslutet. Inte heller kom hon ihåg att omprövningsbeslutet
överklagades. Över huvud taget hade hon inte något minne av ärendet efter det att
hon fattade beslutet att dra in sjukpenningen. Hon kände igen lappen med påskrift-
en ”för insortering U-akt”. Hon såg lappen efter att CC hade hittat AA:s
överklagande. Lappen satt på de papper AA gett in. Hon drog sig inte till minnes
någonting när hon såg lappen. Hon hade inte någon aning om varför överklagandet
hamnat i arkivet. Om hon hade handlagt överklagandet rätt skulle hon ha gått till
kassans U-arkiv, där hämtat U-akten och vidarebefordrat alla handlingar till
                                                                          Dnr 2279-1999     Sid 5 (6)



sakkunnig för handläggning. Hon hade under den aktuella tidsperioden en mycket
pressad arbetssituation.

Med hänsyn till de uppgifter som framkommit i förhöret med LL fann jag att brott
inte kunde styrkas. Jag beslutade därför den 22 december 1999 att lägga ned
förundersökningen.

Förnyad remiss
Ärendet remitterades på nytt till försäkringskassan, som anmodades att yttra sig
över kassans handläggning av AA:s överklagande. I remissen angavs att det i
yttrandet även skulle ingå en bedömning av de bevakningsrutiner som vid tid-
punkten för det inträffade fanns för handläggning av överklaganden.

Försäkringskassan anförde genom BB följande.

      Angående handläggningen av AA:s överklagande
      Av den utredning som gjorts har framkommit att AA lämnat sitt överklagande vid
      besök i kundtjänst. Posten som kommer till kundtjänst sorteras på vaktmästeriet.
      Överklagandeskrivelsen sorterades till den handläggare som fattat ursprungsbeslutet.
      Det var ett tjänstemannabeslut om indragning av sjukpenning efter den 31 maj 1997,
      då AA bedömdes arbetsför i lämplig arbetsmiljö. Beslutet var omprövat av social-
      försäkringsnämnd och handlingarna fanns i kassans arkiv för avslutade ärenden.
      Berörd tjänsteman gjorde ett misstag, när hon erhöll skrivelsen. Hon uppmärksam-
      made inte att det var en ny överklagandeskrivelse och inte tidigare begäran om
      omprövning. Hon skrev en post-it lapp ”För insortering”. Skrivelsen insorterades i
      akten i arkivet utan åtgärd. Insorteringen gjordes av en tillfälligt anställd OTA-
      tjänsteman eftersom arkivet var långt ifrån hennes arbetsplats.
      Handläggningen av överklagandeskrivelsen därefter är redovisad i försäkrings-
      kassans yttrande den 13 augusti 1999.

      Angående bevakningsrutiner
      Såsom försäkringskassan redovisat sker postsorteringen i Örebro i ett för central-
      kontor och lokalkontor Örebro gemensamt vaktmästeri. Övriga lokalkontor har egen
      postsortering. Försäkringskassan är enligt 5 § sekretessförordningen inte skyldig att
      registrera handlingar i försäkringsärenden. När en överklagandeskrivelse inkommer
      till kassan så skall den tjänsteman som tar emot posten eller en kollega ta fram akt
      och eventuellt protokollsutdrag och skicka handlingarna till den tjänsteman som en-
      ligt delegationsbeslut skall handlägga överklagningsärenden. Sedan överklagande-
      skrivelsen kommit behörig tjänsteman tillhanda skrivs ett handläggningsmissiv, som
      även utgör en bevakning att ärendet vidarebefordras till länsrätten. Innan överklag-
      andet vidarebefordras gör den behöriga tjänstemannen rättidsprövning och prövar
      om beslutet är uppenbart felaktigt enligt 20 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring.
      När handlingarna skickas till länsrätten skriver tjänstemannen datum för post-
      befordran på missivet i handläggningsregistret.

      Försäkringskassans bedömning
      AA:s överklagandeskrivelse blev av misstag felaktigt insorterad i akten i arkivet.
      Orsak till misstaget har inte gått att säkerställa så här långt efteråt. Berörd tjänste-
      man har hänvisat till sin arbetsbelastning. Det har inte framkommit några uppgifter
      som pekar på bristande kännedom om gällande rutiner.
      Trots att överklagandeskrivelsen i september inte omgående skickades till länsrätten
      har rättsförlusten för AA inte blivit så stor eftersom AA uppburit arbetslöshets-
      ersättning efter indragningsbeslutet fr.o.m. den 2 juni 1997.
                                                                        Dnr 2279-1999     Sid 6 (6)



      Försäkringskassans personal har en hög ambitionsnivå. Vissa typer av fel, såsom
      felaktig insortering i akt, är misstag som kan ske trots det och som kassan inte helt
      kan förhindra. Denna typ av misstag kan uppstå oavsett utbildningsinsatser, arbets-
      belastning och bevakningsrutiner. Med hänsyn till den stora mängd inkommande
      post som försäkringskassan hanterar varje dag anser kassan inte att det finns förut-
      sättningar för att skapa bevakningsrutiner förrän handlingen (ansökan, försäkran,
      läkarutlåtande, begäran om omprövning, överklagande etc.) kommit till den tjänste-
      man som skall handlägga ärendet. Om ordinarie tjänsteman är frånvarande finns det
      arbetskollegor som ansvarar för prioritering, registrering, handläggning. Undantaget
      i sekretessförordningen avser att ge försäkringskassan förutsättningar att sortera in-
      komna handlingar i respektive försäkringsärende utan att omgående registrera att de
      inkommit. Oavsett om en skrivelse har rubriken ”Överklagande” är det först sedan
      akten tagits fram som det går att fastställa att det är ett överklagande av beslut från
      försäkringskassan.
      Om försäkringskassan fattat ett beslut om avslag eller indragning av en förmån
      innebär det att ärendet är avslutat och arkiveras. Någon bevakning av besvärstiden
      görs inte. Försäkringskassan anser inte att myndigheten har någon skyldighet att
      bevaka att överklagan inkommer.
      Försäkringskassan kommer att fortsätta arbetet med att skapa förutsättning för
      personalen att fullgöra sitt arbete åt våra försäkrade på bästa sätt.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över försäkringskassans remissvar, men hördes
inte av.

Bedömning
Enligt försäkringskassans remissvar är kassan medveten om min ståndpunkt att
tidsrymden för försäkringskassans rättidsprövning och prövning enligt 20 kap. 10 a
§ AFL och till dess att överklagandet lämnas över till länsrätten inte bör överstiga
en vecka (se bl.a. JO:s ämbetsberättelse 1993/94 s. 347). I det här fallet tog det
nästan 20 månader innan försäkringskassan överlämnade överklagandet till läns-
rätten.

Det har inte kunnat klarläggas annat än att det inträffade beror på ett förbiseende
från LL:s sida. Sådana misstag kan givetvis förekomma och är svåra att förebygga.
Det får ändå inte hända att en så viktig skrift som ett överklagande inte blir föremål
för handläggning. Den bristande handläggningen från LL:s sida innebar en
avsevärd risk för rättsförlust för AA. En viss sådan effekt hade redan inträtt genom
att AA under knappt 20 månader var betagen möjligheten att få sin sak prövad i
länsrätten. Om inte AA själv hade efterlyst länsrättens avgörande i saken hade
överklagandet fortfarande kunnat ligga obehandlat kvar i försäkringskassans akt.
En klagande måste kunna lita på att den myndighet som fattat beslutet skyndsamt
vidarebefordrar överklagandet till överinstansen. Detta är särskilt viktigt när det
gäller beslut av det här aktuella slaget, där ersättningen i normalfallet är av stor
betydelse för den försäkrades försörjning. Som framgått av mina åtgärder i detta
ärende ser jag utomordentligt allvarligt på den bristande handläggningen.

I övrigt har inget förevarit i detta ärende som föranleder någon kommentar från
min sida.

Ärendet avslutas.
