# Kritik mot Polismyndigheten i Norrbotten, polisområde Norra Lappland, för långsam handläggning av kriminal- och trafikärenden

JO 2009-09-14 dnr 2311-2009

BESLUT
                                                                         Datum              Dnr                    Sid
                                                                         2009-09-14         2311-2009             1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten i Norrbotten, polisområde Norra Lappland,
                        för långsam handläggning av kriminal- och trafikärenden

## Initiativet

I mars 2009 genomförde jag en inspektion vid Polismyndigheten i Norrbotten,
                        polisområde Norra Lappland. Vid inspektionen granskades bl.a. kriminal- och
                        trafikärenden vid avdelningarna Brottsutredningar och Brottsförebyggande. När det
                        gällde granskningen av ärendenas handläggningstid inriktades denna främst på
                        ärenden där inga synbara utredningsåtgärder hade vidtagits under minst nio
                        månaders tid.

                        Vid granskningen uppmärksammades 54 kriminalärenden (49 från avdelning
                        Brottsutredningar och 5 från avdelning Brottsförebyggande) samt 10 trafikärenden
                        i vilka handläggningstiden kunde ifrågasättas, se punkterna 10.1 - 10.3 i JO:s
                        protokoll från inspektionen (dnr 1509-2009, protokollet finns tillgängligt på JO:s
                        hemsida).

                        Jag beslutade att ta upp polismyndighetens handläggning av de aktuella ärendena
                        till utredning i ett särskilt ärende.

## Utredning

Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttranden över

                                 orsaken till att de aktuella kriminal- och trafikärendena legat lång tid utan
                                  att några utredningsåtgärder hade vidtagits i dem,

                                 vilka kontroll- och bevakningsrutiner som tillämpades vid de berörda
                                  avdelningarna samt även beträffande trafikärendena och

                                 vilka åtgärder myndigheten hade för avsikt att vidta för att komma tillrätta
                                  med de långa handläggningstiderna och för att avarbeta ärendebalanserna.

                        Polismyndigheten (länspolismästaren AA) kom in med ett remissvar till vilket bl.a.
                        hade fogats en sammanställning av aktuella ärenden med vidtagna åtgärder och ett
                        yttrande från chefen för avdelning Brottsutredningar, polis-intendenten BB.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                         Dnr 2311-2009     Sid 2 (4)



BB upplyste sammanfattningsvis: Under hösten 2008 var polismyndigheten hårt
arbetsbelastad av det s.k. CC-mordet. Brottsutredningen var den i särklass största
som bedrivits i Norrbotten, vilket bl.a. medförde att myndigheten under en viss tid
inte lyckades att upprätthålla verksamheten inom en del viktiga sakområden fullt
ut. – Utifrån identifierade problemområden har nu en del åtgärder vidtagits, vilket
fått positiva effekter på verksamheten, bl.a. har arbetsgrupper skapats för att
genomlysa problemområdena. En särskild ungdomsinsats med särskild tilldelad
personal kommer att genomföras under hösten 2009, och under vintern och våren
2009 har ytterligare två utredare rekryterats till utredningsenheten i Norra
Lappland, varav en särskild ungdoms- och barnutredare.

Polismyndigheten anförde bl.a. följande:

      Brottsutredningar (BU)
      Polismyndigheten har förtecknat aktuella ärenden. Enhetschefen, kommissarien DD,
      uppger att han är medveten om den uppkomna situationen men att det finns vissa
      förklaringar till den långa handläggningstiden. Med beaktande av att vissa
      ärendetyper ska prioriteras och det faktum att han har förhållandevis få
      utredningsmän till sitt förfogande så har tyvärr en balans har uppkommit.
      DD uppger vidare att för 14 av dessa ärenden finns en misstänkt gärnings-man.
      Denne är mantalsskriven i Jokkmokk men vistas på okänd ort, sannolikt utomlands,
      och har därför inte anträffats. Det riksbekanta s.k. CC-ärendet har därtill inneburit att
      enheten inte har haft möjlighet förrän nu under våren, när läget har förbättrats, att
      försöka nedbringa den uppkomna balansen.

      Brottsförebyggande (BF)
      Avseende de trafikärenden som utlagts på enheten för BF anför dåvarande
      områdeschefen, kommissarien EE, följande: Det är nu fråga om fyra ärenden i
      Jokkmokk, två i Kiruna och tre i Gällivare. Ett av ärendena har varit på remiss till
      annan ort, ett är dubbelanmält och ytterligare ett tycks enbart bestå av en berättelse i
      diariet, det sistnämnda ska kontrolleras närmare.
      De ärenden som handläggs på BF-enheten fördelas till yttre befäl som sedan
      tillsammans med inre befäl fördelar ut ärendena till handläggare.
      I syfte att korta ner handläggningstiden infördes i augusti 2008 en rutin som innebär
      att yttre befäl regelmässigt tillsänds en förteckning på öppna ärenden.

      Polismyndighetens kommentar
      Det ankommer på ansvarig chef att regelmässigt följa upp ärendebalansen.
      Uppkommer det problem så har enhetschefen att anmäla förhållandet till
      avdelningschef med en förfrågan om omdisponering av resurser. Är detta inte är
      möjligt så ska länspolismästaren informeras om förhållandet och därmed är det en
      fråga för polismyndigheten om prioriteringar mellan olika verksamhetsgrenar.
      Polismyndigheten har gått igenom samtliga ärenden och kan konstatera att
      skyndsamhetskravet i RB inte har efterlevts även om det beträffande vissa ärenden
      kan finnas en förklaring till den långa handläggningstiden. Det är polismyndighetens
      uppfattning att man med den förhållandevis enkla rutin som införts på BF, dvs. att
      regelmässigt skicka ut förteckningar på öppna ärenden, tillsammans med en aktiv
      förundersökningsledning kan nå goda resultat i detta hänseende.
      CC-ärendet har krävt stora resurser, inte bara från område Norra Lappland utan från
      polismyndigheten i sin helhet. Förklaringen till den uppkomna balansen kan
      emellertid inte hänföras till detta eftersom ett flertal av de här aktuella ärendena
      härrör från tiden före CC-ärendet men däremot hade sannolikt balansen kunnat
      nedbringas tidigare om inte detta brutala mord hade inträffat. En genomgång av de
                                                                       Dnr 2311-2009    Sid 3 (4)



      aktuella ärendena visar också att de i flertalet av dessa inte erfordras någon större
      arbetsinsats för att kunna göra en bedömning om det finns anledning att antingen gå
      vidare med ärendet eller för att fatta ett beslut om nedläggning. Det är också så att
      balansen har nedbringats under senare tid varför läget ser positivt ut.
      –––
      Polismyndigheten kommer på annat sätt än tidigare att mera systematiskt följa upp
      ärendehanteringen, både utifrån perspektivet att korta handläggningstiderna men
      också ur ett kvalitetsperspektiv.

Bedömning
Under senare år har jag i ett mycket stort antal ärenden kritiserat polisen för långa
handläggningstider i den brottsutredande verksamheten, framförallt i för-
undersökningar om s.k. vardagsbrott. Jag har således gång efter annan kunnat
notera att polisen har uppenbara problem med att inom rimlig tid utreda alla
brottsanmälningar. Mot denna bakgrund har jag vid flera tillfällen haft anledning
att fästa statsmakternas uppmärksamhet på de brister i bl.a. polisens arbete som
iakttagits i samband med inspektioner och klagomålsärenden (se t.ex. JO 2008/09
s. 160 om oacceptabelt långa handläggningstider hos åklagare och polis).

Också vid den nu aktuella inspektionen framkom brister i utredningsverksamheten
vad gäller handläggningstiderna. Jag kunde t.ex. konstatera att i ett mycket stort
antal kriminalärenden men också i vissa trafikärenden hade inga utredningsåtgärder
vidtagits under minst nio månaders tid.

Som förklaring till de långa handläggningstiderna har polismyndigheten
huvudsakligen hänvisat till att det s.k. CC-ärendet krävde mycket stora resurser,
inte bara från polisområde Lappland utan från polismyndigheten i dess helhet. De
nu uppkomna balanserna hade därför sannolikt kunnat nedbringas tidigare om inte
det brutala mordet inträffat. I ett antal ärenden vistas dock den misstänkte gärnings-
mannen på okänd ort. Vidare kommer polismyndigheten på ett annat sätt än
tidigare att framdeles mera systematiskt följa upp ärendehanteringen.

Även om det i några fall kan finnas godtagbara förklaringar till att handläggningen
dragit ut på tiden, t.ex. att den misstänkte vistas på okänd ort och inte kan anträffas,
kan jag konstatera att handläggningen av merparten av de nu aktuella kriminal- och
trafikärendena inte uppfyller det skyndsamhetskrav som läggs fast i 23 kap. 4 §
rättegångsbalken.

Jag vill emellertid framhålla att jag har förståelse för att en sådan omfattande och
krävande utredning som CC-ärendet synes ha varit kan få negativa följder för
polisens hantering av övriga brottsutredningar – inte minst när en sådan händelse
inträffar i ett polisområde med tämligen begränsade utredningsresurser. Jag saknar
således anledning att ifrågasätta att en stor del av förklaringen till att så många
andra mer ”ordinära” kriminalärenden blivit liggande är just att flera befattnings-
havare på heltid var sysselsatta med CC-ärendet. – Jag noterar dock med
tillfredsställelse att polismyndigheten har rekryterat ytterligare utredare till
utredningsenheten och även vidtagit vissa andra åtgärder för att förbättra
arbetssituationen inom den brottsutredande verksamheten. Polismyndigheten kan
                                                                  Dnr 2311-2009   Sid 4 (4)



likväl inte undgå kritik för de nu redovisade bristerna i den brottsutredande
verksamheten.
