# Anmälan mot Fastighetsnämnden i Västerås kommun angående beredningen av ett fastighetsköp; frågor avseende hanteringen av handlingar i ärendet

JO 2004-09-24 dnr 2319-2003

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                     Sid
                                                                      2004-09-24       2319-2003              1 (6)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Fastighetsnämnden i Västerås kommun angående
                        beredningen av ett fastighetsköp; frågor avseende hanteringen av
                        handlingar i ärendet

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 16 maj 2003 klagade AA på Fastighets-
                        nämndens i Västerås kommun handläggning av ett ärende rörande kommunens
                        förvärv av Geddeholms gods. Hon uppgav bl.a. att handläggningen av ärendet hade
                        präglats av stor tidspress och hemlighetsmakeri, att oppositionspolitiker hade för-
                        vägrats insyn samt att beredningen av ärendet hade varit undermålig. Dessutom
                        riktade hon kritik mot kommunstyrelsens hantering av frågan och hon begärde
                        också att JO skulle pröva om köpet hade inneburit otillbörligt gynnande av säljar-
                        en.

                        En tidningsartikel som bifogades anmälan innehöll bl.a. följande uppgifter. Den 13
                        september 2002 offentliggjordes affären på en presskonferens. Affären godkändes
                        sedan av fastighetsnämnden och kommunstyrelsen den 19 september 2002. Då-
                        varande andre vice ordföranden i fastighetsnämnden, BB, förstod i efterhand att
                        ledamöterna i nämnden inte hade fått se alla handlingar i ärendet. När frågan togs
                        upp i kommunfullmäktige den 26 september 2002 beslutades att återremittera
                        ärendet. I de handlingar som lämnats ut som underlag fanns hänvisningar till två
                        dokument, revisionsfirman KPMG:s värdering av Geddeholms gods och ett revi-
                        derat köpeavtal. Den 1 oktober 2002 begärde BB att få del av dessa handlingar
                        samt Geddeholms skogsbruksplan. Han förvägrades dock att få del av handlingar-
                        na. Vid ett sammanträde den 15 oktober 2002 upprepade han sin begäran men fick
                        då beskedet från nämndens ordförande att han inte kunde få ut något som inte var
                        diariefört. Sedan han den 5 november 2002 skrivit till kammarrätten, som vidare-
                        befordrade hans skrivelse till nämnden för handläggning, lämnade chefen för
                        fastighetskontoret, CC, den 22 november 2002 ut handlingarna till honom. Kom-
                        munfullmäktige fattade den 29 november 2002 beslut om affären. – Enligt
                        KPMG:s egen notering lämnades värderingen den 5 juni 2002 till ägaren av Gedde-
                        holms gods och till CC. Handlingen diariefördes dock först den 5 november 2002.
                        CC förklarade detta med att han tagit del av värderingen på KPMG:s kontor men
                        att den inte kommit in till fastighetskontoret förrän den 5 november 2002.



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                          Dnr 2319-2003     Sid 2 (6)



Utredning
Anmälan remitterades till nämnden för utredning och yttrande avseende regist-
reringen och hanteringen i övrigt hos nämnden av handlingar rörande förvärv av
Geddeholms gods. Nämnden (majoriteten) beslutade den 16 september 2003 att
anta fastighetskontorets yttrande som sitt eget och översända det till JO. I yttrandet
anfördes bl.a. följande.

      JO:s anmodan avser ärendet ”Förvärv av Geddeholms gods” med diarienummer
      2002:642 FN. Anmälan till JO tar i första hand sikte på hanteringen av handlingar
      under perioden september - december 2002, och då särskilt handlingarna KPMG:s
      värdering, överlåtelseavtalet och skogsbruksplanen. Nämndens utredning och
      yttrande avser mot bakgrund härav i första hand denna del av ärendet.
      Vid en genomgång av ärendekortet kan man bl.a. konstatera följande. Ärendet
      registrerades den 16 september 2002. Samma dag registrerades en skrivelse från
      förvaltningen ställd till nämnden. Till skrivelsen fanns bilagt optionsavtal och karta.
      Nästa registrering skedde den 5 november och avser värderingsutlåtande från
      revisionsbyrån KPMG angående aktierna i Geddeholms AB.
      Därefter registrerades den 8 november en skrivelse från förvaltningen till fastighets-
      nämnden. Till skrivelsen fanns bilagt optionsavtal med överlåtelseavtal som bilaga,
      promemoria upprättad av förvaltningen, noteringar om periodbokslut från KPMG,
      granskning och värdering från revisionsbyrån Ernst & Young samt ett yttrande från
      länsstyrelsen.
      Den 8 november registrerades en från kammarrätten inkommen handling med
      beteckning överklagan. Den 22 november registrerades som utgående en skrivelse
      med begärda handlingar. Den 3 december inkom en begäran om att få ta del av fler
      handlingar. Ett beslut om utlämnande av allmän handling registrerades den 17
      december.
      Vid granskning av de handlingar som registrerades den 16 september kan man bl.a.
      notera följande. I förvaltningens skrivelse hänvisas till en genomförd substans-
      värdering av bolagets tillgångar. Det anges vidare att det till optionsavtalet finns
      fogat ett förslag till överlåtelseavtal. I optionsavtalet anges bl.a. att Förvaltnings AB
      (säljaren) framtagit ett köpeavtal, som presenterats och granskats av Västerås stad.
      När det gäller den värdering som utfördes av KPMG uppger ansvarig tjänsteman att
      handlingen från KPMG inkom till kommunen först den 5 november. Före den tid-
      punkten hade han fått innehållet i värderingen redovisat för sig vid samtal med
      representanter för KPMG. Det var dessa uppgifter som det refererades till i skrivel-
      sen den 16 september. Någon handling som redovisade den genomförda värderingen
      kom inte kommunen eller någon berörd tjänsteman till handa förrän i november.
      Det till optionsavtalet bilagda överlåtelseavtalet kom enligt ansvarig tjänsteman
      kommunen till handa samtidigt som man fick del av optionsavtalet. Överlåtelse-
      avtalet var en bilaga till optionsavtalet och fanns med all sannolikhet med bland de
      handlingar som registrerades den 16 september.
      I anmälan till JO har även omnämnts skogsbruksplanen för de berörda fastigheterna.
      Skogsbruksplanen har utgjort en del av underlaget för KPMG:s värdering. I likhet
      med värderingen har delar av innehållet i skogsbruksplanen redovisats för ansvarig
      tjänsteman vid samtal med representanter för KPMG. Till kommunen inkom först
      den 5 november en handling innehållande en sammanfattning av skogsbruksplanen,
      som bilaga till KPMG:s värdering.
      Vid sammanträde med fastighetsnämndens delegation den 1 oktober 2002 begärde
      dåvarande andre vice ordföranden BB att få ta del av KPMG:s värdering, utkast till
      köpeavtal samt skogsbruksplanen. Som ovan redovisats hade värderingen och
      skogsbruksplanen vid den tidpunkten inte inkommit till nämnden, varför det inte
      var möjligt att låta honom ta del av dessa handlingar. Däremot fanns överlåtelse-
      avtalet inkommet och registrerat. Att inte låta BB ta del av denna handling har varit
      felaktigt. Som ledamot av nämnden har man rätt att ta del av samtliga handlingar i
                                                                        Dnr 2319-2003     Sid 3 (6)



      ärendet. Detta fick berörda tjänstemän klart för sig i efterhand, varvid felet rättades
      till och köpeavtalet överlämnades. Det är enligt nämndens uppfattning viktigt att
      liknande situationer inte inträffar i framtiden, och bl.a. därför har berörda tjänstemän
      informerats om gällande bestämmelser. Ytterligare utbildningsinsatser planeras.
      Den 8 november inkom från BB via kammarrätten en handling benämnd överklagan.
      I handlingen begärdes att få del av vissa handlingar i ärendet. Eftersom BB när han i
      oktober begärde att få del av handlingar var ledamot av nämnden och efter den 1
      november inte längre var ledamot, betraktade kommunen skrivelsen som en första
      begäran om utlämnande av handlingar. Efter utlämnande av handlingar den 22
      november och en ny begäran från BB fattade fastighetsnämnden den 17 december
      beslut beträffande BB:s begäran.
      Av beslutet den 17 december framgår bl.a. följande. Av de begärda handlingarna
      som hade inkommit till kommunen utlämnades samtliga utom en bilaga till KPMG:s
      värdering. Bilagan innehåller en specifikation av byggnaderna på de aktuella fastig-
      heterna med angivande av uppskattade marknadsvärden. Eftersom kommunens av-
      sikt med förvärvet av Geddeholms AB är att bolagets fastigheter skall försäljas,
      bedömde nämnden att kommunen kan lida skada vid framtida försäljningar om upp-
      gifterna i bilagan blir kända. Bilagan lämnades därför inte ut, med hänvisning till 6
      kap 2 § sekretesslagen. Beslutet har inte överklagats och har således vunnit laga
      kraft.
      Vid sin genomgång av hanteringen av handlingar i det aktuella ärendet har det fram-
      kommit att vissa delar av rutinerna vid registrering av bilagor till handlingar bör
      förbättras. Vid diarieföring tillämpar nämnden följande rutiner. Inkomna skrivelser
      adresserade till fastighetskontoret, handläggare eller fastighetsnämnden inkomst-
      stämplas och erhåller ett diarienummer. I diariehanteringssystemet anges dokument-
      ets innehåll och ärendemening. Eventuella bilagor anges inte, utan framgår normalt
      av skrivelsen. Detta kan i vissa fall medföra problem att i efterhand fastställa exakt
      vilka handlingar som registrerats under en viss post. I nu aktuellt ärende är det t.ex.
      vissa svårigheter att fastställa vilka handlingar som bifogades skrivelsen som regist-
      rerades den 8 november, vilka bilagor som medföljde värderingsutlåtandet som
      registrerades den 5 november och om överlåtelseavtalet medföljde som bilaga till det
      optionsavtal som bilades den skrivelse som registrerades den 16 september. Fastig-
      hetsnämnden har uppmärksammat detta problem och en översyn av registrerings-
      rutinerna med syfte att förbättra bl.a. informationen i diariet och eftersöknings-
      möjligheterna kommer att ske.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Registrering av handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet återfinns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet reglerar även primärt frågan om ut-
lämnande av allmänna handlingar.

En handling är enligt 2 kap. 3 § TF allmän, om den förvaras hos en myndighet och
enligt 6 § eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
Av 6 § följer att en handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten
eller kommit behörig befattningshavare till handa. Var någonstans befattnings-
havaren tar emot handlingen saknar betydelse (jfr bl.a. JO 1989/90 s. 415). En
handling anses normalt som upprättad när den har expedierats eller, om så inte
skall ske, när handlingen färdigställts. Om en handling som inte har expedierats
hänför sig till ett särskilt ärende anses den upprättad när ärendet har slutbehandlats
hos myndigheten.
                                                                     Dnr 2319-2003   Sid 4 (6)



I 15 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen (1980:100) finns grundläggande bestämmelser
om myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar samt om vad ett
register skall innehålla. Bestämmelsernas syfte är bl.a. att garantera allmänhetens
rätt att få tillgång till allmänna handlingar. För att offentlighetsprincipen i praktiken
skall fungera på det sätt som är avsett i TF har det ansetts nödvändigt att myndig-
heterna håller sina allmänna handlingar registrerade eller i vart fall ordnade så att
det går att konstatera vilka handlingar som finns. Att så sker är dessutom en nöd-
vändig förutsättning för arbetets behöriga gång hos myndigheterna.

Enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen skall allmänna hand-
lingar som kommit in till eller upprättats hos en myndighet registreras, dvs. diarie-
föras, utan dröjsmål. Emellertid får, i fråga om allmänna handlingar för vilka sek-
retess inte gäller, registrering underlåtas om handlingarna i stället hålls så ordnade
att det utan svårighet kan fastställas om en handling inkommit eller upprättats. En
ovillkorlig registreringsskyldighet omfattar därmed bara handlingar för vilka sek-
retess gäller. När det gäller allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess kan
myndigheterna välja mellan att antingen registrera dem eller hålla dem så ordnade
att det utan svårighet kan fastställas om handlingen har inkommit eller upprättats.
När myndigheten har bestämt sig för ettdera systemet måste detta emellertid tilläm-
pas konsekvent av alla inom myndigheten. Om det t.ex. har bestämts att allmänna
handlingar tillhörande vissa ärendeslag skall registreras krävs det att alla allmänna
handlingar som hör till sådana ärenden verkligen diarieförs. Detta gäller även för
meddelanden som befordras elektroniskt.

I 15 kap. 2 § sekretesslagen uppställs vissa minimikrav beträffande uppgifterna i ett
register. I det fall en handling registreras skall av registret framgå 1. datum, då
handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning som
åsatts handlingen, 3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller
till vem den har expedierats samt 4. i korthet vad handlingen rör. Utgångspunkten
är att dessa uppgifter skall vara allmänt tillgängliga. Uppgifterna under punkterna 3
och 4 får utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar
skall kunna företes för allmänheten.

Bestämmelsen i 15 kap. 1 § om att allmänna handlingar skall registreras utan
dröjsmål innehåller inte någon bestämd tidsgräns. Det ligger emellertid i sakens
natur att registreringen skall ske så snart det är praktiskt möjligt. Genom regist-
reringen ges den enskilde möjlighet att kontrollera vilka ärenden och handlingar
som förekommer hos en myndighet. Om handlingen inte registreras eller om
registrering fördröjs inskränker detta allmänhetens möjlighet till insyn i myndig-
hetens verksamhet. För en handling som kommer in till en myndighet med post
ligger det närmast till hands att registrering följer i omedelbar anslutning till själva
postöppningen. För handlingar som inges till myndigheten på annat sätt är det
önskvärt att de diarieförs i nära anslutning till ingivandet. I normalfallet bör
registrering ske senast påföljande arbetsdag.
                                                                     Dnr 2319-2003    Sid 5 (6)



Dokumentation
Den muntliga information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som
förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras. Dokumentation-
en skall vara utförd på ett sådant sätt att den inte lätt kan utplånas samt vara daterad
och signerad. För vissa fall framgår denna dokumentationsskyldighet direkt i lag.

Det är från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att alla för ärendets bedömning behövliga
uppgifter redovisas i akten. Även uppgifter som inte direkt tillför ärendet sak-
uppgifter, utan enbart rör ärendets yttre gång, måste i stor utsträckning dokumen-
teras. Sådana uppgifter kan gälla att kontakt förekommit med parter, andra person-
er eller myndigheter eller att handläggaren besökt den plats ärendet rör.

Även om dokumentationen av det senast nämnda slaget inte har betydelse för själ-
va utgången av ärendet är den ändå av stort värde. Den är en av förutsättningarna
för insyn i och kontroll av verksamheten både från den egna förvaltningsledningen
och från utomstående tillsynsmyndigheter. Även parters och allmänhetens insyn i
myndighetens verksamhet underlättas av detta slags dokumentation. Vidare kan ett
handläggarbyte i hög grad försvåras av brister i beskrivningen av vad som före-
kommit i ett ärende.

Bedömning
Inledande anmärkningar
JO:s granskning avser i första hand en kontroll av att myndigheter och deras be-
fattningshavare i sin verksamhet följer lagar och andra författningar samt i övrigt
fullgör sina åligganden. Granskningen är av rättslig art och avser främst tillämp-
ningen av gällande förfaranderegler. JO kan inte ändra eller upphäva ett beslut som
en myndighet har fattat. Inte heller brukar JO ta ställning till om ett beslut är riktigt
i sak. JO tar upp en sådan fråga till utredning bara när ett beslut direkt strider mot
en lag eller annan författning eller annars framstår som uppenbart felaktigt. Vidare
gäller att JO:s granskning inte är avsedd att föregripa eller ersätta den prövning
som kan ske eller har skett i ordinarie ordning. Kommunfullmäktige står inte under
JO:s tillsyn. Vid tillsyn över kommunala myndigheter skall JO beakta de former i
vilka den kommunala självstyrelsen utövas. Mot denna bakgrund har min gransk-
ning begränsats till registreringen och hanteringen i övrigt hos nämnden av hand-
lingar rörande förvärvet av Geddeholms gods.

Registrering av handlingar
Självfallet måste det tydligt framgå vilka handlingar som kommit in och när detta
har skett. Detta gäller samtliga handlingar som ges in och således även dem som
utgör bilagor till andra handlingar. Jag noterar nämndens uppgifter i remissvaret
om en översyn av registreringsrutinerna med syfte att förbättra bl.a. informationen i
diariet och eftersökningsmöjligheterna.

Hantering av värderingsutlåtande
För det fall att CC tog emot värderingsutlåtandet den 5 juni 2002 på KPMG:s
kontor skulle handlingen därigenom ha varit att anse som allmän och den borde i så
fall redan vid denna tidpunkt utan dröjsmål ha diarieförts. Nämnden har dock
                                                                 Dnr 2319-2003    Sid 6 (6)



uppgett att han den 5 juni fick endast en muntlig redovisning av innehållet i hand-
lingen vid samtal med representanter för KPMG men att han inte fick del av själva
handlingen. Innehållet kom att tjäna som underlag för nämndens beslut och borde
naturligtvis omgående ha dokumenterats i en handling, inte minst för att säkerställa
att nämndledamöterna fick del av uppgifterna.

De brister i nämndens handläggning som jag sålunda kunnat konstatera har lett till
omotiverade begränsningar i allmänhetens grundlagsskyddade rätt till insyn och
kontroll i den kommunala verksamheten. Jag är sammanfattningsvis mycket kritisk
till det skedda.

Rätten för nämndledamot att ta del av handlingar i ett pågående ärende
Det är anmärkningsvärt att det inte stått klart för de anställda inom förvaltningen
att ledamöterna i nämnden måste få tillgång till samtliga handlingar i ett ärende.
Om informations- och utbildningsåtgärder har bedömts vara nödvändiga förutsätter
jag att dessa redan har genomförts.

Övrigt
Vad som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte något uttalande eller
någon annan åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
