# Initiativärende mot Kriminalvården, frivården Härnösand, om handläggningen av två ärenden rörande samhällstjänst

JO 2011-05-23 dnr 2320-2010

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                    Sid
                                                                           2011-05-23           2320-2010             1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Initiativärende mot Kriminalvården, frivården Härnösand, om
                        handläggningen av två ärenden rörande samhällstjänst


                        I ett beslut den 23 maj 2011 anförde chefsJO Nordenfelt följande.

## Initiativet

Vid min inspektion av frivården Härnösand den 23 mars 2010 granskade jag bl.a.
                        handlingar i ärenden avseende samhällstjänst. Vid granskningen noterades att det i
                        två ärenden rörande samhällstjänst som utdömts under 2008 hade dröjt länge innan
                        ärendet återredovisades till åklagaren. I två andra ärenden hade inga åtgärder
                        vidtagits med anledning av domar som var cirka ett år gamla.

                        Ett av de granskade ärendena avsåg AA (född 1965), som dömts till samhällstjänst
                        den 1 december 2008. Samhällstjänsten hade vid inspektionstillfället inte påbörjats.
                        Ärendet hade inte återredovisats till åklagare.

                        Ett annat av de granskade ärendena avsåg BB (född 1955), som dömts till
                        samhällstjänst den 11 mars 2009. I detta ärende hade det, vid inspektionstillfället,
                        inte vidtagits några åtgärder efter det att domen registrerats i kriminalvårdens
                        klientadministrativa system (KLAS) den 19 mars 2009.

                        Jag beslutade att utreda handläggningen av de två ovan nämnda ärendena.

## Utredning

Efter remiss anförde Kriminalvården, genom myndighetschefens ställföreträdare
                        enhetschefen CC, följande.

## Sakförhållanden

JO har anmodat Kriminalvården att yttra sig över handläggningen av två ärenden
                                  rörande samhällstjänst som JO särskilt uppmärksammat i samband med en
                                  inspektion av frivården Härnösand den 23 mars 2010.
                                  Yttrande angående sakförhållandena har inhämtats från region Nord, som i sin tur
                                  inhämtat upplysningar från frivården Härnösand. Av utredningen har bl.a. följande
                                  framkommit.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                   Dnr 2320-2010    Sid 2 (5)



Ärende 1 (angående AA, född 1965)
AA dömdes den 1 december 2008 till villkorlig dom med samhällstjänst 70 timmar
för bl.a. olovlig körning och rattfylleri. Om fängelse istället hade valts som påföljd
skulle fängelse två månader ha ådömts. Domen vann laga kraft den 22 december
2008.
Enligt frivårdens daganteckningar i Kriminalvårdens klientadministrativa system
(KLAS) hade handläggaren kontakt med AA den 19 januari 2009 och sökandet efter
en samhällstjänstplats påbörjades. Ett flertal tilltänkta arbetsplatser kontaktades
under våren, men samtliga var negativa till att ta emot AA. AA är bosatt i ett litet
samhälle där han har dåligt rykte.
Under sommaren 2009 misstänktes AA för ny brottslighet, likartad med den förra.
Den 21 december 2009 dömdes AA till fängelse två månader för grovt rattfylleri och
olovlig körning. Den tidigare samhällstjänstdomen undanröjdes inte utan AA
dömdes till fängelse med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 st 2 brottsbalken. I ett yttrande
till tingsrätten inför rättegången hade frivården redovisat svårigheterna som fanns
med att finna arbetsplats åt AA.
AA verkställde fängelsestraffet i anstalt under tiden den 17 januari 2010 till den 26
februari 2010. Han är nu (den 24 juni 2010, JO:s anm.) ställd under övervakning.
Även under våren 2010 avböjde tilltänkta arbetsplatser att ta emot AA för
samhällstjänst. Den 24 maj 5141 (2010, JO:s anm.) tog frivården en informell
kontakt med Åklagarmyndigheten. Åklagaren såg svårigheter i att undanröja
samhällstjänstdomen eftersom AA inte misskött sig, men föreslog ändå att frivården
skulle översända ärendet. Den 26 maj 2010 återredovisades i enlighet därmed
ärendet till Åklagarmyndigheten efter att frivården mottagit ytterligare ett negativt
besked på en arbetsplatsförfrågan.
Frivården har hela tiden varit aktiv i sökandet efter en arbetsplats åt AA. Problemet
har varit att ingen velat ta emot AA, som verkar illa ansedd i det lilla samhället.
Samtidigt har AA uppgett att han kommer att fortsätta att köra bil, trots att han
saknar körkort. Frivårdens handläggare har därför, för att inte uppmuntra till ny
brottslighet, i första hand undersökt arbetsplatser i någorlunda närhet av AA:s
hemort och till platser dit det finns allmänna kommunikationsmedel. Frivården har
inte tyckt att det har varit naturligt att återredovisa ärendet till åklagaren eftersom
AA inte misskött sig, utan fördröjningen av verkställandet har berott på att ingen vill
ta emot honom för samhällstjänstarbete. I dag ligger ärendet ändå hos
Åklagarmyndigheten, men handläggaren vid frivården fortsätter trots det att söka
arbetsplats åt AA.
Det kan tilläggas att den aktuella handläggaren på frivården är känd som i det
närmaste outtröttlig i sina försök att hitta arbetsplatser åt klienter dömda till
samhällstjänst och har oftast framgångar i detta avseende trots
glesbygdsproblematiken och trots att vissa klienter är svårplacerade.

Ärende 2 (angående BB, född 1955)
BB dömdes den 11 mars 2009 till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar för
grovt rattfylleri. Om fängelse istället hade valts som påföljd skulle fängelse en
månad ha ådömts. Ärendet registrerades på frivården den 19 mars 2009. Därefter har
inga anteckningar gjorts i KLAS.
Frivården har förklarat att det under den aktuella tidsperioden rådde en mycket
pressad arbetssituation på frivården. Under våren 2009 avled plötsligt en av
handläggarna och den handläggare som var ansvarig för det aktuella ärendet gick i
pension i juni 2009. Frivården rekryterade under 2009 fyra nya frivårdsinspektörer,
som alla saknade frivårdserfarenhet. En av dessa övertog handläggningen av BB:s
ärende i september 2009. I oktober 2009 sändes kallelse samt påminnelser till BB,
vilket dock inte dokumenterades.
Den 3 november 2009 gjorde frivården en anmälan till Åklagarmyndigheten om
misskött samhällstjänst sedan BB inte kontaktat frivården enligt anvisning, trots
påminnelser. Den 13 april 2010 undanröjdes den tidigare domen och den nya
påföljden bestämdes till fängelse en månad. Domen vann laga kraft den 4 maj 2010.
                                                                  Dnr 2320-2010        Sid 3 (5)



Författningsbestämmelser m.m.
Enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket brottsbalken får en föreskrift om samhällstjänst
ändras eller upphävas på talan av åklagare, när det finns skäl till det.
Av 27 kap. 6 § brottsbalken framgår bl.a. att domstol efter anhängiggörande av
åklagare får undanröja en villkorlig dom och bestämma annan påföljd för brottet om
den dömde inte iakttar vad som åligger honom enligt den villkorliga domen.
Av 1 kap. 3 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder
framgår att om Kriminalvården finner att domstolen bör fatta ett beslut enligt 27
kap. 6 §, ska myndigheten skyndsamt anmäla detta till åklagaren.
Av 3 kap. 1 och 2 §§ framgår att Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av en
föreskrift om samhällstjänst och att Kriminalvården ansvarar för att skaffa
samhällstjänstplatser inom myndighetens verksamhetsområde. Vidare framgår av 3
kap. 5 § att för varje person som i dom meddelats föreskrift om samhällstjänst ska
föras journal enligt föreskrifter som Kriminalvården meddelar.
Av 2 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om samhällstjänst (KVFS
2006:21) framgår att samhällstjänsten ska påbörjas så snart som möjligt efter det att
domen blivit verkställbar mot den dömde. Den dömde kallas, snarast efter att domen
blivit verkställbar, till ett sammanträffande med Kriminalvården för genomgång av
påföljdens innebörd och för planering av utförande av ådömt antal
samhällstjänsttimmar. Av allmänna råd till bestämmelsen framgår att samhällstjänst
normalt bör påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar mot den
dömde. Om den dömde inte kan nås och inte har hörsammat två skriftliga kallelser,
den sista med mottagningsbevis, bör ställningstagande ske till om anmälan till
övervakningsnämnd eller åklagarkammare ska göras.
Av 8 § KVFS 2006:21 framgår att Kriminalvården skyndsamt ska utreda
misskötsamhet och vidta adekvata åtgärder. Som misskötsamhet avses, enligt de
allmänna råden, avvikelser från den fastställda arbetsplanen och brott mot de
allmänna villkoren, t.ex. sen ankomst, uteblivande från arbetspass, påverkan av
alkohol/droger under arbetstiden, arbetsvägran och sjukanmälan utan giltigt
läkarintyg.
Av 20 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om journal (KVFS 2008:11)
framgår att anteckningar ska föras löpande. I journalen ska införas alla beslut som
har fattats, viktiga händelser samt väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade
åtgärder om klienten. Även uppgifter om omständigheter i övrigt som är av
betydelse för vistelsen i häkte eller under verkställigheten ska antecknas.

Kriminalvårdens bedömning

Ärende 1 (angående AA, född 1965)
Av utredningen har inte annat framkommit än att frivården under ärendets
handläggning har arbetat aktivt för att finna en samhällstjänstplats åt AA. Det kan
dock konstateras att det i dagsläget, cirka ett och ett halvt år efter domen på
samhällstjänst, inte varit möjligt att finna någon arbetsgivare som är beredd att ta
emot AA för samhällstjänst.
Den möjlighet att undanröja en villkorlig dom med samhällstjänst och döma till
annan påföljd för brottet som regleras i 27 kap. 6 § brottsbalken tar endast sikte på
det fallet att den dömde inte iakttar vad som åligger honom enligt den villkorliga
domen. Med detta åsyftas bl.a. den dömdes skyldighet att fullgöra samhällstjänst och
skyldighet att iaktta skötsamhet (Brottsbalken, En kommentar, Berg m.fl., se
kommentaren till 27 kap. 6 §). Genom att begå brott under prövotiden åsidosätter
den dömde den skyldighet att iaktta skötsamhet som åligger honom enligt 27 kap. 4
§ brottsbalken. Det är dock inte aktuellt att tillämpa bestämmelserna i 27 kap. 6 §
med anledning av nya brott. I sådant fall gäller istället, såsom framgår av 27 kap. 7
§, att undanröjande kan bli aktuellt enligt bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken i
samband med att den villkorligt dömde åtalas för det nya brottet.
                                                                        Dnr 2320-2010     Sid 4 (5)



      En föreskrift om samhällstjänst kan även enligt 27 kap. 2 a § brottsbalken ändras
      eller upphävas på talan av åklagare, när det finns skäl till det. Av förarbetena till
      bestämmelsen framgår att den exempelvis tar sikte på situationer där det utan den
      dömdes egen förskyllan uppstår hinder mot att fullfölja samhällstjänsten hos en viss
      arbetsgivare och det endast återstår några enstaka timmars arbete (prop. 1997/98:103
      ff). I en sådan situation bör det, enligt vad som anges i propositionen, vara möjligt
      att sätta ned antalet timmar istället för att anordna en ny placering. I propositionen
      anförs vidare att det bör vara möjligt att justera eller helt ta bort föreskriften om
      samhällstjänst om den dömde efter domen drabbas av allvarlig sjukdom eller skada
      som gör att han är förhindrad att fullgöra samhällstjänsten före prövotidens utgång.
      Några omständigheter som kan utgöra skäl att undanröja den villkorliga domen med
      samhällstjänst enligt 27 kap. 6 § brottsbalken föreligger inte i detta fall. Åklagaren
      har även gett uttryck för denna uppfattning vid underhandskontakter med frivården.
      Enligt Kriminalvårdens bedömning synes det inte heller vare sig möjligt eller
      lämpligt att ändra eller upphäva föreskriften om samhällstjänst med stöd av
      bestämmelsen i 27 kap. 2 a § brottsbalken. Verkan av en sådan åtgärd blir endast att
      den dömde undgår skyldigheten att utföra samhällstjänsten utan att det alternativa
      fängelsestraffet utdöms. Mot denna bakgrund får frivården anses ha agerat korrekt
      när man fortsatt arbetet med att finna en samhällstjänstplats åt AA istället för att
      återrapportera ärendet till åklagaren för undanröjande. Som framgått ovan har
      frivården även, i samband med rättegången angående nya brott under 2009, i
      yttrande till tingsrätten redovisat svårigheterna att finna samhällstjänstplats åt AA.
      Detta ledde dock inte till undanröjande.
      Det är givetvis angeläget att frivården i den uppkomna situationen undersöker alla
      tänkbara möjligheter att finna en samhällstjänstplats till AA. Att någon
      samhällstjänstplats ännu inte kunnat finnas synes dock inte bero på bristande
      ansträngningar eller engagemang från frivårdens sida, utan på förhållanden utanför
      frivårdens kontroll. Som redovisats ovan har frivården även fortsatt att söka efter en
      arbetsplats åt AA, trots att ärendet i dag ändå återrapporterats till åklagaren.

      Ärende 2 (angående BB, född 1955)
      Såvitt utredningen visat har det förekommit vissa brister i frivårdens handläggning
      av det aktuella ärendet genom att det dröjt till oktober 2009 innan kallelse skickats
      till BB och genom att vidtagna åtgärder inte har journalförts på föreskrivet sätt.
      Enligt vad som framkommit har dock frivården under hösten 2009 skickat kallelse
      och påminnelser till den dömde och, när dessa inte hörsammats, anmält ärendet till
      åklagaren. Detta har, som redovisats ovan, resulterat i att den tidigare domen
      undanröjts.
      Bristerna i handläggningen av ärendet synes ha berott på de pressade
      arbetsförhållanden som rådde vid frivården vid den aktuella tidpunkten. Till
      undvikande av att ärenden hanteras på liknande sätt igen har frivården nu upprättat
      en handlingsplan, i vilken det bland annat finns en rutin för hur kansliet bevakar att
      handläggningen av samtliga frivårdens ärenden fortskrider i enlighet med
      föreskrifterna. Därtill har frivården övergått till ett nytt datasystem i november 2009
      som medger bättre bevakningsmöjligheter av ärendet.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för de bestämmelser som har betydelse i ärendet.
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om samhällstjänst (KVFS

2006:21) har den 1 april 2011 ersatts av Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna
råd om frivårdspåföljder (KVFS 2011:5). I det aktuella ärendet hänvisas till de
bestämmelser som gällde före den 1 april 2011.
                                                                     Dnr 2320-2010    Sid 5 (5)



Ärende 1 (angående AA, född 1965)
Kriminalvården har i sitt yttrande anfört att det i det aktuella fallet inte förelåg
några omständigheter som kan utgöra skäl att undanröja den villkorliga domen med
samhällstjänst med stöd av bestämmelsen i 27 kap. 6 § brottsbalken. Det som har
framkommit i utredningen ger mig inte skäl att ifrågasätta denna bedömning. Att
AA ännu ett och ett halvt år efter det att han dömdes till villkorlig dom och
samhällstjänst inte fullgjort den samhällstjänst han ådömts synes inte bero på
bristande ansträngningar från frivårdens sida att hitta en lämplig arbetsplats.

Jag vill dock här nämna att Kriminalvården har möjlighet att i egen regi sätta upp
arbetslag för samhällstjänstdömda (se prop. 1997/98:96 s. 104 och 3 §
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om samhällstjänst). Sådana
arbetslag kan emellertid inte rimligen inrättas för ett enskilt fall. Jag riktar därför
ingen kritik mot Kriminalvården för att inte ha utnyttjat den möjligheten.

Avslutningsvis konstaterar jag att det varken i lagregleringen eller i förarbetena till
samhällstjänstlagstiftningen diskuterats hur situationen ska lösas när
samhällstjänsten inte kommer till stånd på grund av att en lämplig arbetsplats inte
kunnat erbjudas. Problemet är enligt min mening värt att uppmärksammas.

Ärende 2 (angående BB, född 1955)
Kriminalvården har bekräftat att det funnits brister i frivårdens handläggning av
ärendet. Av utredningen framgår att det dröjde ungefär ett halvår från det att domen
vann laga kraft till dess att kallelse skickades till BB. Vidare framgår att vidtagna
åtgärder inte har journalförts på föreskrivet sätt. Jag är kritisk till såväl dröjsmålet
som den bristande dokumentationen.
