# Fall som rör att ett politiskt parti nekats tillträde till gymnasieskola för att "hålla bokbord". Fråga bl.a. om skolledningarnas agerande stått i strid med objektivitetskravet i 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2007-10-26 dnr 2322-2006

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                        Sid
                                                                            2007-10-26               2322-2006                 1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fall som rör att ett politiskt parti nekats tillträde till gymnasieskola för
                        att ”hålla bokbord”. Fråga bl.a. om skolledningarnas agerande stått i
                        strid med objektivitetskravet i 1 kap. 9 § regeringsformen

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot rektorn för Vallentuna
                        gymnasium i Vallentuna kommun. Han anförde bl.a. följande. Den 12 maj 2006
                        meddelade rektorn att Nationaldemokraterna nekades att hålla bokbord i skolan.
                        Motiveringen till detta var att partiet inte delade skolans värdegrund och att
                        eleverna skulle kunna känna sig kränkta av partiets budskap. Efter det att
                        Nationaldemokraterna hade hänvisat till JO:s beslut i ärende dnr 2111-2002
                        ändrade dock rektorn sin motivering till att eleverna skulle kunna bruka våld mot
                        partimedlemmarna. Rektorns beslut strider mot kravet på saklighet och opartiskhet
                        i 1 kap. 9 § regeringsformen.

## Utredning

Anmälan remitterades till Utbildningsnämnden i Vallentuna kommun för utredning
                        och yttrande. Som sitt remissvar lämnade nämnden ett av rektorn, BB,
                        undertecknat yttrande. I yttrandet anfördes följande.
                                  Under vårterminen har Nationaldemokraterna kontaktat rektor ett flertal gånger för
                                  att få hålla bokbord i skolan. Rektor har inte gett dem tillstånd till detta, men har fört
                                  en dialog med AA.
                                  Den 12 maj 2006 kom en grupp nationaldemokrater till skolan och delade ut
                                  flygblad på skolgården. Rektor gick då till gruppen med AA som ledare och
                                  avvisade dem från platsen.
                                  Rektor har flera uppdrag, bland annat att stå för de demokratiska värden som vårt
                                  samhälle vilar på, att värna om skolans värdegrund och att verka för att ingen elev
                                  känner sig kränkt. Skolan ska skydda åsikts- och yttrandefriheten och vår
                                  demokratiska värdegrund men samtidigt skydda individer från kränkningar och
                                  bekämpa uttryck som inte främjar människors rättigheter och lika värde. I det här
                                  fallet uppstår ett dilemma, då elever skulle känna sig kränkta om utomstående i
                                  skolan spred det budskap som fanns på deras flygblad. Detta är inte bara något
                                  rektor anar utan genom samtal fått bekräftat av elever.
                                  Ett annat skäl att hindra nationaldemokraterna att dela ut flygblad på skolgården är
                                  att det finns risk att ordningen i skolan inte skulle upprätthållas. Elever har berättat
                                  för rektor att de kunde ”hjälpa till och slå ner dem som kommer till skolan”.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                          Dnr 2322-2006     Sid 2 (5)




        I skolan har vi nu som policy att inte låta några partier hålla bokbord i skolan. Vi
        anser att det blir lösryckt information och utan efterföljande samtal i klassrum med
        lärare och andra skolkamrater. Skolan ligger så nära centrum att det ändå är lätt för
        eleverna att få valinformation i valstugorna. Den 5 september har
        samhällskunskapslärarna inbjudit flera partier från båda blocken att delta i en
        valdebatt, just den dagen är dessa partier välkomna att ha bokbord i skolan.
        En ny lag ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering
        och annan kränkande behandling. Den första april skärptes kravet på skolan då det
        gäller att skydda elever mot kränkande behandling.
Utbildningsnämnden anmodades därefter att göra en ny utredning och att på nytt
yttra sig över AA:s anmälan. Remissyttrandet skulle särskilt besvara följande
frågor.

   1.      Har rektorn för Vallentuna gymnasium vid ett eller flera tillfällen under
           vårterminen 2006 avslagit ansökningar från Nationaldemokraterna om att
           få hålla bokbord i skolan?

   2.      Vilket eller vilka skäl har legat till grund för respektive avslagsbeslut?

   3.      Hade rektorn kännedom om att samhällskunskapslärarna skulle bjuda in
           vissa partier till skolan den 5 september 2006 för att få sprida politisk
           information där, bl.a. genom att hålla bokbord, när hon avslog
           Nationaldemokraternas ansökan/ansökningar? Upplyste rektorn, för det
           fall hon hade denna vetskap, företrädare för Nationaldemokraterna om
           den kommande aktiviteten i skolan?

   4.      I femte stycket i nämndens tidigare remissvar anges ”I skolan har vi nu
           som policy att inte låta några partier hålla bokbord i skolan”. Från vilken
           tidpunkt började denna policy att tillämpas?

Som sitt remissvar lämnade nämnden ett av utbildningsnämndens ordförande CC
undertecknat yttrande. I yttrandet anfördes följande.

           1.   Rektor har sagt nej vid några tillfällen till Nationaldemokraterna då de
                frågat om att få hålla bokbord.
           2.   Beslutsgrunden vid samtliga tillfällen har varit att ordningen i skolan inte
                kunde garanteras. Det grundar sig bland annat på hur det varit vid ett par
                tillfällen då Nationaldemokraterna otillåtet efter skoldagens slut tagit sig in
                i skolans lokaler och börjat stoppa flygblad i elevernas skåp. Vaktmästare
                har upplevt hotfulla situationer när de motat ut dem ur skolan, som inte är
                allmän plats. Några elever har uttryckt till rektor att de skulle ”slå ner”
                Nationaldemokraterna om de kom in i skolan.
           3.   Nej, rektor hade inte våren 2006 kännedom om debatten den 5 september,
                eftersom det inte var bestämt då. Det blev en paneldebatt mellan många
                partier. Samhällskunskapslärarna talade med varandra inför debatten och
                tyckte att partierna just den dagen kunde få ha bokbord i skolan, eftersom
                det då skulle ske i ett pedagogiskt sammanhang med uppföljande lärarledda
                samtal. I skolan anser vi att politiska debatter och samtal bör ske i ett
                pedagogiskt sammanhang, om lärarna finner det lämpligt kan de välkomna
                representanter för olika partier till klassrummet. Nationaldemokraterna har
                aldrig bett att få komma till klassrum eller att få delta i en debatt.
                                                                     Dnr 2322-2006     Sid 3 (5)




          4.   Den policy om att inget parti får hålla bokbord i skolan blev en konsekvens
               av de samtal vi hade på skolan om politiska partiers närvaro i skolan och
               började gälla våren 2006. Till exempel har också SSU och Junilistan nekats
               att hålla bokbord i skolan.
          AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaren.
I ett beslut den 26 oktober 2007 anförde JO André följande.

Bedömning
JO har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågor som uppkommit i samband med att
politiska partier önskat lämna politisk information i skolor. Här kan nämnas bl.a.
JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s. 346, 1995/96 s. 394 och 2004/05 s. 401 samt
JO:s beslut den 31 januari 1996, dnr 3404-1995, och den 8 april 2004, dnr 2111-
2002.

En skola är inte en allmän plats, och yttrandefriheten enligt regeringsformen
innefattar inte någon rätt för medborgarna – eller en sammanslutning av sådana –
att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. På motsvarande sätt
förhåller det sig med den i tryckfrihetsförordningen garanterade rätten att sprida
tryckta skrifter. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att i skolan
sprida information eller tryckta skrifter. Vid ställningstagande till om t.ex. ett
politiskt parti i detta syfte skall få tillträde till en skola måste skolledningen beakta
den övergripande bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen: Domstolar samt
förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga
förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet.

En skola kan av praktiska skäl behöva begränsa antalet politiska partier som den på
eget initiativ bjuder in för att lämna politisk information i skolan. Detta har inte
ansetts strida mot lag under förutsättning att urvalet görs objektivt och inte innebär
att övriga organisationer utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten
(se Regeringsrättens årsbok 1981 ref. 2:26 nr I och JO:s beslut den 22 maj 1989,
dnr 1967-1988).

______________

Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Detta förutsätter
bl.a. att skolan samverkar med omvärlden. Gymnasieskolan skall vidare, enligt
1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), vara öppen för skilda
uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Av läroplanen framgår även att
läraren öppet skall redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och
problem samt att undervisningen skall vara saklig och allsidig.

Vallentuna gymnasium införde någon gång våren 2006 en policy som innebar att
partier inte tilläts att hålla bokbord i skolan. Det har vidare upplysts att
samhällskunskapslärarna bjöd in partier ”från båda blocken” att den 5 september
                                                                   Dnr 2322-2006    Sid 4 (5)




2006 delta i en valdebatt i skolan och att de inbjudna partierna denna dag var
välkomna att hålla bokbord.

Rektorn för Vallentuna gymnasium har vid några tillfällen under vårterminen 2006
avslagit framställningar från Nationaldemokraterna om att få tillträde till skolan för
att hålla bokbord. Det är oklart om den nämnda policyn var införd vid tidpunkten
för respektive avslagsbeslut. Policyn har i vart fall inte åberopats som grund för
besluten. Det har i stället angetts att avslagsgrunden vid samtliga tillfällen var att
rektorn inte ansåg att hon skulle kunna garantera ordningen i skolan. Rektorns
bedömning har såvitt framkommit grundat sig på dels att skolans vaktmästare
tidigare hade upplevt hotfulla situationer då företrädare för Nationaldemokraterna
avvisats från skolan efter att ha olovligen berett sig tillträde dit för att dela ut
flygblad, dels att några av skolans elever till rektorn hade uttalat att de skulle ”slå
ner Nationaldemokraterna om de kom in i skolan”.

Eleverna har rätt till inflytande i skolan. Det är dock ytterst huvudmannen och den
enskilda skolan som avgör hur verksamheten i skolan skall utformas och
organiseras. Den omständigheten att elever i en skola inte anser att ett visst parti
skall få möjlighet att lämna information i skolan, ger inte skolledningen rätt att
neka det aktuella partiet tillträde till skolan. En sådan åtgärd kan till och med stå i
strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen och de grundläggande
demokratiska värderingar som skolan skall värna. Vidare måste skolan i sin
verksamhet verka för att de grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och
tryckfrihet inte kränks. Det är en angelägen uppgift för skolorna att, i enlighet med
skollagen och läroplanen, få eleverna att förstå värdet av att dessa friheter
respekteras och att det är i just den situationen när elever inte delar eller till och
med tar starkt avstånd från den uppfattning som ett politiskt parti förväntas föra
fram som grundlagens bestämmelser om yttrandefrihet och tryckfrihet gör sig
gällande med särskild styrka.

Skolledningen har en skyldighet att upprätthålla ordningen i skolan. Under vissa
förhållanden kan därför allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas
tillträde till en skola eller att möjligheten att där lämna information begränsas eller
styrs av skolan vad gäller tid, rum och form. För detta krävs dock att de negativa
konsekvenserna som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Den
ovan nämnda objektivitetsprincipen måste iakttas, och ordningsskäl får inte
användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som
partiet förväntas föra fram. Det kan – i anledning av vad som har anförts i
remissvaret om skolans ansvar att skydda elever mot kränkningar – tilläggas att
lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever självfallet inte får åberopas till stöd för ett grundlagsstridigt
handlande eller ett kringgående av grundlagen.

Som har redogjorts för ovan har nämnden uppgett att rektorn bedömde att hon inte
skulle kunna garantera ordningen i skolan om Nationaldemokraterna bereddes
tillträde dit.
                                                                   Dnr 2322-2006   Sid 5 (5)




Av nämndens remissvar framgår att rektorns bedömning bl.a. grundade sig på att
det tidigare uppstått hotfulla situationer i samband med att företrädare för
Nationaldemokraterna avvisats från skolan sedan de olovligen delat ut flygblad där.
Det kan diskuteras om det var rimligt att dessa händelser, som inträffat under helt
andra omständigheter, togs till intäkt för att ordningen inte skulle kunna
upprätthållas om partiet tilläts hålla bokbord i skolan. Enligt min uppfattning kan
det starkt ifrågasättas om rektorn – under åberopande av de tidigare händelserna –
kunde neka partiet tillträde till skolan med hänvisning till ordningsskäl.

Nämnden har vidare gjort gällande att rektorns ställningstagande även grundade sig
på att skolans egna elever hade hotat att ”slå ner” nationaldemokrater om de kom
till skolan. Av utredningen framgår inte vad som var skälet till elevernas hot.
Anledningen kan ha varit att de var negativt inställda på grund av partiets agerande
i samband med flygbladsutdelning. Det är dock möjligt att hoten berodde på att
eleverna tog avstånd från innehållet i Nationaldemokraternas politiska budskap.
Om det förhöll sig på sistnämnda sätt hade rektorns beslut ett indirekt samband
med de åsikter som partiet förväntades föra fram. I så fall har objektivitetsprincipen
i 1 kap. 9 § regeringsformen inte iakttagits.

Som framgår av det anförda anser jag att det kan sättas i fråga om rektorns beslut
att vid olika tillfällen vägra Nationaldemokraterna tillträde till skolan var förenliga
med den övergripande princip som kommer till uttryck i regeringsformen vad
gäller myndigheters skyldighet att i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet.
Utredningen i ärendet ger dock inte underlag för att kritisera aktuella beslut.

Avslutningsvis vill jag anföra följande. Jag har förståelse för att verkligheten ibland
kan vara besvärlig att hantera för den rektor som på en och samma gång måste ta
hänsyn till lagar och regler som, kortsiktigt och i ett snävt perspektiv, kan synas
svårförenliga. Det kan då finnas en frestelse att välja den enklaste utvägen och ge
efter för påtryckningar och till och med hot från olika håll. Det skall dock med
skärpa framhållas att myndigheter, inte minst i sådana situationer, måste uppfylla
kravet på objektivitet.

Jag vill också understryka vikten av att en skolledning inte faller undan för sådana
invändningar från elevernas sida som ytterst kan leda till en urholkning av de
grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och tryckfrihet.

Vad som i övrigt framgår av nämndens remissvar ger inte tillräckliga skäl till
någon åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med de ovan gjorda uttalandena.
