# Kritik mot en lantmätare med anledning av bl.a. utformningen av ett beslut att ställa in en förrättning

JO 2017-05-18 dnr 2323-2016

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                    Sid
                                                                            2017-05-18              2323-2016             1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en lantmätare med anledning av bl.a. utformningen av ett
                        beslut att ställa in en förrättning


                          Beslutet i korthet: I ett beslut ställde en lantmätare in en förrättning på grund av att
                          sökanden hade återkallat sin ansökan. I motiveringen till sitt beslut uttalade sig
                          lantmätaren om ett servitut som det rådde delade meningar om. Lantmätaren får kritik
                          bl.a. för att ha agerat i strid med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.

## Anmälan

AA framförde klagomål mot förrättningslantmätaren BB med anledning av bl.a.
                        utformningen av ett beslut att ställa in en förrättning och utformningen av en
                        underrättelse. Av hans anmälan med bilagor framgick i huvudsak följande:

                        Lantmäteriet hade den 23 juli 2014 fått in en ansökan om inrättande av en
                        gemensamhetsanläggning som omfattade en befintlig väg på två fastigheter
                        vilka AA ägde. Sökanden återkallade sin ansökan den 23 november 2015.
                        Samma dag beslutade BB att ställa in förrättningen. Som skäl för det beslutet
                        angavs följande:
                                  CC har ansökt om att få köra på befintlig väg över V 1:90 och 1:312 fram till sin
                                  fastighet V 1:300 i Alingsås kommun.
                                  V 1:300 avstyckades från V 1:90 1953 i akt 15-HEE-787. I denna akt kan utläsas
                                  att ”med områdena följer rätt att taga utfart över stamfastigheten och vidare till
                                  allmän väg” samt ”område B (V 1:300) äger därjämte rätt att taga väg över litt A
                                  (V 1:312) på sätt som kartan utvisar”.
                                  Detta innebär att sökanden, CC såsom fastighetsägare till V 1:300, redan har rätt
                                  till väg över V 1:312 och 1:90. Ägare till belastande fastigheter får inte förhindra
                                  eller stoppa sökandes utövning av detta servitut.
                        AA framförde bl.a. att det inte angavs i beslutet att sökanden hade återkallat sin
                        ansökan och att de angivna skälen innehöll felaktigheter, bl.a. hur innebörden
                        av servitutet beskrevs i det sista stycket. Han var även kritisk till att BB i
                        samband med beslutet att ställa in förrättningen skickade ut en underrättelse om
                        avslutad förrättning.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 2323-2016         Sid 2 (5)




Utredning
JO tog del av ett dagboksblad i Lantmäteriets ärende (dnr O142338) och
Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut den 12 januari 2016
att avvisa AA:s överklagande av Lantmäteriets beslut (mål nr F 4449-15).

JO remitterade därefter AA:s ansökan till Lantmäteriet. JO begärde att det
särskilt skulle framgå på vilken grund och av vilken anledning Lantmäteriet
hade uttalat att fastighetsägaren inte fick förhindra eller stoppa sökandens
utövning av servitutet.

Lantmäteriet (ställföreträdande generaldirektören DD) lämnade den 3 oktober
2016 följande yttrande till JO:

## Ärendet

Ägaren till fastigheten Alingsås V 1:300, CC, uppsökte Lantmäteriet den 23 juli
      2014 med anledning av behov av lösning för tillfartsväg till sin fastighet. Enligt
      CC kunde han inte ta sig fram till sin fastighet eftersom det satts upp ett staket på
      klagandens fastighet som hindrade infart.
      En ansökan om inrättande av gemensamhetsanläggning omfattande befintlig väg
      upprättades för ändamålet. Berörda fastigheter var enligt ansökan, V 1:90, 1:300,
      1:312.
      När ärendet stod på tur för handläggning och Lantmäteriet började utreda
      förutsättningar för ansökt åtgärd framkom att det sökanden var ute efter var inte
      egentligen inrättande av en gemensamhetsanläggning utan tillgång till sin
      fastighet.
      Arkivutredningen visade att det vid avstyckningen av CC:s fastighet år 1953
      lagts ut ett utfartsservitut som fyllde behovet. I akten finns beslut att ”med
      områdena följer rätt att taga utfart över stamfastigheten och vidare till allmän
      väg” samt ”område B (dvs. V 1:300) äger därjämte rätt att taga väg över litt. A
      (V 1:312) på sätt som kartan utvisar” [...]. Det konstaterades därmed att det
      befintliga utfartsservitutet som skapades år 1953 fyllde sökandens behov av
      tillgång till sin fastighet. Förrättningslantmätaren informerade om möjligheten att
      ställa in förrättningen och några dagar senare inkom en undertecknad återkallelse
      till Lantmäteriet.
      Med anledning därav, fattade förrättningslantmätaren den 23 november 2015
      beslut om att ställa in förrättningen. Förrättningslantmätaren meddelade i skälen
      till beslutet vad ansökan omfattade samt vad som fanns i akten om befintligt
      servitut. Hon skrev följande upplysning i beslutet.
      ”Detta innebär att sökanden, CC såsom fastighetsägare till V 1:300, redan har
      rätt till väg över V 1:312 och 1:90. Ägare till belastande fastigheter får inte
      förhindra eller stoppa sökandes utövning av detta servitut”.
      Något besked om att ärendet återkallats fanns inte med i beslutet.
      En underrättelse om avslutad förrättning samt beslutet om inställd förrättning
      med överklagandehänvisning skickades ut till berörda sakägare.
      Den 2 december 2015 överklagade klaganden inställelsebeslutet till Mark- och
      miljödomstolen. Klaganden yrkade att Lantmäteriet skulle återuppta
      förrättningen för att genast ställa in den och ange annan beslutsmotivering.
      Klaganden yrkade även att underrättelsen om avslutad förrättning skulle
      upphävas.
      Domstolen avvisade överklagandet eftersom klagandens överklagande tog sikte
      på skälen till beslutet och inte till utgången (mål F 4449-15). Även yrkandet om
      att underrättelsen skulle upphävas avvisades. Domstolen motiverade avvisningen
                                                                    Dnr 2323-2016         Sid 3 (5)




med, att enligt 4 kap 33 a § fastighetsbildningslagen [(1970:988), FBL, JO:s
anmärkning] ska kända sakägare skriftligen underrättas om beslut som har
meddelats i samband med att en förrättning avslutas eller ställs in.

Regelverket
I 4 kap 17 § FBL andra stycket stadgas att
”Ett beslut ska innehålla skälen för beslutet. Skälen får dock utelämnas om en
motivering kan anses överflödig. Beslut som har meddelats i samband med att
förrättningen har avslutats eller ställts in, och beslut, som får överklagas särskilt,
skall dessutom innehålla uppgift om hur de kan överklagas.”
Enligt 4 kap 32 § FBL första stycket, första och andra meningen gäller följande.
”Vill sökanden hos lantmäterimyndigheten återkalla sin ansökan, skall han göra
det skriftligen eller också muntligen vid sammanträde. Har annan sakägare ej
fört talan vid förrättningen när återkallelsen sker, skall förrättningen genast
inställas.”
I 4 kap 33 a § FBL första stycket stadgas att
”Kända sakägare skall underrättas skriftligen om beslut som har meddelats i
samband med att en förrättning har avslutats eller ställts in och om beslut som får
överklagas särskilt. En sådan underrättelse skall också lämnas till andra som har
rätt att överklaga beslutet. Underrättelsen skall innehålla uppgift om innehållet i
beslutet och om hur beslutet kan överklagas.”
I 8 § sista stycket fastighetsbildningskungörelsen (FBK) stadgas att
”Beslut som avser endast förfarandet vid förrättningen behöver inte tas upp i
protokoll. Detsamma gäller beslut om att ställa in en förrättning på grund av att
ansökan har återkallats och beslut om avvisning av ansökan.”

Lantmäteriets bedömning
När återkallelsen av förrättningen kom in valde förrättningslantmätaren att skriva
beslutet i ett mindre protokoll även om det hade kunnat ske som anteckning i
dagboksbladet. Syftet med att skriva ett protokoll var att beskriva det
händelseförlopp som hade lett till att förrättningen ställdes in.
Förrättningslantmätaren bedömde att om det endast fanns upptaget i
beslutsskälen att ansökan var återkallad hade övriga sakägare inte någon
information om det befintliga servitutet. Uttalandet att sökandens utövande av
servitutet inte fick förhindras eller stoppas gjordes därför i syfte att ge ytterligare
information som skulle underlätta för fastighetsägarna att hantera det befintliga
servitutet eftersom det fanns ett staket uppsatt vid tiden för ansökan.
Hur omfattande en motivering ska vara går inte att ange generellt. Någon
bestämmelse som hindrar att ett beslut motiveras och förklaras i flera steg finns
inte. Att det fanns ett servitut var en omständighet som ledde till återkallandet av
ärendet. Syftet med ansökan var således tillgodosedd när servitutet avseende väg
över klagandens fastigheter blev känt. Att förrättningslantmätaren sedan
förklarade kort vad ett servitut innebär kan inte vara fel.
Beslutet borde dock ha utformats mer fullständigt så att även sista steget i
händelseförloppet dvs. återkallelsen av ärendet fanns med som ett viktigt steg i
händelsekedjan som ledde till inställelsebeslutet.
Några egentliga rättsförluster av detta förbiseende kan dock inte Lantmäteriet se.
Vad gäller dokumentet underrättelse om avslutad förrättning är det korrekt, som
Mark- och miljödomstolen skriver i protokollet den 12 januari 2016, att en
kommunicering ska ske enligt 4 kap. 33 a § FBL.
Förrättningslantmätaren har skickat ut handlingen ”Underrättelse om avslutad
förrättning” och bifogad kopia av protokollet där det framgår att förrättningen
                                                                        Dnr 2323-2016      Sid 4 (5)




       ställts in. Den underrättelse som skickades borde rätteligen ha haft överskriften
       ”Underrättelse om inställd förrättning”. Att överskriften inte var korrekt var
       naturligtvis olyckligt men torde dock inte ha någon rättslig betydelse eftersom
       beslutet om den inställda förrättningen bifogades underrättelsen. Beslutet blev
       därmed kommunicerat.
       Anmälarens påpekande att det i servitutsbeskrivningen finns beskrivet att
       fastigheten Alingsås V 1:300 har rätt att taga utfart över stamfastigheten osv.
       samt rätt att taga väg över nuvarande V 1:312 är korrekt. Eftersom tolkning av
       vad ett servitut innebär inte är enkelt får klaganden eller sökanden vid behov av
       ett klargörande särskilt kontakta Lantmäteriet om detta.
AA kommenterade Lantmäteriets yttrande.

Bedömning
Lantmäteriet har redogjort för relevanta regler i FBL. Ytterligare en
bestämmelse som är aktuell är 1 kap. 9 § regeringsformen. Där föreskrivs att
domstolar och förvaltningsmyndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet.

När CC återkallade sin ansökan om inrättande av en gemensamhetsanläggning
skulle Lantmäteriet ställa in förrättningen. Skälet för att ställa in var helt enkelt
återkallelsen, och något ytterligare skäl fanns inte. Trots det åberopade
lantmätaren inte återkallelsen som ett skäl för sitt beslut att ställa in
förrättningen. Under rubriken ”Skäl” uttalade lantmätaren i stället att sökanden
hade rätt till väg över anmälarens fastigheter på grund av servitutet och att
ägaren till belastade fastigheter inte fick förhindra eller stoppa sökandens
utövning av servitutet. De omständigheterna utgjorde inte sakliga skäl för att
ställa in förrättningen.

Lantmäteriet har i sitt yttrande till JO skrivit att det inte kan vara fel att förklara
vad ett servitut innebär. Emellertid visste lantmätaren när hon skrev sitt beslut
att det fanns delade meningar om innebörden av servitutet. Att hon då i oträngt
mål uttalade sig om servitutet på ett sätt som kan tolkas som ett förbud riktat
mot anmälaren är anmärkningsvärt. Enligt min mening strider hennes agerande
mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.

Under rubriken Fastighetsbildningsbeslut i beslutet anges vidare att
förrättningen ställs in och därefter under rubriken Avslutningsbeslut att
förrättningen avslutas. Vid en återkallelse ska förrättningen enligt 4 kap. 32 §
första stycket FBL inställas. Om en förrättning ställs in finns ingen anledning att
även avsluta den. Beslutet är således oklart i detta hänseende.

Jag delar slutligen Lantmäteriets bedömning att den information som skickades
ut i enlighet med 4 kap. 33 a § FBL var felaktig eftersom det angavs i skrivelsen
att förrättningen var avslutad när den rätteligen hade ställts in.

Lantmätaren ska således sammanfattningsvis kritiseras för både utformningen
av beslutet att ställa in förrättningen och utformningen av den information som
skickats ut enligt 4 kap. 33 a § FBL.
                                                                  Dnr 2323-2016     Sid 5 (5)




Vad AA i övrigt har anfört ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
