# Socialnämndens utredningsskyldighet när yttrande ska lämnas till allmän domstol i ett adoptionsärende; fråga om socialnämnden borde ha försökt att få kontakt med barnen som vistades i Uganda

JO 2008-11-21 dnr 2330-2007

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2008-11-21        2330-2007              1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Socialnämndens utredningsskyldighet när yttrande ska lämnas till
                        allmän domstol i ett adoptionsärende; fråga om socialnämnden borde
                        ha försökt att få kontakt med barnen som vistades i Uganda

## Bakgrund

AA förordnades i september 1999 av polisdomstolen i Goma, Demokratiska
                        republiken Kongo, till vårdnadshavare för sina tre syskonbarn, födda 1994, 1995
                        och 1996, som då bodde tillsammans med AA, hans hustru och deras barn. AA
                        beviljades i maj 2002 permanent uppehållstillstånd i Sverige.

                        I september 2004 avslog Migrationsverket en ansökan om uppehållstillstånd för
                        syskonbarnen som då vistades i Kampala i Uganda. Utlänningsnämnden avslog i
                        mars 2005 ett överklagande av Migrationsverkets beslut. Utlänningsnämnden
                        anförde därvid bl.a. att AA inte var att anse som förälder till barnen eftersom någon
                        i Sverige godkänd adoption inte ägt rum.

                        AA vände sig därefter till Ångermanlands tingsrätt och ansökte om tillstånd att få
                        adoptera sina tre syskonbarn. Tingsrätten begärde med anledning av ansökan ett
                        yttrande av Humanistiska nämnden i Örnsköldsviks kommun. Nämnden
                        överlämnade sin utredning till tingsrätten. I utredningen anfördes bl.a. följande.
                        Utredarna har ingen kännedom om de aktuella barnen förutom de uppgifter som
                        AA lämnat. Någon bedömning om den aktuella adoptionen är till fördel för barnen
                        kan därför inte göras.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde BB klagomål mot Migrationsverket och
                        humanistiska förvaltningen i Örnsköldsviks kommun. Klagomålen mot
                        humanistiska förvaltningen avsåg bl.a. att förvaltningen inte gjorde något försök att
                        utröna syskonbarnens inställning till adoptionen.

                        Klagomålen mot Migrationsverket prövades av JO Nils-Olof Berggren i ett beslut
                        den 7 juni 2007 (JO:s dnr 1306-2007).




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                        Dnr 2330-2007     Sid 2 (4)



Utredning
JO remitterade anmälan till Humanistiska nämnden i Örnsköldsviks kommun för
yttrande såvitt rörde nämndens handläggning.

Som sitt remissvar ingav nämnden ett yttrande som hade upprättats av
familjerättssekreterarna CC och DD vid humanistiska förvaltningen. I yttrandet
anfördes bl.a. följande.
      –––
      Från Ångermanlands tingsrätt, Härnösand, inkom 2005-11-21 begäran om yttrande
      över AA:s ansökan om att få adoptera sina tre syskonbarn enligt ovan. Yttrandet
      skulle vara tingsrätten tillhanda den 16 december 2005. Utredningstiden förlängdes
      av tingsrätten till 2006-03-13, efter vår begäran. Anledningen till detta var att
      utredningstiden var alltför kort för att ärendet skulle hinna tas upp vid humanistiska
      nämndens sammanträde 2005-12-20.
      Eftersom ärendet var av ovanlig art togs kontakt med Myndigheten för
      internationella adoptioner, MIA, för rådgivning med en erfaren jurist vad gäller
      handläggningen av ärendet. Vi fick då rådet att i vårt yttrande koncentrera oss på den
      sökande och hans förhållanden.
      Under utredningen träffade vi AA vid två tillfällen för samtal, dels 2006-01-09 samt
      2006-01-23. Vid det senaste tillfället var fransk tolk närvarande. AA uppvisade
      handlingar från en Polisdomstol i Goma, Kirisimbi, Demokratiska republiken
      Kongo, av vilka det framgick att han var vårdnadshavare/förmyndare för de aktuella
      barnen. Enligt AA har detta, i hans hemland samma innebörd som en adoption.
      Eftersom det framkommit att AA var vårdnadshavare/förmyndare för barnen litade
      vi på de uppgifter han lämnade bl.a. om barnens situation i Uganda. Han hade sedan
      1997 haft ansvaret för dessa barn. Det framkom att han hade för avsikt att även
      fortsättningsvis ta ansvar och vård om de aktuella barnen och ville att barnen skulle
      få komma till honom i Sverige.
      Ärendet behandlades vid humanistiska nämndens sammanträde 2006-01-31. AA var
      närvarande vid sammanträdet. Nämndens beslut blev att ärendet skulle
      återremitteras för vidare beredning och tas upp vid nästkommande sammanträde då
      AA skulle företrädas av tolk. Anledningen till nämndens återremiss var nämndens
      osäkerhet om hur de skulle yttra sig i ärendet.
      Vid humanistiska nämndens sammanträde 2006-02-28 förelades nämnden en
      kompletterande skrivelse i ärendet av den 2006-02-09. AA hade företräde inför
      nämnden med tolk. Nämnden beslutade att inte avge något yttrande vad gäller
      adoptionen utan att tingsrätten tillställs utredning den 23 januari 2006 samt
      kompletterande skrivelse den 9 februari 2006 som svar på deras begäran om
      yttrande.
      Den omständighet att AA redan var vårdnadshavare/förmyndare för de aktuella
      barnen gjorde att vi ställde oss frågande inför adoptionsförfarandet. Under
      utredningens gång sökte vi utredare information dels via MIA, dels via tingsrätten
      och utredde ärendet enligt de anvisningar vi fick. Tanken på att vi utredare skulle ha
      tagit kontakt med barnen i Uganda föresvävade oss aldrig. Vi har på intet sätt haft
      anledning att betvivla de uppgifter AA lämnat eller betvivlat sanningshalten i de
      handlingar han uppvisat.
      –––
BB bereddes tillfälle att kommentera remissvaret.

I ett beslut den 21 november 2008 anförde JO André följande.
                                                                    Dnr 2330-2007   Sid 3 (4)



Rättslig reglering
I ärenden om adoption av ett barn som inte fyllt 18 år ska enligt 4 kap. 10 §
föräldrabalken rätten inhämta yttrande från socialnämnden i den kommun där
sökanden är folkbokförd. Socialnämnden ska, om det inte är olämpligt, söka
klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.

Bedömning
Socialnämnden hade anmodats av tingsrätten att yttra sig i adoptionsfrågan. Vid ett
sammanträde den 28 februari 2006 beslutade nämnden att till tingsrätten ge in bl.a.
en utredning som hade utförts vid nämndens förvaltning. Tjänstemännen vid
förvaltningen hade inte haft någon kontakt med barnen under utredningen. I det
yttrande som nämnden har gett in till JO har i den delen anförts bl.a. att ”Tanken på
att vi utredare skulle ha tagit kontakt med barnen i Uganda föresvävade oss aldrig.”

I svensk rätt har det sedan länge funnits en princip om ”barnets bästa” i mål och
ärenden som rör barn (se bl.a. Barnkommitténs betänkande SOU 1997:116 s. 140
f.). För att den principen ska kunna uppnås är det viktigt att barnet ges möjlighet att
komma till tals, vilket även kommer till uttryck i artikel 12 i FN:s barnkonvention.
Enligt den artikeln ska ett barns åsikter tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad.

I maj 1995 lade regeringen fram en proposition om Barns rätt att komma till tals
(prop. 1994/95:224). I propositionen föreslogs uttryckliga bestämmelser om barns
rätt att komma till tals i bl.a. mål och ärenden om adoption, och bestämmelsen i 4
kap. 10 § andra stycket föräldrabalken infördes om att socialnämnden i ett
adoptionsärende, om det inte är olämpligt, ska söka klarlägga barnets inställning
och redovisa den till rätten. I propositionen har angetts exempel på situationer när
det kan vara olämpligt att försöka ta reda på barnets inställning. Så kan vara fallet
t.ex. när barnet inte är gammalt eller moget nog att ha en egen uppfattning i saken,
att barnet är känsligt och labilt och om dess inställning har klarlagts genom annan
utredning (a. prop. s. 52).

Det har i förevarande fall inte framkommit något som tyder på att det skulle ha
varit olämpligt att efterhöra barnens inställning. Det är därför med viss förvåning
som jag noterat att det aldrig föresvävade utredarna att åtminstone försöka ta reda
på om det gick att få kontakt med barnen. Om det hade visat sig att en sådan
kontakt kunde etableras hade nämnden därefter haft att ta ställning till på vilket sätt
som de skulle beredas möjlighet att få komma till tals i ärendet.

Enligt remissvaret sökte nämnden vägledning från tingsrätten och Myndigheten för
internationella adoptioner (MIA) om hur utredningen skulle bedrivas. Oavsett vilka
besked som utredarna då kan ha fått, anser jag inte att det kan ursäkta deras
åsidosättande av den lagfästa skyldigheten att i adoptionsärendet söka klarlägga
barnens inställning. De har genom sin underlåtenhet åsidosatt en bestämmelse som
är av grundläggande betydelse när det gäller barns rättigheter.

För närvarande pågår en allmän översyn av reglerna om adoption i 4 kap.
föräldrabalken, 2008 års adoptionsutredning. Enligt direktiven ska utredaren bl.a.
                                                                 Dnr 2330-2007   Sid 4 (4)



undersöka vilka åtgärder socialnämnden vidtar vid en begäran om yttrande, hur
nämndens yttranden utformas och i vilken utsträckning barn får komma till tals
(dir. 2007:150). Jag sänder en kopia av detta beslut till utredningen för kännedom.

Vad BB har anfört i övrigt föranleder inget uttalande från min sida.
