# Kritik mot en skolsköterska som för annan personal vid skolan röjt sekretesskyddade uppgifter som elever lämnat till henne

JO 2010-05-21 dnr 2333-2009

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2010-05-21             2333-2009                1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot en skolsköterska som för annan personal vid skolan röjt
                        sekretesskyddade uppgifter som elever lämnat till henne

## Anmälan

I en anmälan till JO, och därtill kompletterande skrivelse, framförde AA klagomål
                        mot tjänstemän vid Torpaskolan i Jönköpings kommun. Hon anförde bl.a. följande.

                        Hennes döttrar blev kallade till skolsköterskan BB på grund av hög frånvaro. När
                        samtalen ägde rum, den 19 mars 2009, var flickorna elva respektive tolv år. BB
                        gjorde bedömningen att flickorna hade det ”jobbigt i hemmet med bl a bråk”. Efter
                        att ha fått den äldsta flickans samtycke förde skolsköterskan informationen vidare
                        till bl.a. lärare vid skolan. AA gjorde gällande att BB hade brutit mot
                        tystnadsplikten och att de uppgifter som skolsköterskan fört vidare var oriktiga. –
                        Hon tog kontakt ”med samtliga” men endast en av de tillfrågade tjänstemännen
                        erkände vad skolsköterskan hade sagt.

## Utredning

Skol- och barnomsorgsnämnden i Jönköpings kommun anmodades att inkomma
                        med utredning och yttrande över vad AA hade framfört i sina skrivelser till JO.
                        Nämnden gav som remissvar in ett av skoldirektören CC och skoljuristen DD
                        undertecknat yttrande. I yttrandet anfördes bl.a. följande.

                                  Skol- och barnomsorgsförvaltningens utredning
                                  Anmälaren anmälde per telefon till undertecknad handläggare den 21 april 2009 att
                                  sekretessbelagda uppgifter skulle ha röjts av skolsköterskan. Anmälaren uppgav bl.a.
                                  att de uppgifter som skolsköterskan skulle ha röjt är helt felaktiga. Av den utredning
                                  som därvid inleddes av skol- och barnomsorgsförvaltningen har i huvudsak följande
                                  framkommit.
                                  Flickornas båda klasslärare anmälde till skolsköterskan att flickorna hade stor
                                  frånvaro. Vid samtal skolsköterskan höll med respektive flicka, uppgav flickorna,
                                  oberoende av varandra dock samstämmigt, att det var bråk hemma mellan anmälaren
                                  och hennes nye sambo. Skolsköterskan frågade respektiveflicka om hon fick säga
                                  detta till deras respektive klasslärare. Det gav respektive flicka sitt muntliga
                                  medgivande till.
                                  Då skolsköterskan kontaktade anmälaren och berättade om samtalen med flickorna,
                                  uppgav anmälaren att uppgifterna om bråk är falska och att skolsköterskan därför får
                                  tala om att hon kommit med falska uppgifter.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 2333-2009     Sid 2 (5)




      Anmälaren kontaktade rektorn som sammankallade till ett möte. Närvarande var
      anmälaren, hennes sambo och rektorn samt skolsköterskan. Det utmynnade i att
      anmälaren ville närvara vid ett EVT-möte där skolsköterskan, på anmälarens
      uppmaning, skulle redogöra för vad hon hade sagt samt framföra att hon
      (skolsköterskan) hade missuppfattat flickorna.
      Vid EVT-mötet uppgav skolsköterskan därför att hon lovat anmälaren att säga att
      det måste ha blivit ett missförstånd. Skolsköterskan uppgav vidare att oroligheterna
      inte är hos mamma utan möjligen hos pappa. Anmälaren avbröt då skolsköterskan
      och påpekade att hon återigen bröt mot sin sekretess.
      Föräldrarna har gemensam vårdnad om flickorna. Skolhälsovårdens
      verksamhetschef, som övertagit flickornas ärenden, (tidigare skolsköterska på
      Torpaskolan) har härefter haft möte med anmälaren och flickornas pappa. Pappan
      hade ingen invändning mot hur skolan hanterat ifrågavarande ärende.
      Flickan EE:s lärare vidhåller att han inte erhållit några dylika uppgifter av
      skolsköterskan. Han har inte heller ljugit för anmälaren.
      Skolsköterskan upplevde att hon fick flickornas fulla förtroende. Det enda hon har
      haft för ögonen är flickornas bästa och hur flickorna på bästa sättskulle kunna få
      stöd i skolan. Hon har inte haft något uppsåt att bryta sin tystnadsplikt. Det som nu
      bekymrar skolsköterskan är om flickornas förtroende för henne är skadat p.g.a. vad
      som sedan skett. Hon har bett anmälaren om ursäkt för det inträffade.
      –––

      Skol- och barnomsorgsnämndens yttrande
      Skolsköterska har sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL, s.k. stark sekretess. Sådan
      sekretess kan hävas av den till vars skydd sekretessen gäller. När det gäller
      barn/ungdomar förvärvar de allt efter ålder och mognad en allt större rätt att själva
      förfoga över den sekretess som gäller till skydd för dem, 12 kap. 3 § OSL.
      I förevarande fall torde det vara ett gränsfall huruvida flickorna själva kunde häva
      den sekretess som gäller till skydd för dem eller om även vårdnadshavarnas
      medverkan härtill krävdes för att skolsköterskan skulle kunna lämna känslig
      information om flickorna vidare till klasslärare. I det fall ett barn/ungdom har
      tillräcklig ålder och mognad för att själv kunna häva den sekretess som gäller till
      skydd för barnet/ungdomen, är det dock inte möjligt för någon annan att häva
      sekretess som gäller till skydd för annan person.
      Det är en mycket grannlaga uppgift för skolpersonal och t.ex. en skolsköterska att
      hantera barn och ungdomar i dylika situationer. För barn är svårigheterna än större
      då de hamnar i svåra lojalitetskonflikter. Skolsköterskan har endast haft flickornas
      bästa för ögonen. Något uppsåt att röja sekretessbelagda uppgifter har hon inte haft.
      –––
      Utbildningsinsatser i offentlighet och sekretess pågår för närvarande gentemot olika
      yrkesgrupper inom skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden.
AA kommenterade remissvaret. Hon anförde bl.a. att hennes yngsta dotter inte var
mogen att fatta beslut om att själv häva sekretessen och att det var tveksamt om
den äldsta dottern hade sådan mognad.

I ett beslut den 21 maj 2010 anförde JO André bl.a. följande.
                                                                  Dnr 2333-2009      Sid 3 (5)




Bedömning
Röjande av uppgifter som lämnats till skolsköterskan
Sekretesslagen (1980:100) har den 30 juni 2009 ersatts av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL. I det följande hänför jag mig till den nya lagen
som inte har inneburit några sakliga ändringar i berört hänseende.

Enligt huvudregeln i 25 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess inom hälso-
och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men. Offentlighets- och sekretesslagens
bestämmelser om sekretess inom hälso- och sjukvården gäller också
skolhälsovården.

Att sekretess råder för en uppgift innebär förbud att röja denna, vare sig detta sker
muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt (1 kap.
1 § andra stycket OSL). En myndighet får enligt 8 kap. 1 § OSL inte röja en
sekretessbelagd uppgift för enskilda eller för andra myndigheter. Sekretess gäller
även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som
självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 2 § OSL). Undantag från förbudet
att lämna ut en uppgift får endast göras med stöd av bestämmelse i OSL eller i
annan lag eller förordning som OSL hänvisar till.

Skolhälsovården anses utgöra en självständig verksamhetsgren i förhållande till
övrig verksamhet i skolan. Det innebär att skolhälsovårdens personal som regel inte
kan föra uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden
vidare till annan personal i skolan.

Från förbudet att röja uppgifter inom skolhälsovården finns undantag. Jag finner
anledning att här redovisa följande.

Om det står klart att en viss uppgift inom skolhälsovården kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men gäller inte sekretessen, och
uppgiften kan då lämnas ut. Detta förutsätter emellertid att saken verkligen prövas,
och att den utlämnande myndigheten i fråga om varje uppgift i t.ex. en journal tar
ställning till om den kan lämnas ut eller inte.

Om det vid denna s.k. skadeprövning konstateras att en eller flera uppgifter måste
anses omfattade av sekretess, kan utlämnandet ske endast om någon särskild
undantagsregel är tillämplig. Utlämnande kan t.ex. ske efter samtycke från den
enskilde. Om sekretess är föreskriven till skydd för en enskild kan nämligen han
eller hon enligt 12 kap. 2 § OSL helt eller delvis häva sekretessen. Ett sådant
samtycke till utlämnande av uppgifter behöver inte vara skriftligt utan även ett
muntligt eller underförstått, s.k. presumerat, samtycke får godtas. Är det fråga om
känsliga uppgifter finns det dock som regel skäl att inhämta samtycket i skriftlig
form eller åtminstone föra anteckningar om när och hur samtycket har inhämtats.
                                                                    Dnr 2333-2009    Sid 4 (5)




Uppgifter inom skolhälsovården avser ofta underåriga. I fråga om sekretess till
skydd för underåriga stadgas i 12 kap. 3 § OSL följande.

Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i
förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande
till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har
rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga
angelägenheter, såvida inte

1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för
   vårdnadshavaren, eller

2. det annars anges i OSL.

Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2
§ ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med
den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.

Detta innebär att det beträffande en underårig som på grund av bristande mognad
saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan krävs vårdnadshavarens
samtycke till utlämnande av sekretessbelagda uppgifter rörande den underårige,
och vårdnadshavarens samtycke är i ett sådant fall också tillräckligt. Beträffande
ungdomar måste å andra sidan, beroende på ålder och utveckling, vederbörandes
eget samtycke många gånger vara tillräckligt. Häremellan ligger de fall då
samtycke för utlämnande bör krävas både från den omyndige och hans eller hennes
vårdnadshavare (se prop. 1979/80:2 Del A s. 330 och prop. 2008/09:150 s. 331 f.).

Det finns inte någon åldersgräns angiven till ledning för bedömningen av vem som
disponerar över sekretessen beträffande uppgifter som en underårig har lämnat till
t.ex. en skolsköterska. Svaret på frågan blir beroende av den unges mognad och
utveckling i det enskilda fallet. Vid prövningen kommer av naturliga skäl den
unges ålder ofta att kunna vara vägledande, men det finns också anledning att väga
in de aktuella uppgifternas innehåll samt vilken typ av ärende som det är fråga om.

AA har gjort gällande att skolsköterskan BB har brutit mot tystnadsplikten genom
att för annan personal vid skolan röja uppgifter som hennes döttrar påstås ha
lämnat vid samtal med skolsköterskan.

Skol- och barnomsorgsnämnden har anfört att AA:s döttrar vid samtal med
skolsköterskan berättade att det förekom bråk hemma hos modern och att båda
flickorna samtyckte till att uppgiften fördes vidare till deras respektive klasslärare.
Skolsköterskan vidareförmedlade därefter informationen till i vart fall en lärare.

Uppgifterna som flickorna påstås ha lämnat till skolsköterskan rörde enskilds
personliga förhållanden och var alltså sådana att de i sig omfattades av
sekretesskyddet i 25 kap. 1 § första stycket OSL (motsvarande 7 kap. 1 c § första
stycket i dåvarande sekretesslagen, 1980:100). För att skolsköterskan skulle ha rätt
att röja uppgifterna för annan krävdes i princip ett samtycke från ”den enskilde”.
                                                                  Dnr 2333-2009   Sid 5 (5)




Fråga uppkommer vem som förfogade över sekretessen beträffande de
ifrågavarande uppgifterna, dvs. om ett röjande krävde samtycke från de underåriga
själva eller deras vårdnadshavare eller båda dessa i förening.

Nämnden har anfört att det torde var ett ”gränsfall huruvida flickorna själva kunde
häva den sekretess som gäller till skydd för dem eller om även vårdnadshavarnas
medverkan härtill krävdes för att skolsköterskan skulle kunna lämna känslig
information om flickorna vidare till klasslärare”.

AA:s döttrar var vid den aktuella tidpunkten elva respektive tolv år. När det gäller
barn i den åldern måste utgångspunkten vara att den underårige inte har tillräcklig
mognad för att fatta ett beslut rörande hävande av sekretessen. Det har inte
framkommit något som tyder på att de berörda flickornas mognad och utveckling
var sådan att de, trots sin ålder, själva kunde disponera över sekretessen. De
uppgifter som flickorna hade lämnat till skolsköterskan borde således inte ha röjts
utan att flickornas vårdnadshavare hade lämnat sitt samtycke till att så skedde.
Skolsköterskan kan inte undgå kritik för sitt agerande i detta avseende. Jag har
däremot inte något att invända mot att skolsköterskan efterfrågade flickornas
ståndpunkt i saken.

Med de ovan gjorda uttalandena, som innefattar kritik såvitt avser röjande av
uppgifter som lämnats till skolsköterskan, avslutas ärendet.
