# Socialnämnden i Alingsås kommun får kritik för att en enhetschef vid nämndens förvaltning beslutade att inleda utredningar om två syskon trots att hon var jävig

JO 2020-03-26 dnr 2337-2019

BESLUT
                                                                          Datum                 Dnr                     Sid
                                                                          2020-03-26            2337-2019              1 (4)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Socialnämnden i Alingsås kommun får kritik för att en enhetschef vid
                        nämndens förvaltning beslutade att inleda utredningar om två syskon
                        trots att hon var jävig


                          Beslutet i korthet: Modern till två barn arbetade som handläggare vid socialtjänsten i
                          Alingsås kommun. I en orosanmälan till nämnda socialtjänst uppgav hon bl.a. att
                          fadern utsatte ett av barnen för våld. Samma dag gjorde en socialsekreterare en s.k.
                          skyddsbedömning avseende barnen och kom fram till att de inte var i behov av
                          omedelbart skydd. Senare under dagen fattade en enhetschef för socialnämndens
                          räkning beslut om att inleda utredningar om barnen. Dagen efter överlämnades
                          barnens ärenden till Vara kommun som sedan genomförde utredningarna.
                          När nämnden tar emot en orosanmälan om ett barn ska den genast bedöma om
                          barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1 a § socialtjänstlagen). Därefter ska
                          nämnden ta ställning till om den ska inleda en utredning om barnet eller inte, en s.k.
                          förhandsbedömning.
                          En tjänsteman är jävig att handlägga ett ärende exempelvis om det finns någon
                          särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes
                          opartiskhet i ärendet, s.k. delikatessjäv (6 kap. 28 § och 7 kap. 4 § kommunallagen,
                          KL). Den som är jävig får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet
                          (6 kap. 30 § KL). Han eller hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan
                          utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.
                          Enligt JO var det i det aktuella fallet fråga om delikatessjäv.
                          JO uttalar att en skyddsbedömning utgör ett ställningstagande som inte kan skjutas
                          upp och har därför inte några synpunkter på att socialsekreteraren gjorde skydds-
                          bedömningarna avseende barnen trots jävssituationen.
                          I fråga om enhetschefens beslut om att inleda utredningar om barnen konstaterar JO
                          bl.a. att det har kommit fram att de inte var i behov av omedelbart skydd vid
                          tidpunkten och att deras ärenden överlämnades till Vara kommun redan dagen efter
                          ställningstagandet. Enligt JO borde nämnden ha låtit Vara kommun ta ställning till om
                          utredningar om barnen skulle inledas eller inte. Nämnden kan därför inte undgå kritik
                          för att enhetschefen fattade beslut om att inleda utredningar om barnen trots att det
                          var fråga om en jävssituation.

## Bakgrund

AA och BB har tillsammans barnen CC, född 2007, och DD, född 2011. BB
                        arbetade som handläggare vid socialtjänsten i Alingsås kommun. Den


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 2337-2019         Sid 2 (4)




17 oktober 2018 gjorde hon en orosanmälan till socialtjänsten i den kommunen
och uppgav bl.a. att AA utsatte CC för våld. Enhetschefen EE beslutade att
utredningar om barnen skulle inledas med stöd av 11 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453), SoL. Handlingarna i barnens ärenden överlämnades sedan till Vara
kommun som genomförde utredningarna.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Alingsås kommuns
handläggning av barnens ärenden. Han uppgav bl.a. att socialtjänsten hade
hanterat barnens ärenden trots att det var fråga om en jävssituation.

Utredning
JO tog del av vissa handlingar i barnens ärenden. Därefter begärde JO att
Socialnämnden i Alingsås kommun skulle yttra sig över om det var lämpligt att
nämnden fattade beslut om att inleda utredningar om barnen eller om frågan
borde ha lämnats till socialtjänsten i Vara kommun.

Nämnden anförde i ett remissvar bl.a. följande:

      Socialnämnden får den 17 oktober 2018 in en orosanmälan från en mamma som
      misstänker att pappan utövar våld mot barnen. Dåvarande enhetschef för barn
      och unga utredningsenheten har yttrat sig i ärendet och menar att hon genast
      insåg att det förelåg risk för jäv i ärendet då modern arbetar som handläggare
      inom socialtjänsten. Detta framkommer även i dokumentation i ärendet.
      Det åligger socialtjänsten enligt 11 kap. 1 a § SOL att inom 24 timmar göra en
      akut skyddsbedömning, vilket gjordes av socialförvaltningen i Alingsås. Det
      framkom då att det ej förelåg omedelbart behov av skydd. Eftersom våld var en
      del av orosanmälan så måste socialtjänsten enligt SOSFS 2014:4, 6 kap. 1 §, utan
      dröjsmål starta en utredning, vilket gjordes. Samtidigt ringde ansvarig enhetschef
      runt till flera kommuner för att se om någon kunde ta över utredningen. Den
      19 oktober 2018 faxas utredningen över till Vara kommun som då tog över och
      fattade beslut i ärendet.
      Socialförvaltningen menar att något beslut i ärendet ej fattades, just på grund av
      att det ej vore lämpligt. Man hade heller aldrig för avsikt att fatta beslut i ärendet,
      vilket styrks av att enhetschefen skyndsamt undersökte om en annan kommun
      kan ta emot ärendet. Dock gjordes en förhandsbedömning om behov av
      omedelbart skydd då denna bedömning svårligen hade kunnat läggas ut på annan
      kommun då den ska ske inom 24 timmar.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Bestämmelser i SoL
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning av vad som genom en
ansökan, en anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom
och som kan ge anledning till någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL).

När nämnden tar emot en orosanmälan om ett barn ska den genast bedöma om
barnet är i behov av omedelbart skydd, en s.k. skyddsbedömning (11 kap. 1 a §
SoL). Nämnden ska därefter ta ställning till om den ska inleda en utredning om
                                                                Dnr 2337-2019      Sid 3 (4)




barnet eller inte, en s.k. förhandsbedömning. En förhandsbedömning är inte en
mindre utredning utan just en bedömning av om en utredning ska inledas eller
inte.

Jäv
Kommunallagens bestämmelser om jäv i 6 kap. 28–32 §§ gäller för anställda i
en kommun (7 kap. 4 § KL). I 6 kap. 28 § KL anges ett antal faktiska
omständigheter som medför att en tjänsteman är jävig att handlägga ett ärende.
Det kan t.ex. vara fråga om att ärendet angår tjänstemannen själv eller någon
närstående till tjänstemannen. Vidare är en tjänsteman jävig om det i övrigt
finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans
eller hennes opartiskhet i ärendet, s.k. delikatessjäv.

Den som är jävig får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet
(6 kap. 30 § KL). En anställd som i och för sig är jävig får dock vidta åtgärder
som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. Vid
bedömningen måste hänsyn tas till sakfrågans beskaffenhet, åtgärdens natur och
kravet på snabbhet och effektivitet. Bedömningen av när åtgärder kan vidtas
trots förekomsten av jäv ska vara restriktiv (prop. 2016/17:171 s. 374).

Bedömning
Enhetschefen EE kontaktade BB den 17 oktober 2018 med anledning av den
orosanmälan som hon hade gjort. Av en journalanteckning från telefonsamtalet
framgår bl.a. att BB bekräftade att hon kunde hämta barnen hos AA. Samma
dag gjorde en socialsekreterare skyddsbedömningar avseende barnen och kom
fram till att de inte var i behov av omedelbart skydd. Som skäl för den
slutsatsen angavs bl.a. att BB hade bekräftat att hon skulle hämta hem barnen
och att hon ansågs kunna skydda dem. Nämnden beslutade senare samma dag
att utredningar om barnen skulle inledas. Dagen efter, den 18 oktober 2018,
faxades handlingarna i barnens ärenden till Vara kommun som sedan
genomförde utredningarna.

Såvitt framgår av utredningen var EE BB:s chef. Enligt min mening kan det inte
råda någon tvekan om att EE:s ställning som BB:s chef utgjorde en sådan
särskild omständighet som var ägnad att rubba förtroendet för hennes
opartiskhet i fråga om hanteringen av orosanmälan. Det var alltså fråga om
delikatessjäv. Även för kollegor till BB torde samma jävsgrund ha gjort sig
gällande.

Frågan är om det mot den bakgrunden var lämpligt att nämnden beslutade att
inleda utredningar om barnen eller om nämnden borde ha överlåtit till Vara
kommun att ta ställning till den saken.

Jag vill börja med att kort beröra de skyddsbedömningar som en social-
sekreterare gjorde i fråga om barnen. Som jag redogjort för ovan får en
tjänsteman som i och för sig är jävig vidta åtgärder som inte någon annan kan
utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. När nämnden tar emot en
                                                                Dnr 2337-2019       Sid 4 (4)




orosanmälan om ett barn ska den genast bedöma om barnet är i behov av skydd.
Det är fråga om ett ställningstagande som inte kan skjutas upp. Jag har därför
inte några synpunkter på att socialsekreteraren gjorde skyddsbedömningar
avseende barnen trots jävssituationen.

Nästa steg i handläggningen var att inom ramen för förhandsbedömningarna ta
ställning till om utredningar om barnen skulle inledas eller inte. EE beslutade
för nämndens räkning att inleda utredningar samma dag som orosanmälan kom
in. Nämnden har i sitt remissvar hänvisat till kravet på skyndsamhet i 6 kap. 1 §
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Våld i nära relationer (SOSFS
2014:4). Av bestämmelsen framgår att när nämnden får kännedom om att ett
barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående ska den utan
dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp.
Skyndsamhetskravet i den aktuella föreskriften är likalydande med det i 11 kap.
1 § SoL. Allvaret i anmälan avgör hur snabbt nämnden måste fatta beslut i fråga
om utredning (prop. 2012/13:10 s. 60).

EE var jävig att handlägga barnens ärenden. Utgångspunkten var alltså att EE
inte fick ta ställning till om utredningar om barnen skulle inledas. Det har
kommit fram att BB säkerställde barnens behov av skydd vid tidpunkten och att
ärendena överlämnades till Vara kommun redan den 18 oktober 2018. Det har
inte gjorts gällande från nämndens sida att socialtjänsten i Vara kommun skulle
ha varit förhindrad att skyndsamt ta ställning till om utredningar om barnen
skulle inledas eller inte. Enligt min mening borde nämnden ha låtit Vara
kommun göra den bedömningen. Nämnden kan därför inte undgå kritik för att
EE fattade beslut om att inleda utredningar om barnen trots att det var fråga om
jäv.

Det som AA i övrigt har anfört föranleder inte något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
