# Kritik mot STs arbetslöshetskassa som på ett felaktigt sätt innehållit ersättning till en sökande m.m.

JO 2012-05-14 dnr 2367-2011

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                      Sid
                                                                         2012-05-14             2367-2011               1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot STs arbetslöshetskassa som på ett felaktigt sätt innehållit
                        ersättning till en sökande m.m.


                          Beslutet i korthet: STs arbetslöshetskassa tillämpar en praxis som innebär att den som
                          tillerkänts arbetslöshetsersättning varje år ska ge in en s.k. årsanmälan. Sker inte detta
                          stoppas fortsatta utbetalningar. För att avbryta en pågående ersättningsperiod krävs dock
                          stöd i lag. Något stöd för att avbryta en pågående ersättningsperiod enbart med
                          anledning av att en sökande underlåtit att ge in en årsanmälan finns inte. I beslutet
                          konstateras att kassan, utan erforderligt lagstöd, formlöst stoppat fortsatta utbetalningar
                          till anmälaren. Vidare konstateras att kassan, sedan förutsättningar för att stoppa
                          utbetalningarna väl uppkommit, under drygt två månaders tid underlåtit att fatta ett
                          formligt beslut.

## Anmälan

Lisbeth G anmälde STs arbetslöshetskassa till JO. Av anmälan framgick följande.

                        Hon var arbetslös och hade haft rätt till arbetslöshetsersättning sedan den 1 mars
                        2010. Hon hade fått ersättning till och med den 24 februari 2011 men därefter hade
                        den upphört. Hon fick inte någon förklaring till detta. Hon kontaktade därför
                        arbetslöshetskassan den 11 april. Hon fick till svar att en handläggare skulle höra
                        av sig, men så skedde inte. Den 29 april tog hon på nytt kontakt. Hon fick då veta
                        att kassan utredde huruvida hon var att anse som företagare och att hon skulle få
                        hem handlingar om det. Hon var kritisk mot att arbetslöshetskassan inte hade
                        underrättat henne om orsaken till att hennes ersättning hölls inne.

## Utredning

Handlingarna i Lisbeth G:s ärenden hos arbetslöshetskassan granskades och
                        muntliga uppgifter inhämtades. Därefter anmodades kassan att yttra sig. Av
                        arbetslöshetskassans yttrande framgick bl.a. följande.

                        En anmälan om arbetslöshet gäller under ett års tid. En dryg månad innan en
                        anmälan om arbetslöshet löper ut skickas ett brev till den arbetssökande i vilket det
                        anges att ersättning inte kan betalas ut efter ett visst datum om inte en årsanmälan
                        inkommer. Kassan skickar även en påminnelse. Kommer anmälan inte in i tid
                        avslås fortsatt ersättning med stöd av 47 § lagen (1997:238) om




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                    Dnr 2367-2011    Sid 2 (5)




arbetslöshetsförsäkring, ALF. Detta motiveras med att kassan utan en årsanmälan
saknar komplett beslutsunderlag.

När en årsanmälan, inklusive kompletteringar, innehåller uppgifter som gör att den
sökande riskerar ett återkrav fattas ett beslut om innehållande av ersättningen och
en spärr för kommande utbetalningar läggs in i systemet. Beslutet tillställs den
sökande.

När det gällde Lisbeth G:s ärende anförde kassan följande. Hennes anmälan om
arbetslöshet registrerades den 3 mars 2010. Den 2 februari 2011 inkom årsanmälan.
I denna hade hon angett uppgifter som hon inte tidigare hade meddelat och som
kunde påverka hennes rätt till ersättning. Kassan behövde därför utreda om Lisbeth
G var att anse som företagare och därmed inte berättigad till
arbetslöshetsersättning. Om hon var att anse som företagare riskerade hon att bli
återbetalningsskyldig för arbetslöshetsersättning som hon fått. Kassan fortsatte:
      Eftersom årsanmälan behövde kompletteras med ytterligare uppgifter från Lisbeth G
      registrerades den inte i ärendet. Eftersom årsanmälan inte registrerades har ingen
      ersättning betalats ut för kassakort som inkom efter det datum Lisbeth G:s anmälan
      om arbetslöshet löpte ut, det vill säga den 5 mars 2011.
Det skulle enligt kassan ha blivit förvillande att fatta ett avslagsbeslut enligt 47 §
ALF i Lisbeth G:s ärende eftersom en årsanmälan hade getts in. Något sådant
beslut fattades därför inte.

Den 9 mars inkom Lisbeth G med begärda kompletteringar. Mot bakgrund av vad
som där framgick bedömde handläggaren att hon kunde bli återbetalningsskyldig
och lade därför in en spärr i systemet för att förhindra att ersättning skulle betalas
ut på felaktiga grunder. Detta skedde den 27 mars 2011. Avsikten var att ett beslut
om innehållande skulle fattas dagen därpå. Den 28 mars blev handläggaren
emellertid sjuk. Med anledning av detta och att kassans rutin för handläggning av
ärenden vid en handläggares frånvaro brast, skickades ett beslut om att kassan
innehöll ersättningen med stöd av 66 § tredje stycket ALF (om denna bestämmelse,
se nedan) till Lisbeth G först den 31 maj 2011.

Kassan beklagade det inträffade och upplyste att man vidtagit åtgärder till
förhindrande av att något liknande skulle hända igen.

Kassan avslutade sitt yttrande med en upplysning om att Lisbeth G:s ärende hade
behandlats av kassans styrelse den 20 september 2011. Styrelsen hade därvid
beslutat att Lisbeth G var att anse som företagare varvid hon bl.a. återkrävts på
felaktigt utbetald ersättning.

Lisbeth G kommenterade arbetslöshetskassans yttrande. Hon underströk att hennes
anmälan till JO inte gällde beslutet om ersättningsrätten – detta avsåg hon att
överklaga ända till högsta instans, om så krävdes – utan kassans handläggning, som
hade drabbat henne hårt och som enligt hennes mening inte kunde ursäktas med en
handläggares sjukdom.
                                                                      Dnr 2367-2011   Sid 3 (5)




Rättslig reglering
Bestämmelser av betydelse för en arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning
finns i ALF och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK. Som
komplettering till dessa båda lagar finns förordningen (1997:835) om
arbetslöshetsförsäkring och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har även i vissa fall möjligheter
att utfärda föreskrifter för arbetslöshetskassorna.

I 47 § ALF anges vilka krav som ställs på en ansökan om arbetslöshetsersättning
Bestämmelsen lyder:
      Ansökan om ersättning görs hos arbetslöshetskassan. Till ansökan skall fogas intyg
      av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som
      behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt. Kan ett sådant intyg bara
      skaffas med stora svårigheter, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas
      på annat sätt. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som
      fastställts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
      Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.
      Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter
      om ansökan om ersättning hos arbetslöshetskassan.
En arbetssökande som har uppfyllt de krav som ställs beviljas
arbetslöshetsersättning under en s.k. ersättningsperiod. En sådan består av 300
eller, i vissa fall, 450 dagar. Ersättningen lämnas i form av dagpenning och betalas
ut under högst fem dagar per kalendervecka, se 19–20 §§ och 22 § ALF.

I ALF finns även bestämmelser som reglerar avstängning från rätt till ersättning
och nedsättning av ersättning, se 43–46 §§ ALF. Dessa bestämmelser avser
sökande som på olika sätt brustit i sin skyldighet att stå till arbetsmarknadens
förfogande.

I 70 § ALF anges att om det finns sannolika skäl att anta att den sökande kommer
att stängas av från rätten till ersättning eller att ersättningen kommer att sättas ned,
får en arbetslöshetskassa besluta att ersättningen ska hållas inne eller lämnas med
ett lägre belopp till dess beslut i ärendet om avstängning eller nedsättning fattas.

En medlem i en arbetslöshetskassa som medvetet eller av grov vårdslöshet har
lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för
hans eller hennes rätt till ersättning ska antingen uteslutas ur arbetslöshetskassan,
eller frånkännas rätten till ersättning under en period, se 37 § LAK och 66 § ALF.

Av 66 § tredje stycket ALF framgår att ersättning som tillkommer en sökande kan
innehållas i avvaktan på utredning i ärendet, om det finns sannolika skäl att han
eller hon medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande
uppgift om något förhållande av betydelse för rätten till ersättning.

Av 68 och 68 a §§ ALF framgår att redan utbetald ersättning under vissa
förutsättningar kan återkrävas.
                                                                   Dnr 2367-2011    Sid 4 (5)




Enligt 61 § ALF har en sökande rätt att hos arbetslöshetskassan begära att beslut
som rör frågor om rätt till ersättning omprövas. Därefter har sökanden, om han
eller hon inte är nöjd med kassans omprövningsbeslut, rätt att enligt 49 § ALF
överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol.

JO har tidigare uttalat att en arbetslöshetskassa inte kan avbryta utbetalningar under
utredning av rätten till ersättning utan uttryckligt lagstöd (se JO 2004/05 s. 167).
Vidare har JO uttalat att en arbetslöshetskassas bedömning att hålla inne ersättning
i avvaktan på utredning ska meddelas i skriftlig form tillsammans med en
överklagandehänvisning (se exempelvis JO 2007/08 s. 233).

Bedömning
Arbetslöshetskassans krav på ingivande av en årsanmälan och följden av
att denna inte registrerats
Arbetslöshetskassan har uppgett att en anmälan om arbetslöshet gäller under endast
tolv månader och att kassan därefter måste fatta ett nytt beslut för att fortsatt
ersättning ska utgå.

I ALF anges tydligt hur en ersättningsperiod ska bestämmas. En ersättningsperiod
bestäms till 300 eller 450 dagar med ersättning. Dessa dagar får tas ut under högst
fem dagar per kalendervecka. Något krav på att dagarna också måste tas ut inom
viss tid uppställs inte.

Arbetslöshetskassan har i sitt yttrande inte uttryckligen angett vilket stöd den anser
sig ha för sin bedömning att en anmälan om arbetslöshet gäller under endast tolv
månader. I den ”Begäran om årsanmälan” som sändes ut till Lisbeth G, hävdade
kassan emellertid att detta följde av 47 § ALF.

I 47 § ALF uppställs som angetts ovan krav på vad en ansökan om ersättning ska
innehålla. Däremot framgår inte, vare sig av bestämmelsens ordalydelse eller av
dess förarbeten, att en anmälan om arbetslöshet måste förnyas efter tolv månader. I
6 § i kassans stadgar anges visserligen att en anmälan om arbetslöshet gäller i tolv
månader samt att en ny anmälan ska lämnas in om förhållanden som angetts i den
senaste anmälan ändrats eller då arbetslöshetskassan begär det. De krav som
uppställs i denna bestämmelse kan emellertid, i avsaknad av tydligt stöd i
lagstiftningen, inte läggas till grund för bedömningen att ett beslut om
arbetslöshetsersättning är tidsbegränsat.

I den mån kassan, på det sätt som synes vara dess praxis, automatiskt stoppar
utbetalningar av ersättning efter tolv månader på grund av att en årsanmälan inte
kommit in och registrerats, innebär detta i praktiken att en pågående
ersättningsperiod avbryts. För detta krävs dock stöd i lag. Sådant stöd finns i ALF
och LAK såvitt gäller situationer då sökanden lämnat oriktiga eller vilseledande
uppgifter om förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till ersättning.
Något motsvarande stöd för att avbryta en pågående ersättningsperiod enbart på
den grunden att en årsanmälan inte getts in och registrerats finns däremot inte.
                                                                   Dnr 2367-2011    Sid 5 (5)




I detta fall stoppade kassan utbetalningarna till Lisbeth G den 5 mars 2011
eftersom årsanmälan inte ansågs komplett. Hon hade vid denna tidpunkt
fortfarande ersättningsdagar kvar i sin ersättningsperiod. Arbetslöshetskassans
åtgärd får därmed anses ha utgjort ett formlöst och, i enlighet med det ovan sagda,
olagligt beslut om att avbryta hennes rätt till ersättning.

Handläggningen i övrigt
Mot bakgrund av vad som framkom av årsanmälan och den efterföljande
utredningen, bedömde arbetslöshetskassan att Lisbeth G riskerade att bli
återbetalningsskyldig för redan utbetald arbetslöshetsersättning. Med stöd av 66 §
tredje stycket ALF lade kassan därför den 27 mars 2011 in en spärr för kommande
utbetalningar. Som kassan själv medgett borde ett skriftligt beslut om innehållandet
ha skickats till Lisbeth G någon eller några dagar efter den 27 mars 2011. Så kom
inte att ske förrän den 31 maj 2011. Vad som framkommit om orsakerna till
tidsutdräkten ursäktar på intet sätt det inträffade.

Sammanfattning och avslutande synpunkter
Arbetslöshetskassans handläggning av Lisbeth G:s ärende har brustit i flera
avseenden.

Kassan har först, utan erforderligt lagstöd och på ett formlöst sätt, stoppat fortsatta
utbetalningar av arbetslöshetsersättning till Lisbeth G från den 5 mars 2011.
Kassan har därefter, den 27 mars 2011, innehållit hennes ersättning med stöd av 66
§ tredje stycket ALF. Kassan har dock inte meddelat något formligt beslut förrän
efter drygt två månader, vilket är ett alldeles för långt dröjsmål.

STs arbetslöshetskassa ska mot denna bakgrund kritiseras för sin handläggning av
Lisbeth G:s ärende.

Det kan tilläggas att den bedömning som nu gjorts inte innebär att en
arbetslöshetskassa är förhindrad att kräva att en ersättningsberättigad inger en s.k.
årsanmälan. Som framgått ovan kan dock en underlåtenhet att ge in en sådan inte
ensam utgöra grund för att avbryta en pågående ersättningsperiod. Det som
framkommer i samband med att en årsanmälan krävs in kan däremot föranleda
arbetslöshetskassan att misstänka att ersättning betalats ut på felaktiga grunder. Om
arbetslöshetskassan väljer att inleda en närmare utredning om rätten till ersättning
kan kassan under utredningstiden besluta att hålla inne fortsatta utbetalningar enligt
66 § tredje stycket ALF, förutsatt att de krav som ställs upp i denna bestämmelse är
uppfyllda.
