# Konsultmedverkan vid tillsättning av kommunala tjänster; fråga om insyn i handläggningen m.m. Även fråga om ett avsnitt i en
personalhandbok inneburit en inskränkning av yttrande- och meddelarfriheten

JO 2003-06-11 dnr 2442-2001

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2003-06-11             2442-2001             1 (5)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Konsultmedverkan vid tillsättning av kommunala tjänster; fråga om
                        insyn i handläggningen m.m. Även fråga om ett avsnitt i en
                        personalhandbok inneburit en inskränkning av yttrande- och
                        meddelarfriheten

## Initiativet

I en anonym anmälan till JO framfördes en begäran om granskning av Landstinget
                        Västmanland. Följande anfördes.

                        Landstinget Västmanland sökte tre befattningshavare för anställning. Enligt den
                        annons som var införd i Västmanlands läns tidning den 14 februari 2001 skulle den
                        som var intresserad av någon av tjänsterna registrera sig på ett rekryteringsföretags,
                        Futurestep, hemsida. På hemsidan uppgavs att alla uppgifter skulle behandlas
                        konfidentiellt. Under april och maj månad 2001 presenterade landstingsdirektören
                        AA och personaldirektören BB tre personer som senare anställdes. Insyn i
                        tillsättningsförfarandet saknades helt. Ingen av de tre personerna som anställdes
                        hade gett in några ansökningshandlingar som diarieförts på landstingets kansli. Vid
                        förfrågan om möjligheten att ta del av personernas merithandlingar har BB uppgett
                        att alla handlingar tillhör Futurestep. Efter det att annonsen var införd i tidningen
                        har AA och BB berättat på personalmöten att de vid flera tillfällen besökt
                        konsulten och intervjuat sökandena.

                        –––

                        Anmälarna ifrågasatte även ett avsnitt i landstingets personalhandbok under
                        rubriken Sekretessbestämmelser – Informationsplikten. Texten har följande
                        lydelse:
                                  Om en anställd anser sig veta eller har grundad anledning att tro, att
                                  missförhållanden av något slag förekommer på den egna arbetsplatsen, är hon/han
                                  skyldig att rapportera detta till sin närmaste arbetsledare. Om det inte blir någon
                                  förändring eller om arbetsledaren själv är ansvarig för situationen, kan anmälan
                                  göras till
                                   närmast högre chef i organisationen eller
                                   den egna fackliga organisationen.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 2442-2001     Sid 2 (5)



      Enligt tryckfrihetsförordningen kan ingen förbjuda någon att ta kontakt med
      tidningar, TV eller radio. Den anställde bör dock vara medveten om följande, innan
      hon/han tar detta steg:
       har alla andra möjligheter, att få till stånd en ändring/rättelse, utnyttjats?
       finns det tillräckligt med konkreta bevis för påståendet om missförhållanden
       eller finns det risk för att kritiken betraktas som obefogad?
Anmälarna anförde att informationstexten innehåller ett tydligt hot om vad som
kan hända om någon anställd påpekar missförhållanden. De vågade inte
underteckna anmälan till JO då de befarade att de i sådant fall med största
sannolikhet skulle utsättas för någon form av repressalier. De uppgav även att
sedan landstingsdirektören tillträdde under hösten 1997 hade ca 15 av de anställda
vid landstingets kansli förmåtts lämna sina arbeten under förödmjukande former.

JO Berggren beslutade att i ett initiativärende undersöka de sålunda påtalade
förhållandena.

Utredning
Landstinget Västmanland anmodades att göra en utredning och yttra sig. I
remissvaret anförde landstingsstyrelsen följande.

      Tillsättningsförfarandet
      –––
      I februari månad 2001 annonserades tjänsterna ut i dagspress, en kanslichef och två
      processledare. Intresserade uppmanades att registrera sig med en intresseanmälan
      hos rekryteringsföretaget Futurestep och att ta kontakt med företaget om det fanns
      några frågor. Det var inte fråga om att skicka in ansökningar utan endast att anmäla
      intresse för tjänsterna.
      Någon konfidentiell behandling, som skulle kunna ge intryck av ett
      tillsättningsförfarande utan insyn enligt offentlighetsprincipen, utlovades inte i
      annonsen.
      Vid landstingets kansli hölls det under våren ett kanslimöte i månaden. Vid dessa
      kanslimöten informerades personalen om vilket rekryteringsföretag som anlitats, hur
      det fortsatta rekryteringsarbetet fortskred, att landstingsdirektören och
      personaldirektör BB vid ett par tillfällen skulle träffa de personer som visat intresse
      för tjänsterna via rekryteringsföretaget.
      De få personer som uppfyllde den kravbild som uppställdes valdes ut av Futurestep
      och intervjuades av landstingsdirektören och personaldirektören. Två personer, som
      var intresserade och därmed var aktuella för de båda processledartjänsterna,
      presenterades för kansliets personal vid kanslimöten.
      Totalt inkom endast tre intresseanmälningar, en till varje tjänst, och därför blev det
      inte aktuellt med ansökningar i vanlig ordning, vilket är anledningen till avsaknad av
      ansökningshandlingar. Dessa tre personers intresseanmälningar till tjänsterna finns
      av naturliga skäl hos Futurestep och ingår som en del i företagets databas.
      Intresseanmälningarna är de enda handingar som existerar i tillsättningsärendena.
      Befattningen som processledare är inte en chefstjänst. Processledaren har inte ansvar
      för personal och utför inte myndighetsutövande uppgifter.
      Det har förekommit sex stycken förvaltningssamråd under tiden från det att en
      kravspecifikation togs fram till dess att de två processledartjänsterna tillsattes.
      Förvaltningssamrådet vid landstingets kansli består av representanter för
      arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Vid förvaltningssamrådets
      sammanträde ges bl.a. information i enlighet med 19 § MBL samt sker förhandling
      enligt 11 § MBL vid t.ex. tjänstetillsättningar.
                                                                       Dnr 2442-2001      Sid 3 (5)



      De fackliga organisationerna har intervjuat den tilltänkte kanslichefen. Därefter har
      primära förhandlingar enligt 11 § MBL hållits med de fackliga organisationerna.
      Dessa förhandlingar har avslutats i enighet.
      –––

      Munkavle på personalen
      I landstingets personalhandbok under rubriken ”Sekretessbestämmelser ” med
      underrubrik ”Informationsplikten”, informeras personalen om tillvägagångssättet vid
      anmälan av eventuella missförhållanden av något slag, som förekommer på den egna
      arbetsplatsen. Vidare anges vilket tillvägagångssätt som är lämpligt om
      missförhållanden påpekats och ingen förändring sker. Dessa avsnitt i
      personalhandboken bygger till stor del på bestämmelserna i TF.
      Påståendet att personal som påpekar att det råder någon form av missförhållande
      skulle drabbas av repressalier och att anmälaren/na därför inte vågar underteckna
      anmälan till Justitieombudsmannen är beklagligt. Detta är emellertid en subjektiv
      bedömning som är svår att bemöta, eftersom det inte finns några aktuella fall.
      I anmälan påstås också att sedan hösten 1997, då AA tillrädde som
      landstingsdirektör, har 15 personer förmåtts att lämna sina arbeten vid landstingets
      kansli, då dessa personer på olika sätt ”misshagat” honom eller personaldirektören.
      Dessa 15 personer uppges ha förflyttats till andra delar av landstinget alternativt
      köpts ut.
      En ny förtroendemannaorganisation började gälla fr.o.m. 1999-01-01. Som en följd
      av detta har 25 personer, med sina arbetsuppgifter, flyttat till andra verksamheter
      inom landstingets organisation bl.a. på grund av att all serviceverksamhet förts
      samman i en gemensam förvaltning. Fem personer har slutat sin anställning genom
      avtal om anställningens upphörande. Landstinget bestrider att avslutandet av dessa
      anställningar har skett under förödmjukande former.
Anmälarna kom in med ytterligare handlingar samt bandinspelningar.

I beslut den 11 juni 2003 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
Tillsättningsförfarandet
Inledningsvis vill jag framhålla att det inte föreligger något hinder mot att en
kommunal myndighet anlitar ett rekryteringsföretag för att sondera marknaden och
även aktivt bedriva rekryteringsbefrämjande åtgärder. Det är emellertid viktigt att
ett sådant förberedande arbete som utförs av en enskild konsult hålls åtskilt från
själva tillsättningsärendet. Tjänstetillsättningsärendet är ett ärende som är
förbehållet, i detta fall, landstinget. Ett sådant ärende skall präglas av samma
öppenhet som föreligger i andra ärenden som handläggs av myndigheten.

Omständigheterna i detta ärende talar för att landstinget inte hållit isär det arbete
som bedrivits av konsultbolaget från det egna tillsättningsärendet. Bland annat har i
remissvaret uppgetts att representanter för landstinget träffat och även intervjuat
personer som anmält sig intresserade för de utannonserade tjänsterna. Vidare har
anförts att eftersom det endast kom in en intresseanmälan till respektive tjänst så
blev det inte aktuellt med ansökningar i vanlig ordning. Enligt min uppfattning kan
dessa förhållanden inte tolkas på annat sätt än att konsultbolagets inledande
åtgärder övergått i ett tillsättningsärende. En sådan handläggning är inte godtagbar.
Allmänhetens insyn i ärendet kan på detta sätt ha förhindrats eller i vart fall
försvårats.
                                                                    Dnr 2442-2001    Sid 4 (5)




Frågan är vidare vilken status de till bolaget ingivna intresseanmälningarna skall
anses ha. Anmälarna har anfört att det från landstingets sida har gjorts gällande att
handlingarna tillhört bolaget. Vad landstinget anfört hit synes i viss mån bekräfta
detta påstående.

Regeringsrätten i plenum, RÅ 1996 ref. 25, har prövat frågan om handlingar i ett
kommunalt tillsättningsärende som förbereds av ett privat konsultbolag skall anses
som allmänna handlingar redan när handlingarna kommit in till bolaget.
Omständigheterna var följande.

En kommun anlitade en utomstående konsult i samband med att kommunen skulle
rekrytera en kommundirektör. Konsulten skulle bl.a. ta emot inkomna
intresseanmälningar till tjänsten och administrera dessa samt tillsammans med
kommunens personaldirektör utföra genomgång, analys och värdering av inkomna
intresseanmälningar och därmed få en första bedömning av det tillgängliga
rekryteringsunderlaget. Intresseanmälningarna och tillhörande handlingar skulle
förvaras hos konsulten. Kommunens personaldirektör informerades hos konsulten
om vilka som anmält intresse för tjänsten och personaldirektören fick också i
samband med detta tillfälle att läsa ansökningshandlingarna. Därefter valdes ett
antal personer ut med vilka kommunen ville sammanträffa. Sammanträffanden
ägde rum mellan intressenterna och kommunens rekryteringsgrupp. En person blev
sedan uppmanad att söka tjänsten när den annonserades ut. Intresseanmälningarna
överlämnades aldrig till kommunen utan handlingarna skickades i vissa fall
tillbaka, i andra fall blev de kvar hos konsulten för framtida rekryteringar. Frågan i
målet var om de handlingar som getts in till konsulten var att anse som allmänna
handlingar hos kommunen.

Regeringsrätten fann att konsulten hade mottagit handlingarna i kommunens ställe
och att handlingarna varit tillgängliga för kommunen från det att de kommit in till
konsulten och därefter åtminstone till dess ärendet beretts så långt att en enda
person uppmanades att söka tjänsten. Konsulten ansågs därför ha mottagit och
förvarat handlingarna för kommunens räkning och därmed var handlingarna att
anse som allmänna handlingar. När kommunen fick en framställning om
utlämnande av de aktuella handlingarna borde den således ha infordrat dem för att
pröva framställningen i sak.

Omständigheterna i nu aktuellt ärende är likartade. Företrädare för landstinget har
träffat och intervjuat personer som visat intresse för de utannonserade tjänsterna.
Huruvida de även tagit del av de handlingar som givits in till konsultbolaget har
inte framkommit. Mycket talar dock för att handlingarna varit eller kommit att bli
en del i landstingets tillsättningsärende. Eftersom rättsfrågan är oklar, och då
landstinget rimligen borde ha insett det, skulle landstinget inte ha avfärdat en
begäran om att få ta del av handlingarna med en hänvisning till att handlingarna
tillhörde konsultbolaget. I stället borde landstinget i ett beslut tagit ställning till
utlämnandefrågan. Ett sådant beslut hade sökanden kunnat överklaga.
                                                                     Dnr 2442-2001     Sid 5 (5)



Sekretessbestämmelser – Informationsplikten
Varje medborgare är enligt 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) gentemot det allmänna
tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt
meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Begränsning av
yttrandefriheten får enligt 12 § ske genom lag. Tryckfrihetsförordningens (TF)
bestämmelser om meddelarfrihet ger yttrandefriheten till viss del ett särskilt skydd.
Meddelarfriheten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF innebär att det står envar fritt
att, då annat ej särskilt anges i förordningen, meddela uppgifter och underrättelser i
vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift.

Yttrandefriheten utgör en förutsättning för en fri debatt om lämpligheten och
riktigheten av myndigheternas handlande och möjliggör därmed också en
granskning av hur offentliga tjänstemän och deras uppdragstagare sköter sina
åligganden.

Lagregleringen om yttrandefrihet ger offentligt anställda samma skydd som andra
medborgare. En offentligt anställd kan således som andra ge uttryck för sin
uppfattning även rörande den egna myndighetens verksamhet. I sekretesslagen
(1980:100) finns dock regler om tystnadsplikt som begränsar de offentligt
anställdas rätt att yttra sig om vad han eller hon fått veta i samband med sin tjänst.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot
”det allmänna”. Skyddet innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt
eller informellt mot en tjänsteman hos myndigheten för att han eller hon har använt
sig av sin grundlagsstadgade rätt att yttra sig i massmedier eller på annat sätt ge
uttryck för sin uppfattning. En myndighet får inte heller försöka motarbeta att den
anställde använder sig av sina rättigheter. En arbetsgivare kan således inte genom
generella uttalanden eller genom kritik i enskilda fall söka påverka arbetstagaren i
fråga om det sätt på vilket friheterna kan användas. Undantag gäller bara för det
fall att ingripandet har stöd i lag.

I det påtalade avsnittet i landstingets personalhandbok erinras inledningsvis om
innebörden av den nyss redovisade regleringen. Vad som därefter anges kan dock
enligt min mening uppfattas som om arbetsgivaren ställer särskilda krav på den
som vill använda sig av sin grundlagsskyddade rättighet att ge uttryck för sin
uppfattning om eventuella missförhållanden på arbetsplatsen. Avsnittet är därför i
denna del olyckligt utformat. Jag stannar vid detta påpekande.

–––

Vad som i övrigt anförts och vad som framkommit i utredningen ger mig inte
tillräcklig anledning att uttala mig i saken.

Ärendet avslutas.
