# Vissa uttalanden rörande skolhuvudmans skyldighet att hålla
skollokaler öppna under pågående strejk

JO 2004-04-15 dnr 2444-2003

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                     Sid
                                                                            2004-04-15              2444-2003              1 (5)
Justitieombudsmannen                                                                                2459-2003
Kerstin André                                                                                       2522-2003




                        Vissa uttalanden rörande skolhuvudmans skyldighet att hålla
                        skollokaler öppna under pågående strejk

## Anmälningar

I månadsskiftet maj/juni 2003 inkom till JO tre anmälningar mot stadsdels-
                        nämnderna Hägersten, Spånga-Tensta och Maria-Gamla stan i Stockholms
                        kommun. Anmälare var vice ordföranden i respektive stadsdelsnämnd.
                        Anmälningarna var i stort likalydande med i huvudsak följande innehåll.

                        Den 26 maj 2003 togs skolvaktmästarna i Stockholm ut i strejk. Detta fick till följd
                        att vissa skolor stängdes och att eleverna i dessa skolor inte fick ”adekvat
                        undervisning”. Vidare anfördes – med hänvisning till två JO-beslut från 1968 och
                        1973 – att de folkvalda under en strejk är skyldiga att agera för att med alla
                        legitima medel söka upprätthålla en konfliktdrabbad samhällsfunktion. Grund-
                        skolornas styrelse, dvs. stadsdelsnämnden, borde därför ha fattat ett beslut om att
                        öppna skolorna. Vid sammanträden beslutade i stället nämndens majoritet att så
                        inte skulle ske.

                        Efter utredning avgjordes ärendena den 15 april 2004. I beslut i ärendet 2444-2003
                        anförde JO André följande i bedömningsdelen. Besluten i ärendena 2459-2003 och
                        2522-2003 var i det närmaste likalydande.

## Bedömning

Klagomålen i detta ärende rör att skolpliktiga elever, till följd av Svenska
                        Kommunalarbetareförbundets strejk, inte erhållit adekvat undervisning därför att
                        skolorna inte hölls öppna under arbetskonflikten.

                        Tidigare JO-avgöranden av intresse för bedömningen
                        Ett av de JO-beslut som anmälaren har hänvisat till behandlade vissa frågor i
                        anledning av 1966 års lärarkonflikt. JO Bexelius anförde i beslutet bl.a. följande
                        (JO:s ämbetsberättelse 1968 s. 423 f.).

                                  Som förut nämnts måste ett av syftena med en arbetsinställelse inom skolväsendet
                                  anses vara att störa dess funktioner. Ingen arbetsgivare – privat eller offentlig – är
                                  emellertid skyldig att kapitulera inför en arbetsinställelse och lägga ned verksam-
                                  heten. Det strider ingalunda mot spelets regler att arbetsgivaren – sedan hans egen
                                  organisation beslutat lockout eller arbetstagareorganisation strejk – genom egna



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 2444-2003     Sid 2 (5)
                                                                              2459-2003
                                                                              2522-2003



      arbetsinsatser eller andra disponibla resurser i görligaste mån söker hålla sin
      verksamhet i gång och fullgöra sina skyldigheter mot kunder, klienter och andra,
      som är berättigade till prestationer från honom på grund av avtal eller eljest, bara
      neutralitetsprincipen respekteras. Häri får anses ligga inte bara att arbetsgivaren ej
      ålägger en arbetstagare, som är i tjänst, att utföra oneutralt arbete utan också att han
      ej utnyttjar annan därtill villig arbetskraft till sådant arbete. Det strider mot arbets-
      marknadens hedersregler att utnyttja strejkbrytare.
      I analogi med vad som gäller på den privata arbetsmarknaden måste det anses stå en
      myndighet fritt att – sedan avtalsverket utlyst lockout eller en tjänstemanna-
      organisation förklarat strejk – med alla legitima medel söka upprätthålla en konflikt-
      drabbad samhällsfunktion. Fastmera måste det anses vara en skyldighet för de
      ansvariga förvaltande myndigheterna att göra det. Detta gäller naturligtvis i all
      synnerhet när tredje man har en lagstadgad rätt till det allmännas prestationer såsom
      är fallet för undervisningsberättigade elever. Det allmännas prestationsskyldighet
      torde enligt den allmänna grundsatsen om force majeur vid en arbetsinställelse
      upphöra endast i den utsträckning skyldigheten blir faktiskt omöjlig att fullgöra.
JO Lundvik instämde i detta uttalande i ett beslut rörande den s.k. tjänstemanna-
konflikten våren 1971 (JO:s ämbetsberättelse 1973 s. 399). I beslutet avhandlades
även bl.a. frågan om förtroendemäns neutralitet i arbetskonflikt (s. 414 f.).

      Tjänstemän är genom de likalydande stadgandena i 17 § statstjänstemannalagen och
      5 § kommunaltjänstemannalagen tillförsäkrade rätt till neutralitet. Denna rättighet
      har vederbörande myndighet att respektera. Den som beordrar tjänsteman att utföra
      oneutralt arbete gör sig därför skyldig till tjänstefel. Reglerna i stats- och kommunal-
      tjänstemannalagarna äger emellertid inte tillämpning på kommunala förtroendemän.
      Man kan därför inte säga, att av nu nämnda lagrum följer att ledamot i nämnd har
      rätt att förhålla sig neutral eller att nämnden såsom sådan inte får ålägga honom att
      utföra arbete som är föremål för stridsåtgärd. På sin höjd kan en analogisk tillämp-
      ning av neutralitetsregeln komma i fråga.
      Kan man nu anse att neutralitetsregeln i stats- och kommunaltjänstemannalagarna
      bör tillämpas analogt på ledamöter i en kommunal nämnd? Frågan har ett samband
      med vad man skall anse om ledamöternas ställning. Det ter sig ganska naturligt att
      betrakta nämnden i dess helhet som en företrädare för arbetsgivaren, ja kanske rent
      av som arbetsgivaren själv. Nämnden består emellertid av ledamöter och kan inte
      tänkas utan sådana. I allt fall om man menar att ledamöterna har en på kommunal-
      rätten grundad skyldighet att i nödfall träda in och utföra sådant arbete som fordras
      för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter, framstår det ingalunda som
      onaturligt att betrakta även ledamöterna som arbetsgivarrepresentanter. På sådana
      kan neutralitetsregeln inte gärna tillämpas analogt.
      Å andra sidan får man inte förbise, att nämndens ledamöter utsetts genom val i
      demokratisk ordning. De får antagas ha blivit utsedda med tanke på nämndens
      primära uppgift att svara för kommunens barnavård medan nämndens arbetsgivar-
      funktion knappast kan ha varit i blickfånget i någon högre grad. Nämndledamöterna
      har tagits från olika samhällsgrupper och representerar olika åsikter. Som jag förut
      nämnt betraktas ”strejkbryteri” i vida kretsar med ogillande. Med tanke på hur
      nämndledamöterna utsetts kan man sätta i fråga om de rimligen, mot sin övertygelse,
      kan tvingas att utföra oneutralt arbete. Hit får dock givetvis inte räknas skydds-
      arbete.
      Det resonemang jag fört visar – som jag redan förutskickat – att frågan om nämnd-
      ledamöternas skyldighet att åtaga sig konkreta arbetsuppgifter för nämnden i en
      konfliktsituation är ytterst svår att besvara. Att en skyldighet föreligger att åtaga sig
      skyddsarbete förefaller mig troligt. I övrigt stannar jag för att säga att utrymme finns
      för olika uppfattningar.
                                                                        Dnr 2444-2003      Sid 3 (5)
                                                                            2459-2003
                                                                            2522-2003



Svenska Kommunförbundets cirkulär i anledning av konflikten
Svenska Kommunförbundet gav i anledning av konflikten ut två cirkulär –
Information med anledning av konflikten (2003:40) och Förtroendevaldas ställning
vid arbetskonflikt (2003:44).

Det första cirkuläret – som nämnden fogat till sitt remissvar – gavs ut den 12 maj
2003 och har följande lydelse.
      Information med anledning av konflikten
      Med anledning av den pågående arbetsmarknadskonflikten får Kommunförbundet
      många frågor om vilka arbetsuppgifter de förtroendevalda får och är skyldiga att
      utföra. Det gäller inte minst på skolans område. Mot bakgrund av detta vill
      förbundet med detta cirkulär bistå de nämnder som har ansvar för skolan med ett
      antal klargöranden.
      Den verksamhetsansvariga nämnden är skyldig att mildra effekterna av konflikten.
      Det är nämnden som beslutar om vad som skall göras. Enskilda företroendevalda
      skall inte vidta åtgärder på eget initiativ.
      Särskilt viktigt är att nämnden med ansvar för grundskolan fullgör sitt verksamhets-
      ansvar, eftersom det här handlar om en för eleverna obligatorisk verksamhet
      (skolplikt).
      Om nämnden inte fullgör sitt verksamhetsansvar, t.ex. genom att underlåta att vidta
      åtgärder för att om möjligt se till att personal som inte är i konflikt kan utföra sina
      arbetsuppgifter, kan detta leda till anmärkningar från revisorerna. Vidare kan även
      Skolverket som tillsynsmyndighet komma att vidta åtgärder mot kommunen.
      Frågan om de förtroendevaldas roll har särskilt aktualiserats med anledning av att
      förtroendevalda i en del kommuner uttalat att de inte kommer att låsa upp skolor
      eftersom de då blir beskyllda för strejkbryteri. I detta sammanhang skall påpekas att
      det inte finns någon rättslig definition avseende strejkbryteri och att detta
      följaktligen inte heller är sanktionerat. Som arbetsgivare har de förtroendevalda rätt
      och i vissa fall skyldighet att utföra arbetsuppgifter som normalt ankommer på en
      anställd.
      Det är viktigt att de förtroendevalda uppfyller sin roll som arbetsgivare och så långt
      som möjligt mildrar konsekvenserna av konflikten så att lagliga skyldigheter
      fullgörs och allvarliga ekonomiska skadeverkningar undviks.
      I det fall en företroendevald utifrån personliga ställningstaganden inte fullföljer den
      arbetsgivarroll som är förenad med uppdraget avstår man också från möjligheten att
      vara den tydliga arbetsgivare som de fackliga organisationerna annars efterlyser.
I det andra cirkuläret från den 23 maj 2003 anfördes följande.
      Förtroendevaldas ställning vid arbetskonflikt
      Med anledning av den pågående konflikten får Svenska Kommunförbundet
      framhålla följande.
      Beslutsfattandet i kommun och landsting ankommer primärt på i demokratisk
      ordning utsedda förtroendevalda. Deras faktiska och rättsliga ställning kan inte
      jämföras med en arbetstagares. Detta är av avgörande betydelse också för deras
      verksamhet under en arbetskonflikt. Eftersom de inte är arbetstagare är bl.a. reglerna
      om neutralitetsrätt inte tillämpliga.
      Förtroendevalda skall i enlighet med sina uppdrag företräda kommunens – arbets-
      givarens – intresse under en konflikt. De är därför skyldiga att under en konflikt
      uppträda på ett sätt som begränsar verkningarna av motpartens stridsåtgärder. Härvid
      ska observeras att detta inte är strejkbryteri i någon rättslig mening. Detta kan
      innebära att de förtroendevalda inte endast får svara för uppgifter i den administra-
      tiva ledningen av förvaltningens verksamhet. De kan också tvingas att utföra vissa
                                                                       Dnr 2444-2003     Sid 4 (5)
                                                                           2459-2003
                                                                           2522-2003



      arbetsuppgifter som är föremål för stridsåtgärder för att begränsa verkningarna av
      konflikten.
      De skyldigheter som enligt lag vilar på de förtroendevalda påverkas inte av att en
      arbetskonflikt råder. Detta betyder att det kommunala beslutsfattandet kan fortgå
      utan hinder av en konflikt. En förtroendevald får inte strejka i sin egenskap av
      beslutsfattare och arbetsgivare. Detta innebär att kommunala organ inte får inställa
      sina sammanträden eller ledamöter vägra att gå på sammanträden med kommunala
      organ på grund av en konflikt.
      De förtroendevalda har också andra skyldigheter som inte avser själva besluts-
      fattandet i kollektiva organ utan som närmare kan betraktas som verkställighet av
      fattade beslut. Enligt 3 kap. 13 § kommunallagen beslutar nämnderna i frågor som
      rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha.
      Därför har de förtroendevalda rätt och motsvarande skyldighet att under en konflikt
      vidta åtgärder som t.ex. att leda den kvarvarande personalen.
      Grundsatsen är att en förtroendevald kan sköta alla arbetsuppgifter som normalt
      ankommer på en anställd utom då speciallagstiftning kräver att vissa anställda ska
      finnas eller att de anställda har vissa kvalifikationer.
      De ovan beskrivna uppgifterna är sådana som en förtroendevald kan ta på sig i sam-
      band med en konflikt. Att en förtroendevald som utför vissa arbetsuppgifter, som
      framgår ovan, inte kan anses som ”strejkbrytare” följer av att han eller hon – oavsett
      i vilket organ han är ledamot – alltid företräder arbetsgivaren och ytterst de
      kommunmedlemmar som valt honom eller henne. Oavsett vilken politisk riktning
      han eller hon tillhör och oavsett eventuella fackliga sympatier måste alla
      förtroendevalda ses som arbetsgivare (se JO 1968 s. 379 och 1973 s. 408–415). De
      regler om strejk, blockad, lockout m.m. som återfinns i lagen om medbestämmande i
      arbetslivet (MBL) avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och
      således inte förtroendevalda.
      Att den förtroendevalde principiellt har möjlighet att överta de anställdas funktioner
      utom då speciallagstiftningen lägger hinder i vägen innebär inte att han eller hon
      måste överta samtliga uppgifter som annars vilar på de anställda. Vad som kan
      krävas av honom eller henne får bedömas från fall till fall med hänsyn till vad som
      är nödvändigt för att hjälpligt hålla verksamheten i gång och för att hindra alltför
      omfattande skador för allmänheten och kommunmedlemmarna.
      Det är nämnden som fattar beslut om vilka åtgärder som skall vidtas med anledning
      av konflikten. Förutsättningen för att en viss ledamot skall kunna fullgöra vissa
      uppgifter är således att nämnden fattar beslut om detta, oavsett om det rör sig om
      delegation, dvs. överföring av beslutanderätt, eller ren verkställighet.
Hägerstens stadsdelsnämnds agerande under arbetskonflikten
Av utredningen framgår att skolvaktmästaren i normalfallet är den i personalen
som öppnar och stänger skolan. När de kommunalanslutna vaktmästarna den 26
maj 2003 togs ut i strejk uppkom därför fråga om de förtroendevalda skulle utföra
denna uppgift. Hägerstens stadsdelsnämnds majoritet beslutade den 27 maj 2003
att delegera ansvaret beträffande skolornas öppnande till nämndens ordförande i
samråd med stadsdelsdirektören och berörda rektorer.

Strejken upphörde påföljande dag. Under den tid konflikten varade hölls tre av fyra
grundskolor inom stadsdelsnämnden stängda. Nämnden har i sitt remissvar redo-
gjort för hur utbildningen bedrevs under den tid konflikten varade.

Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla skolpliktiga barn en mot skol-
plikten svarande rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet.
                                                                   Dnr 2444-2003     Sid 5 (5)
                                                                       2459-2003
                                                                       2522-2003



Huvudansvaret för att utbildning ges de skolpliktiga barnen åvilar vederbörande
kommun.

Begreppet ”utbildning” i skollagen är en samlingsbeteckning för olika
verksamhetsformer i skolan. Det innefattar lärarledd lektionsundervisning men
även fria aktiviteter, praktisk arbetslivsorientering m.m. (se prop. 1985/86:10 s.
30).

Författningarna på utbildningsområdet är utformade med utgångspunkt i normala
förhållanden. Tillämpningen av olika bestämmelser kan självfallet försvåras eller
rent av omöjliggöras under en sådan extraordinär situation som en strejk. Klart är
emellertid att skolplikten och rätten till utbildning inte upphör i och med en
arbetskonflikt.

Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i de tidigare refererade JO-
besluten. En arbetskonflikt som berör grundskolan ställer självfallet den ansvariga
nämnden inför stora svårigheter men fritar inte nämnden från skyldigheten att
försöka fullfölja sin uppgift med de medel som står till buds.

Neutralitetsregeln vad gäller arbetstagare på det kommunala området är numera
reglerad i det kommunala huvudavtalet KHA 94. Som anförts ovan gäller dock inte
den regeln förtroendevalda som är att betrakta som representanter för arbets-
givaren. Vad som kan krävas av nämndledamöterna i en konfliktsituation får
bedömas i varje enskilt fall med hänsyn till vad som är nödvändigt för att
upprätthålla en verksamhet med meningsfullt innehåll för de utbildningsberättigade
eleverna. De anvisningar som Svenska Kommunförbundet har lämnat kommunerna
i anledning av konflikten synes i allt väsentligt överensstämma med dessa
utgångspunkter för bedömningen.

I förevarande fall pågick strejken under en mycket begränsad tid. Nämnden har i
sitt remissvar redogjort för den verksamhet för eleverna som bedrevs under den tid
konflikten varade. Jag anser mig inte ha underlag för att rikta någon kritik mot
nämnden för det sätt på vilket utbildningen bedrevs under strejken.

En av de svårigheter som en nämnd ställs inför vid en arbetskonflikt är att man inte
vet om konflikten kommer att bli korteller långvarig. Om strejken i detta fall hade
blivit långvarig är det inte uteslutet att andra åtgärder hade varit nödvändiga för att
tillgodose elevernas rätt till utbildning. Den av nämnden valda lösningen – dvs. att
delegera beslutanderätten till ordföranden – omöjliggjorde inte att andra åtgärder
skulle kunna komma att vidtas beroende på hur arbetskonflikten utvecklades. Jag
noterar i sammanhanget att nämnden den 27 maj 2003 även beslutade att hålla ett
extra sammanträde den 1 juni om konflikthanteringen. Jag finner mot denna
bakgrund inte anledning att inom ramen för detta ärende göra några särskilda
uttalanden om nämndledamöters skyldigheter under en arbetskonflikt.
