# Anmälan mot vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun om att en äldre kvinna på ett vårdboende nekades att ringa videosamtal på sin surfplatta i boendets gemensamma utrymmen

JO 2017-06-29 dnr 2447-2015

BESLUT
                                                                          Datum                  Dnr                     Sid
                                                                          2017-06-29             2447-2015              1 (8)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Anmälan mot vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun
                        om att en äldre kvinna på ett vårdboende nekades att ringa
                        videosamtal på sin surfplatta i boendets gemensamma utrymmen


                          Beslutet i korthet: En kvinna, född 1937, var beviljad bistånd i form av vårdboende
                          med hemtjänstinsatser. Hon bodde i en egen lägenhet på vårdboendet enligt ett
                          särskilt hyreskontrakt. Med hyreskontraktet följde en rättighet att vistas i boendets
                          gemensamma lokaler. Frågan i JO:s ärende är om förvaltningen hade fog för att
                          meddela kvinnan att hon inte fick använda sin surfplatta för videosamtal i boendets
                          gemensamma utrymmen på grund av de ordningsregler som gällde för boendet.
                          När flera personer bor i ett boende kan det enligt JO av olika skäl vara nödvändigt
                          med vissa ordningsregler kring den gemensamma boendemiljön som bl.a. syftar till att
                          skapa trygghet och trivsel för alla som bor där. JO ser därför inget hinder i sig mot att
                          det ställs upp vissa ordningsregler för gemensamma utrymmen på ett boende.
                          Vid bedömningen av om förvaltningen hade fog för sitt besked till kvinnan måste man
                          beakta såväl kvinnans strävan att så långt som möjligt kunna leva som andra och
                          hennes rätt till självbestämmande som det berättigade intresset av respekt för andra
                          boendes integritet.
                          JO uttalar att det många gånger beroende på bl.a. individuella behov och önskemål
                          hos de äldre och lokalernas utformning borde gå att hitta praktiska lösningar utan att
                          sätta något av ovanstående intressen åt sidan.
                          Mot denna bakgrund ställer sig JO tveksam till att kvinnan till följd av kommunens
                          ordningsregler förbjöds helt att ringa videosamtal på sin surfplatta i boendets
                          gemensamma utrymmen. Förvaltningen borde rimligen ha kunnat ordna saken så att
                          kvinnan hade kunnat föra samtalen utan att det inneburit en konflikt med andra
                          intressen i verksamheten. JO anser dock inte att det finns tillräckliga skäl att uttala
                          någon kritik mot förvaltningen.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads
                        kommun. Han uppgav bl.a. följande:

                        AA:s mor BB, född 1937, bor på ett vårdboende i Karlstads kommun.
                        Förvaltningen har sagt att BB inte får använda sin surfplatta för videosamtal i
                        boendets allmänna utrymmen och hänvisat till ordningsregler för vårdboenden i
                        kommunen.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                           Dnr 2447-2015          Sid 2 (8)




Till anmälan bifogades ett mejl från en biståndschef och en enhetschef vid
förvaltningen till AA med besked om att det inte var tillåtet att använda
surfplatta för videosamtal i allmänna utrymmen enligt en ordningsregel som
gällde för alla vårdboenden i kommunen.

Vidare bifogades en handling från vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads
kommun daterad den 5 november 2014 med titeln Allmänna ordningsregler vid
vistelse i öppna lokaler på servicehus eller i vårdboende.

Utredning
JO begärde att Vård- och omsorgsnämnden i Karlstads kommun skulle yttra sig
över det som framfördes i anmälan.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande:

      Omständigheter i sak
      Den boende har beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen i form av vårdboende med
      hemtjänstinsatser. Hon bor i en egen lägenhet på Ruds vårdboende enligt särskilt
      hyreskontrakt. Med hyreskontraktet följer en rättighet att vistas i
      gemensamhetslokaler. Dessa lokaler har inte allmänheten tillträde till utan de
      utgör en del av hyresgästernas egna boende.
      Förvaltningen har erhållit uppgift från kvinnans son om att den aktuella surfplattan är
      ett förskrivet hjälpmedel för kommunikation. Han har dock inte uppgett vem som
      förskrivit surfplattan som hjälpmedel trots upprepade förfrågningar. Förvaltningen
      har vare sig av sonen eller hälso- och sjukvården erhållit någon information om hur
      surfplattan skulle kunna användas i syfte att kommunicera med modern.
      Förvaltningen har varit i kontakt med logoped vid Centralsjukhuset i Karlstad som
      uppgav att det inte skett någon förskrivning därifrån och hennes bedömning är att en
      surfplatta inte är till hjälp för kvinnan. Förvaltningen har även varit i kontakt med
      Hörselmottagningen som uppgav att de inte skriver ut surfplattor som hjälpmedel.
      Personalen kommunicerar direkt med henne och behöver inte detta som hjälpmedel,
      då ser de henne och kan läsa av hur hon uppfattar det de behöver förmedla samt
      vad hon förmedlar till dem.
      Förvaltningen har erbjudit att hjälpa den enskilde att använda sin surfplatta för
      videosamtal med sin son då personal är i lägenheten, förslagsvis i samband med
      besök. Detta kan ske innan hon förflyttar sig till allmänna lokaler runt kl. 9.30 på
      morgonen eller på eftermiddagen/ tidig kväll då hon åter vistas i sin lägenhet.
      Kvinnan har aldrig visat något intresse för detta. Det finns tillfällen då hon helt
      ignorerar att det ringer i telefonen trots att personal då går fram och frågar om hon
      vill att vi svarar. Hon är tydlig i sin kommunikation då hon vill eller inte vill något.

      Vård- och omsorgsnämndens bedömning
      Rättsläget gällande de omständigheter som omfattas av den aktuella anmälan är
      oklart. Å ena sidan finns de rättigheter för enskilda som följer av socialtjänstlagen
      och å andra sidan de civilrättsliga reglerna som reglerar hyresförhållandet. Härtill
      kommer det oklara rättsliga läget som föreligger då utrustning för bild- och
      ljudupptagning används av enskilda i lokaler och verksamheter som för
      myndighetens räkning omfattas av sekretess enligt offentlighets- och
      sekretesslagstiftningen.
      Kvinnan erbjuds möjligheten att använda surfplattan i sin egen lägenhet men har
      ännu inte visat någon vilja till att göra det. Nämndens tolkning av rättsläget är att det
      inte finns någon tillämplig lagstiftning som ålägger nämnden att vara kvinnan
      behjälplig med att använda den aktuella surfplattan i gemensamhetsutrymmena. Mot
                                                                           Dnr 2447-2015         Sid 3 (8)




      bakgrund av den tekniska utvecklingen i samhället är det dock välkommet med ett
      klargörande.
      Det är vidare mer lämpligt med respekt för de övriga brukarna att utrustning för
      video samtal/ljudupptagning endast används i den egna lägenheten. I händelse av
      att utrustning för videosamtal/ljudupptagning används i gemensamhetslokaler finns
      det en risk att känslig information kommer andra personer till del.
      För det fall hälso- och sjukvården förskriver hjälpmedel ska nämnden givetvis se till
      att enskilda får hjälp med att nyttja dem enligt instruktion från hälso- och
      sjukvården.
JO begärde därefter att Socialstyrelsen skulle yttra sig över frågan om det var
lagligt och lämpligt att kommunen nekade BB att använda surfplattan i
allmänna utrymmen på boendet. Socialstyrelsen anförde i ett yttrande bl.a.
följande:

## Yttrande

Socialstyrelsen anser att det kan vara lagligt och lämpligt att neka BB att
      använda sin surfplatta för videosamtal i allmänna utrymmen på det särskilda
      boende där hon bor.

## Bakgrund

Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun meddelade BB att hon inte
      får använda sin surfplatta för videosamtal i allmänna utrymmen på det särskilda
      boende i Karlstads kommun där hon bor. Förvaltningen hänvisade till gällande
      "Allmänna ordningsregler vid vistelse i öppna lokaler på servicehus eller i
      vårdboende". Ordningsreglerna anger bl.a. att fotografering, film- och
      ljudupptagning är tillåtet efter medgivande från de som vistas i lokalen.
      BB anmälde vård- och omsorgsförvaltningen till JO och anförde i huvudsak
      följande. Hon vistas hela dagarna i boendets matsal. I den lägenhet som hon har i
      boendet vägrar hon att vara förutom när hon sover där. För att kunna använda
      surfplattan under dagtid behöver hon därför få använda den i boendets matsal.
      Surfplattans webkamera har en begränsad upptagning och det är därför en
      mycket liten risk för att andra personer än hon ska filmas under samtalen.
      Eftersom det är videosamtal spelas ingenting in. På grund av att hon har en
      mycket nedsatt talförmåga efter en hjärnblödning har hon förskrivits surfplattan
      som hjälpmedel för att även kunna kommunicera med sitt ansikte och bättre
      kunna förstå vad den som hon kommunicerar med säger. Att inskränka hennes
      användning av surfplattan innebär att inskränka hennes medborgerliga rättigheter
      och rättighet att som person med funktionsnedsättning kunna kommunicera med
      omvärlden.
      Vård- och omsorgsförvaltningen anför i yttrande till JO i huvudsak följande.
      Med BB:s hyreskontrakt i det särskilda boendet följer en rätt att vistas i boendets
      gemensamhetslokaler som utgör en del av hyresgästernas egna boende.
      Förvaltningen har trots försök inte kunna få bekräftat att surfplattan verkligen
      förskrivits som hjälpmedel åt BB. Med respekt för de övriga som bor i det
      särskilda boendet är det mest lämpligt att utrustning för videosamtal eller
      ljudupptagning bara används i den egna lägenheten för att inte riskera att känslig
      information når andra. BB har erbjudits hjälp med att använda surrplattan när hon
      vistas i sin lägenhet till exempel på morgonen eller på eftermiddagen eller tidig kväll.
      Hon har dock aldrig visat något intresse för det. Det finns tillfällen då BB helt
      ignorerar att telefonen ringer trots att personalen då frågar om hon vill att personalen
      ska svara.
                                                                  Dnr 2447-2015        Sid 4 (8)




Tillämpliga bestämmelser m.m.
I regeringsformen, RF, anges att var och en gentemot det allmänna är
tillförsäkrad yttrandefrihet och informationsfrihet. Yttrandefriheten innebär en
frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt
uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfriheten innebär en frihet att
inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden (2
kap. l § l och 2 RF). Av 2 kap. 20 § RF följer att yttrande- och
informationsfriheten under vissa förutsättningar får begränsas genom lag eller
annan författning.
Möjligheterna att neka användningen av surfplattor i allmänna utrymmen i
särskilda boenden är inte närmare reglerad i de bestämmelser i SoL som specifikt
reglerar den boendeformen (5 kap. 5 och 7 §§). Lagligheten i och lämpligheten
av sådana begränsningar får därför utöver en bedömning enligt RF:s
bestämmelser bedömas utifrån de grundläggande bestämmelser i SoL som gäller
för all socialtjänstverksamhet och de bestämmelser som särskilt berör
socialtjänstverksamhet som riktar sig till äldre människor. Bestämmelser av
intresse är därmed främst kravet på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet (l kap. l §), kravet på att insatser ska vara av
god kvalitet (3 kap. 3 §) samt bestämmelsen om värdegrund (5 kap. 4 §).
I sammanhanget bör nämnas de förarbetsuttalanden till 3 kap. 3 § SoL som anger
att socialtjänstens verksamhet för äldre ska präglas av respekt för den enskildes
självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. God kvalitet innebär enligt
förarbetena bland annat att vid behovsbedömningen och i det dagliga arbetet
uppmärksamma behov av sådana insatser som kan underlätta den dagliga
livsföringen, till exempel hjälpmedel, bostadsanpassning och rehabilitering
(prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen s. 53).
Vidare innebär den värdegrund som ska styra socialtjänstens arbete med äldre
bland annat att skapa mening och sammanhang för den enskilde, vilket i sig kan
innebära att personal stödjer den äldre personen i att upprätthålla kontakter och
gemenskap, inte bara med sina närstående utan också med vänner eller
föreningsliv m.m. (prop. 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen, s. 27 och 30).

Socialstyrelsens bedömning
Ordningsregler får inte innebära att de boendes grundläggande fri- och rättigheter
begränsas eller att rätten till självbestämmande och integritet kränks.
Att använda surfplatta för videosamtal är visserligen exempel på ett sätt för BB att
utnyttja sin yttrande- och informationsfrihet enligt RF. Men med hänsyn till att
BB har möjlighet att använda surfplattan för videosamtal i sin egen lägenhet, med
personalens hjälp om hon så önskar, anser Socialstyrelsen att vård- och
omsorgsförvaltningen besked till BB att hon med hänvisning till ordningsregler
inte får använda sin surfplatta för videosamtal i allmänna utrymmen på det
särskilda boendet där hon bor inte kan anses innebära något intrång i BB:s
grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
När flera personer bor i ett särskilt boende kan det vara nödvändigt med vissa
gemensamma regler kring den gemensamma boendemiljön om syftet med
reglerna är att skapa trygghet och trivsel för alla som bor där. Även regler som
syftar till att hindra röjande av sekretessbelagda uppgifter om andra kan i vissa
fall behövas. Reglerna bör också tas fram i samverkan med de boende.
Vidare har visserligen alla som bor i ett särskilt boende enligt SoL:s
bestämmelser rätt till omsorg av god kvalitet. Det innebär dock att alla inte kan
få alla sina önskemål tillgodosedda. Socialstyrelsen ifrågasätter inte att BB kan
ha god hjälp av surfplattan och att den kan fungera som ett hjälpmedel som
bidrar till att BB kan upprätthålla kontakter och kommunicera med sin
omgivning. Dock anser Socialstyrelsen att BB:s rätt att själv bestämma över
användningen av surfplattan måste vägas även mot övriga boendes rätt till skydd
                                                                          Dnr 2447-2015         Sid 5 (8)




      för sin personliga integritet och deras rätt till en boendemiljö av god kvalitet enligt
      SoL:s bestämmelser. Också vid en sådan avvägning anser Socialstyrelsen att det
      kan vara lagligt och också lämpligt att neka BB att använda surfplattan för
      videosamtal i allmänna utrymmen på boendet och i stället hänvisa BB till att
      använda surfplattan för videosamtal i sin egen lägenhet med personalens hjälp.
JO gav även Sveriges Kommuner och landsting (SKL) tillfälle att lämna
synpunkter på frågan om det var lagligt och lämpligt att kommunen nekade BB
att använda surfplattan i allmänna utrymmen på boendet. I ett svar anförde SKL
bl.a. följande:

## Bedömning

Socialnämnden ska enligt 5 kap. 5 § SoL verka för att äldre människor får goda
      bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan
      lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och
      omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.
      Uppgift om att en enskild har bistånd i form av särskilt boende enligt 4 kap. l § SoL
      kan omfattas av sekretess enligt 26 kap. l § offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
      Enligt 2 kap. l § OSL gäller sekretessen för myndigheten och dess anställda m.fl. De
      boende är således inte skyldiga att beakta de aktuella sekretessbestämmelserna.
      Förvaltningen har dock som ansvarig för verksamheten att verka för att
      sekretessbelagda uppgifter om de boende på vårdboendet inte sprids till obehöriga.
      SKL kan inte se att det finns några lagliga hinder mot att ha ordningsföreskrifter som
      reglerar användandet av teknisk utrustning för att på så sätt begränsa risken att
      sekretessbelagda uppgifter sprids till obehöriga. Förutsatt att ordningsregeln har den
      avsedda effekten och inte begränsar den enskildes handlande på ett oskäligt sätt,
      framstår lösningen som väl avvägd i sammanhanget.
      I annat fall kan förvaltningen föra en diskussion med den enskilde och försöka komma
      överens om att videosamtal inte ska föras på ett sådant sätt att andra boende
      exponeras.
      I förevarande fall har BB:s möjligheter att kommunicera med omgivningen inte
      begränsats i någon oskälig omfattning då det står henne fritt att ha videosamtal i den
      egna lägenheten.
AA yttrade sig över remissvaren från vård- och omsorgsnämnden,
Socialstyrelsen och SKL och bifogade bl.a. intyg från hörselvården, BB:s
logoped, fotografier och mejl.

Därefter lämnade AA in ytterligare två skrivelser i vilka han uppgav följande:
Efter en ommöblering av boendets matsal sitter BB numera vid ett bord med
ryggen mot en vägg varför det inte längre finns någon risk för att någon av
misstag hamnar på bild när BB genomför ett videosamtal. AA har påtalat detta
för förvaltningen och bett dem tillåta BB att använda sin surfplatta när hon sitter
på den platsen. Han fick beslut om att förbudet fortfarande gäller, med
hänvisning till ordningsreglerna. Han bifogade fotografier och mejl.

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) lämnade på eget initiativ in ett yttrande.
SDR uppgav att förbundet hade tagit del av Socialstyrelsens och SKL:s
yttranden och vände sig emot bedömningen att det skulle vara lagligt att neka
BB att använda en bildtelefon via surfplatta i allmänna utrymmen. SDR gjorde
vidare gällande att en surfplatta som används som en bildtelefon ska jämställas
                                                                    Dnr 2447-2015    Sid 6 (8)




med en vanlig mobiltelefon och få användas i allmänna utrymmen samt att en
särskild överenskommelse kan göras så att andra boende inte riskerar att synas i
bild.

Bedömning
Inledning
BB är född 1937. År 2007 drabbades hon av en blödning i hjärnan. Blödningen
påverkade bl.a. hennes kommunikationsförmåga.

BB har beviljats bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, i
form av vårdboende med hemtjänstinsatser. Hon bor i en egen lägenhet på ett
vårdboende enligt ett särskilt hyreskontrakt (särskild boendeform för service
och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd enligt 5 kap. 5 §
SoL). Med hyreskontraktet följer en rättighet att vistas i boendets gemensamma
lokaler. Såvitt har kommit fram tillbringar BB större delen av dagen i de
gemensamma utrymmena.

BB har en surfplatta som hon använder bl.a. för att ringa videosamtal till sin
son. Förvaltningen har meddelat BB att hon inte får använda surfplattan för
videosamtal i boendets gemensamma utrymmen på grund av de ordningsregler
som gäller för boendet. Frågan i mitt ärende är om förvaltningen har haft fog för
det beskedet.

Inledningsvis konstaterar jag att jag inte kan se att någon av BB:s
grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen och
europakonventionen har blivit kränkta genom att BB, som har haft möjlighet att
fritt använda sin surfplatta i sin egen lägenhet på boendet, har nekats att
använda surfplattan för videosamtal i de gemensamma utrymmena.

Grundläggande principer och värdegrund inom äldreomsorgen
En övergripande och grundläggande princip för socialtjänsten är att
verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och
integritet (1 kap. 1 § tredje stycket SoL). I detta ligger även att socialtjänsten
måste väga det intrång i den personliga integriteten som en åtgärd från
socialtjänstens sida medför mot de intressen som myndigheten har att
tillgodose.

En annan av socialtjänstlagens utgångspunkter är normaliseringsprincipen.
Principen avser samhällets insatser för att stödja människornas strävan efter att
så långt som möjligt kunna leva som andra. Genom olika sociala serviceinsatser
kan nämnden underlätta boendet för den som på grund av ålder eller av annan
orsak har svårt att klara sig själv. Samtidigt är det viktigt att nämnden på olika
sätt medverkar till att bryta den isolering som kan följa av t.ex. ett handikapp.
Detta kommer till uttryck i bl.a. 3 kap. 6 § SoL.

I 5 kap. 4 § första stycket SoL utrycks den värdegrund som ska vara vägledande
i äldreomsorgens verksamheter. I bestämmelsen anges att socialtjänstens
                                                                   Dnr 2447-2015       Sid 7 (8)




omsorg om äldre ska riktas in på att äldre personer får leva ett värdigt liv och
känna välbefinnande. Av bestämmelsens andra stycke följer att äldre ska få
möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en
aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Bestämmelsen vilar på
ovan nämnda principer om respekt för den enskildes integritet och
självbestämmande, och om normalisering.

Begreppet värdigt liv har en övergripande karaktär och kan innebära sådant som
privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet,
individanpassning, insatser av god kvalitet och gott bemötande mot den äldre
personen och hennes eller hans närstående (se prop. 2009/10:116 s. 27). Till en
persons välbefinnande hör sådant som en känsla av trygghet och
meningsfullhet. Det bör vara fråga om att skapa förutsättningar för sådant som
ger livsmod, livsglädje och en känsla av sammanhang. Mening och
sammanhang kan bl.a. innebära att personalen stöder den äldre personen i att
upprätthålla kontakter och gemenskap med bl.a. sina närstående (jämför prop.
2009/10:116 s. 29–30).

Det aktuella ärendet
När flera personer bor i ett boende kan det av olika skäl vara nödvändigt med
vissa ordningsregler kring den gemensamma boendemiljön som bl.a. syftar till
att skapa trygghet och trivsel för alla som bor där. Jag ser därför inget hinder i
sig mot att det ställs upp vissa ordningsregler för gemensamma utrymmen på ett
boende.

Principerna om normalisering och självbestämmande, liksom omständigheterna
att BB använder surfplattan för kortare videosamtal med en närstående och att
hon tillbringar större delen av sin vakna tid i de gemensamma utrymmena, talar
enligt min mening starkt för att BB borde få ringa videosamtal inte bara i sin
lägenhet utan även i de gemensamma utrymmena som tillhör hennes boende.

Mot detta ställs i detta fall det berättigade intresset av respekt för andra boendes
integritet. Såvitt det har kommit fram grundar sig förvaltningens förbud mot att
använda en surfplatta i de gemensamma utrymmena på risken för att känslig
information skulle komma andra personer till del.

Jag föreställer mig att det många gånger beroende på bl.a. individuella behov
och önskemål hos de äldre och lokalernas utformning går att hitta praktiska
lösningar som tillgodoser flera intressen utan att sätta någon av ovanstående
principer åt sidan.

Mot denna bakgrund ställer jag mig tveksam till att BB till följd av kommunens
ordningsregler har förbjudits helt att ringa videosamtal på sin surfplatta i
boendets gemensamma utrymmen. Det besked som man har lämnat till BB
framstår som alltför kategoriskt. Förvaltningen borde rimligen ha kunnat ordna
saken så att BB hade kunnat föra samtalen utan att det inneburit en konflikt med
                                                                  Dnr 2447-2015       Sid 8 (8)




andra intressen i verksamheten. Jag anser dock inte att det finns tillräckliga skäl
att uttala någon kritik mot förvaltningen.

Vad AA i övrigt har framfört leder inte till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
