# Kritik mot en kommunal nämnd för brister i handläggningen av ett ärende om omedelbart omhändertagande enligt djurskyddslagen

JO 2004-12-15 dnr 2468-2004

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                       Sid
                                                                           2004-12-15           2468-2004                1 (3)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Kritik mot en kommunal nämnd för brister i handläggningen av ett
                        ärende om omedelbart omhändertagande enligt djurskyddslagen

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 10 juni 2004 kritiserade AA och BB
                        djurskyddsinspektören vid Bygg- och miljönämnden i Kungsörs kommun CC:s
                        agerande i samband med omhändertagande och avlivning av BB:s katt den 21 april
                        2004. De klagade bl.a. på att de, trots att de begärde detta, inte fick något skriftligt
                        beslut som de eventuellt hade kunnat överklaga. Vidare ifrågasatte de om det
                        verkligen var BB:s katt som hade avlivats.

                        AA och BB klagade också på det sätt som Polismyndigheten i Västmanlands län
                        hade medverkat vid omhändertagandet av katten.

## Utredning

Anmälan remitterades till nämnden för utredning och yttrande avseende vad som
                        framfördes i anmälan, särskilt mot bakgrund av bestämmelserna i 30, 32 och 34 §§
                        djurskyddslagen (1988:534). I yttrandet anfördes bl.a. följande.

                                  En kort sammanfattning av ärendet framgår av miljö- och hälsoskyddsavdelningens
                                  minnesanteckningar 2004-04-21. Sammanfattningen beskriver miljö- och
                                  hälsoskyddsavdelningens åtgärder i ärendet vilka bedömes ha skett i enlighet med
                                  gällande delegationsordning samt aktuella regler i djurskyddslagen.
                                  Övriga beslut i ärendet har tagits av polismyndighet och veterinär och de bedömes
                                  ha skett snabbt, effektivt och i enlighet med gällande lagstiftning.
                                  Katten transporterades efter omhändertagandet av kommunens viltvårdare till
                                  veterinär. Den katt som avlämnades till veterinär var samma katt som omhändertogs,
                                  enligt uppgift från viltvårdaren.
                        De minnesanteckningar som yttrandet hänvisar till innehåller i huvudsak följande
                        uppgifter.
                                  2004-04-20 inkom till miljö- och hälsoskyddsavdelningen, via kommunens
                                  reception, ett telefonmeddelande ”angående en katt” samt ett mobiltelefonnummer
                                  som det framfördes vara viktigt att ringa.
                                  Kommunens viltvårdare ringde upp och det framkom vid telefonsamtalet att en
                                  närboende (… BB) hade en katt som blivit biten och att den nu verkade lida av detta.
                                  Besök skedde på eftermiddagen samma dag, men katten var då ute och syntes inte
                                  till. Återbesök gjordes 2004-04-21 på morgonen varvid det konstaterades att katten



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                          Dnr 2468-2004       Sid 2 (3)




      hade sår efter ett troligt bett samt att den vinglade kraftigt och föll då den skulle
      vända sig.
      Kommunens viltvårdare tog genast kontakt med miljö- och hälsoskyddsavdelningen,
      då det bedömdes att katten omedelbart måste till veterinär.
      Miljö- och hälsoskyddsavdelningen gjorde en omedelbar inspektion av förhållandet
      och konstaterade att djuret omedelbart skulle bedömas av en veterinär. De boende
      som troligen borde vara ansvariga för katten (en man och en kvinna i 45-årsåldern)
      erbjöds möjligheten att frivilligt lämna katten till miljö- och hälsoskyddsavdelningen
      för omedelbar avlivning. Både mannen och kvinnan vägrade (i närvaro av
      kommunens viltvårdare) att gå med på att själva ta katten till veterinär eftersom de
      bedömde att det gick att avvakta kattens ev. ”tillfrisknande”. De avböjde också
      erbjudandet om gratis avlivning.
      Efter detta besked meddelade miljö- och hälsoskyddsavdelningen att polis skulle
      kontaktas för handräckning, så att miljö- och hälsoskyddsavdelningen skulle kunna
      ta katten till en veterinär samt att kostnaden för veterinärbesöket skulle faktureras
      kattägaren.
      Försök att kontakta länsveterinären via länsstyrelsens växel gjordes. Denne var
      enligt uppgift på tjänsteresa till 29 april och ingen av de bitr. länsveterinärerna var i
      tjänst.
      Ca klockan 10 utfördes begärd handräckning och katten transporterades till veterinär
      på Djurkliniken i Arboga. Veterinär DD konstaterade enligt kommunens viltvårdare
      att katten led av vingelsjuka och var mycket mager. Enligt veterinären fanns inget
      annat alternativ än att avliva katten, dock erfordras polisens tillstånd för detta vilket
      veterinären kommer att hemställa om.
Till anmälan fanns fogad bl.a. en kopia av ett faxmeddelande den 21 april 2004
från polismyndigheten till veterinären om att denne hade polisens tillstånd att
avliva katten för det fall att veterinären ansåg att detta borde ske.

AA och BB kommenterade remissvaret.

I beslut den 15 december 2004 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
Påträffas ett djur så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart, får enligt
30 § djurskyddslagen en veterinär eller en polisman och i brådskande fall någon
annan genast avliva djuret. Bestämmelsen avser fall där det inte råder någon tvekan
om att det enda alternativet är att omedelbart avliva djuret. Syftet med
bestämmelsen är att förkorta lidandet hos ett svårt sjukt eller skadat djur.

Om situationen inte bedöms vara så allvarlig att avlivning omedelbart måste ske,
kan ett djur som far illa i stället omhändertas. I normala fall är det länsstyrelsen
som beslutar om omhändertagande av djur (se 31 § djurskyddslagen). Finns det
förutsättningar för att med stöd av 32 § första stycket omedelbart omhänderta ett
djur som är utsatt för lidande kan dock, utöver länsstyrelsen, också annan
tillsynsmyndighet eller polismyndigheten besluta om detta. Har sådant beslut
meddelats av någon annan än länsstyrelsen skall beslutet enligt andra stycket
underställas länsstyrelsen, som snarast skall avgöra om det skall fortsätta att gälla.
Djurägaren har dessutom möjlighet att överklaga beslutet (38 §). Av 34 § följer att
det endast är länsstyrelsen som kan besluta om vad som skall hända med ett djur
                                                                  Dnr 2468-2004      Sid 3 (3)




som har omhändertagits, dvs. om djuret skall säljas, överlåtas på annat sätt eller
avlivas.

Av utredningen i ärendet framgår att katten på CC:s initiativ blev omedelbart
omhändertagen. Detta beslut, som inte synes ha dokumenterats skriftligen, har inte
underställts länsstyrelsen, som således inte har prövat ärendet på det sätt som
föreskrivs i djurskyddslagen. Ärendets handläggning hos kommunen samt
innehållet i remissyttrandet visar på anmärkningsvärt bristande insikter i den
rättsliga regleringen på området. Jag förutsätter att nämnden omgående informerar
sig och berörd personal om regelsystemet.

Av vad jag nyss har sagt framgår att det är länsstyrelsen och inte polisen som, utom
i fall enligt 30 § djurskyddslagen, kan besluta att ett sjukt eller skadat djur skall
avlivas. Polismyndighetens i Västmanlands län besked den 21 april 2004 synes
mindre väl förenligt med detta. Saken föranleder dock inte någon annan åtgärd från
min sida än att jag skickar en kopia av detta beslut till polismyndigheten för
kännedom.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte något uttalande eller
någon annan åtgärd från min sida.

Beträffande klagomålen mot polisen har jag samrått med
chefsjustitieombudsmannen Mats Melin, som har tillsyn över polisväsendet.

Ärendet avslutas.
