# Fråga om socialnämnds möjlighet att godkänna ett avtal angående vårdnad, boende eller umgänge när saken är föremål för prövning av domstol

JO 2000-09-11 dnr 2469-1999

## Beslut

BESLUT
                                                                             Datum                     Dnr                        Sid
                                                                             2000-09-11                2469-1999                 1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om socialnämnds möjlighet att godkänna ett avtal angående
                        vårdnad, boende eller umgänge när saken är föremål för prövning av
                        domstol


                        I en anmälan till JO hemställde advokaten AA att JO skulle granska Spånga-
                        Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms kommun angående handläggningen i
                        samband med godkännande av ett avtal om vårdnad och umgänge. AA hänvisade
                        till de handlingar han skickade med sin anmälan, bl.a. en kopia av en skrivelse
                        ställd till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. I den skrivelsen anförde AA
                        huvudsakligen följande.

                                  I egenskap av ombud för BB får jag härmed begära en förklaring över hur
                                  myndigheten har handlagt det ärende som utmynnat i bilagda två avtal mellan CC
                                  och BB.
                                  BB ifrågasätter det korrekta i handläggningen och menar att han har blivit förledd att
                                  skriva på avtalen, varför de egentligen skall anses ogiltiga eller som nulliteter.
                                  BB ifrågasätter varför myndigheten har medverkat till upprättande av avtal utan att
                                  informera undertecknad som är BB:s advokat och som myndigheten har kunskap
                                  om. Möjligen har inte heller DD:s advokat, EE, informerats respektive Stockholms
                                  tingsrätt förrän avtalen var ett faktum. Myndigheten har kunskap om att parterna har
                                  pågående tvistemål i Stockholms tingsrätt angående just de frågor som avtalen
                                  omfattar. Vidare ifrågasätter BB om myndighetens beteende med hänsyn särskilt till
                                  att myndigheten har kunskap om att han har en psykisk ohälsa och därför äter
                                  medicin. Vidare uppger BB att han har förespeglats en annan innebörd av avtalet än
                                  vad som är ordalydelsen liksom att han inte har förstått innebörden. Han menar
                                  därvidlag att han har fått besked att han inom några månaders tid skall få ett större
                                  umgänge än vad som är avtalets ordalydelse liksom att han uppgett att han inte
                                  förstått något alls utan blivit tillsagd att skriva på, varvid det då har sagts att det inte
                                  blir någon rättegång. Samtidigt har det av honom uppfattats som ett sorts hot för det
                                  fall han inte skulle skriva på. Slutligen uppger BB att han av myndigheten fått
                                  intryck att han skulle ha ett medbestämmande över sin son FF. tillsammans med
                                  DD, vilket torde innebära att han har fått intryck av att de skulle ha en gemensam
                                  vårdnad.
                        De nämnda avtalen innebar att modern DD skulle ha vårdnaden om sonen FF, född
                        1997, och att BB skulle ha umgängesrätt enligt följande.

                                  Fadern skall träffa FF varje tisdag mellan kl 14-16 samt varje lördag mellan kl 11–
                                  15.00. Föräldrarna kommer själva överens om plats för lämning och hämtning av
                                  FF.
                                  Undantag får göras när modern har semester.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                            Dnr 2469-1999      Sid 2 (4)



      Detta avtal gäller tills vidare.
Med stöd av 6 kap. 15 a och 17 a §§ föräldrabalken godkände stadsdelsnämnden
avtalen den 16 juni 1999 genom familjerättssekreteraren GG.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun anmodades att inkomma
med utredning och yttrande med anledning av innehållet i anmälan och därtill
fogade handlingar. Efter att i remissvaret ha redogjort för bl.a. handläggningen av
det aktuella ärendet avgav stadsdelsnämnden följande yttrande (hänvisning till
bilagor har utelämnats).
      I föräldrabalkens regler rörande vårdnad, boende och umgänge finns intentionerna
      att föräldrar i möjligaste mån ska komma överens om de gemensamma barnens
      omhändertagande och framtid. Möjligheten till samarbetssamtal för att nå enighet
      har getts stort utrymme.
      I Stockholms tingsrätts interimistiska beslut 1999-01-20, anförs under rubriken
      ”Samarbetssamtal och utredning” att ”DD motsätter sig samarbetssamtal. Hennes
      samtycke krävs visserligen inte men hennes inställning i samsyn med vad tingsrätten
      anfört ovan innebär rimligen att tingsrätten inte kan förordna om sådana samtal i
      nuläget”.
      I arbetet med parter i en vårdnadstvist, söker handläggare i möjligaste mån att utreda
      och hjälpa parterna att lösa sina konflikter. Ett sätt att göra detta är att försöka få till
      stånd gemensamma samtal inom utredningens ram. I detta ärende var gemensamma
      samtal ett önskemål från BB redan på ett tidigt stadium och efter en tid var DD villig
      att ha ett samtal tillsammans med mannen och handläggare. Efter ytterligare ett
      gemensamt samtal kunde umgänget utformas på ett sätt som båda föräldrarna tyckte
      var bra och i enlighet med barnets bästa. Detta sätt att arbeta med parter i en tvist
      förutsätter att båda är villiga att kompromissa och kunna se till barnets bästa.
      Som ett led i föräldrars möjlighet att nå enighet och ta eget ansvar rörande barnen,
      har möjligheten att ingå avtal rörande vårdnads-, boende- och umgängesfrågor
      införts i föräldrabalken från 1/10-98. Socialnämnden ska antingen godkänna eller
      vägra att godkänna avtalet utifrån barnets bästa.
      I det aktuella fallet har det godkänts då överenskommelsen bedöms vara i enlighet
      med barnets bästa.
      BB anser att han blivit förledd att skriva på avtalen, att han förespeglats en annan
      innebörd av avtalen än vad som är ordalydelsen, liksom att han inte förstått
      innebörden, alternativt inte förstått något alls utan blivit tillsagd att skriva på för att
      undvika rättegång. Han uppger även att han uppfattat detta som ett slags hot för det
      fall han inte skulle skriva på.
      Vid de tillfällen överenskommelser och avtal diskuterats med parterna, enskilt och
      gemensamt, har alltid tolk varit anlitad. Denna tolk har på begäran av handläggaren
      varit extra noga med att förklara innebörden av avtalen och fadern har bekräftat att
      han förstått.
      Handläggaren har inte haft anledning att ifrågasätta att BB är rättskapabel. Han har
      dock ett sviktande närminne, som han själv är medveten om. Hade BB vidhållit sitt
      tidigare krav på gemensam vårdnad, hade inget avtal kunnat upprättas, då detta av
      handläggaren inte anses vara i enlighet med barnets bästa.
      BB är också informerad om avtalens karaktär – att ett gällande avtal inte hindrar att
      vårdnads- och umgängesfrågan prövas av domstol om någon av föräldrarna vill ha
      en ändring, eller att föräldrarna träffar en ny överenskommelse som godkänns av
      socialnämnden. De aktuella avtalen är dock giltiga fram till dess nya avtal godkänts
      eller domstol prövat ärendet. Ingenting hindrar dock BB att genom sitt ombud
      begära rättens prövning i frågorna om vårdnad och umgänge rörande sonen FF. Vi
      beklagar att BB upplever att hans ärende inte handlagts korrekt och är beredda att
      åter förklara och gå igenom villkoren för överenskommelse och upprättande av avtal
      rörande umgänge och vårdnad inom socialtjänsten.
                                                                         Dnr 2469-1999         Sid 3 (4)



      Rörande kritiken om bristande samarbete med partsombuden och Stockholms
      tingsrätt kan anföras att i ärenden rörande vårdnad och umgänge med barn är det
      föräldrarna som vi arbetar med och som måste nå en bärande överenskommelse.
      Ombuden är till för parterna att konsultera och få råd och stöd från. Ombuden
      företräder i första hand sina klienter medan socialtjänsten arbetar utifrån ett strikt
      barnperspektiv. Handläggare i familjerättsliga ärenden har därför vanligtvis ett
      begränsat samarbete med partsombud. Stockholms tingsrätt har vid två tillfällen
      underrättats om att avtal var på väg att upprättas och har därvid lämnat ytterligare
      anstånd för utredningens slutförande.
AA yttrade sig över remissvaret.

I ett beslut den 11 september 2000 anförde JO André följande.

Enligt bestämmelserna i 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket
föräldrabalken har föräldrar möjlighet att sluta avtal om vårdnad, boende och
umgänge som – efter godkännande av socialnämnden – får samma verkan som en
dom. Socialnämnden skall godkänna föräldrarnas avtal om gemensam vårdnad om
det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. I övrigt skall socialnämnden
godkänna föräldrarnas avtal om vårdnad, boende och umgänge om det som har
överenskommits är till barnets bästa. Avtalet skall vara upprättat i skriftlig form.
Vidare följer av 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) att kommunen skall sörja för
att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt de nämnda lagrummen.

I förevarande fall pågick en vårdnadstvist vid allmän domstol under den tid då
avtal om vårdnad och umgänge träffades mellan föräldrarna och godkändes av
socialnämnden. Det finns inte någon bestämmelse som hindrar att socialnämnden
godkänner ett avtal under en pågående domstolsprocess, men det torde ändå höra
till undantagen att frågan om avtal väcks hos socialnämnden samtidigt som det
pågår en tvist vid domstol. Det ligger i sakens natur att nämnden måste agera med
försiktighet när det gäller förslag till avtal i frågor som samtidigt är föremål för
domstolsbehandling. Självfallet kan nämnden alltid informera om möjligheten att
sluta avtal och arbeta vidare med frågan om föräldrarna vill att ett sådant avtal
upprättas. När det pågår en domstolsprocess angående samma sak är det emellertid
av vikt att parterna tar upp frågan om avtal med sina ombud vid domstolen innan
avtalet ingås. Socialnämnden bör därför verka för att föräldrarna tar en kontakt
med ombuden. Det finns dock inget som hindrar att nämnden godkänner ett avtal
även om någon av föräldrarna inte har tagit en sådan kontakt. Det sagda tar sikte på
frågan om slutande av avtal under pågående domstolsprocess och innebär
självfallet inte något hinder mot att handläggaren i samtal med föräldrarna alltid
arbetar för att försöka nå en uppgörelse i de tvistiga frågorna.

Mot bakgrund av det anförda har jag inte något att erinra mot att stadsdelsnämnden
godkände ett avtal om vårdnad och umgänge trots att det pågick en
domstolsprocess som rörde samma frågor. Av utredningen hos JO framgår det
vidare att handläggaren vid två tillfällen informerade tingsrätten om att avtal skulle
komma att upprättas.

Det har inte framkommit att parternas ombud vid domstolen även företrädde sina
klienter hos stadsdelsnämnden. Om så hade varit fallet hade det givetvis ålegat
stadsdelsnämnden att informera ombudet om de kontakter som nämnden hade med
                                                                  Dnr 2469-1999   Sid 4 (4)




BB Av utredningen framgår inte att handläggaren har påtalat för föräldrarna att de
borde kontakta sina ombud vid domstolen innan avtalen undertecknades. Som
framgår av det tidigare anförda anser jag att så borde ha skett.

Avslutningsvis kan jag endast understryka vikten av att handläggaren, med hänsyn
till rättsverkningarna av ett avtal, lägger stor möda på att förklara för föräldrarna
vad det innebär att skriva under ett avtal. Enligt nämndens remissvar var
handläggaren noga med att med hjälp av tolk förklara innebörden av avtalen för
BB varefter BB bekräftade att han hade förstått. AA har gjort gällande att BB har
en annan syn på den saken, bl.a. att han blev förledd att skriva under avtalen och att
han inte förstod innebörden av dem. I den delen har följaktligen AA och nämnden
olika uppfattningar. Jag finner inte att vidare utredning skulle bringa klarhet i
frågan, varför jag inte ser det som meningsfullt att vidta någon ytterligare åtgärd i
den delen.
