# Kritik mot en överförmyndare för handläggningen av ett godmansärende m.m.

JO 2002-06-10 dnr 247-2002

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2002-06-10        247-2002               1 (4)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Kritik mot en överförmyndare för handläggningen av ett godmansärende
                        m.m.


                        I ett beslut den 10 juni 2002 anförde JO Pennlöv följande.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 18 januari 2002 och kompletterades den 11
                        februari, har AA framfört kritik mot Överförmyndaren i Västerås angående
                        handläggningen av ett ärende rörande godmanskap för hennes numera avlidna
                        moster, BB. Hon har också kritiserat en god man. Hon har anfört bl.a. följande.

                        För BB, som befunnits lida av senil demens, anordnades godmanskap 1995. Under
                        godmanskapets första år vidtogs en rad rättsliga åtgärder, bl.a. adopterade BB sin
                        egen tidigare bortadopterade biologiska son, skrev ett nytt testamente samt skänkte
                        bort värdepapper värda 400 000 kr och en mängd antikviteter till sonen. Samtidigt
                        uttryckte BB vid samtal med sina syskon under denna tid oro för sin ekonomi.
                        Uppenbarligen vidtogs åtgärderna på initiativ av den gode mannen. AA anmälde
                        dessa förhållanden till bl.a. Länsstyrelsen i Västmanlands län, som dock den 2
                        oktober 2000 beslutade att inte vidta några åtgärder. Vid två tillfällen begärde BB
                        skriftligen att få ut sin akt från överförmyndaren. Hon fick dock inte något svar.
                        BB avled i augusti 2001. Dödsboet avträddes till förvaltning av boutredningsman.
                        Boutredningsmannen begärde i början av november hos överförmyndaren att få ta
                        del av den gode mannens årsredovisningar. Dessa fick han först i januari 2002.

                        Den gode mannen kom helt oförberedd till bouppteckningen den 18 december
                        2001. Hon hade vid tiden för anmälan till JO, trots att hon ombetts därom den 18
                        december 2001, ännu inte överlämnat kontanter och kopior på årsredovisningar till
                        boutredningsmannen. Inte heller hade hon lämnat ifrån sig handlingar avseende
                        BB. En granskning av årsredovisningarna för åren 1995–2001 visar ett antal
                        ospecificerade och höga utgifter. Därtill har den gode mannen under godmanskapet
                        begärt och fått anmärkningsvärt hög ersättning för bilkörning.

## Utredningen

Överförmyndarens akt avseende godmanskapet för BB har lånats in och granskats.
                        Överförmyndaren har därefter anmodats att yttra sig över vad AA har anfört om att



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                    Dnr 247-2002   Sid 2 (4)




boutredningsmannen i en skrivelse daterad den 6 november 2001 hos
överförmyndaren begärde att få ta del av vissa handlingar, men inte erhöll dessa
förrän i januari 2002.

Överförmyndaren har i remissvaret anfört följande.

      Det är riktigt att boutredningsmannen den 7 november 2001 begärde
      redovisningshandlingar gällande BB. Eftersom jag visste att sluträkningen skulle
      avlämnas inom kort avvaktade jag med att verkställa hans begäran. Den 9 november
      2001 inkom sluträkningen, som därefter granskades av mitt kansli. Den 5 december
      2001 sändes redovisningshandlingarna till den avlidnas son U.T. Den 10 december
      besökte gode mannen CC mig. Eftersom hon skulle kontakta boutredningsmannen i
      ett annat ärende åtog hon sig att överlämna de av honom begärda handlingarna.
      Uppgiften om att de levererats först i januari/februari är sålunda felaktig.
      –––
I ett till remissvaret bilagt yttrande av den gode mannen har denna anfört att hon
personligen lämnade handlingarna till boutredningsmannen på dennes kontor den
12 december 2001.

AA har yttrat sig över remissvaret och därvid anfört bl.a. följande.
Överförmyndaren borde inte ha överlämnat handlingarna efter avslutad granskning
till BB:s son, utan till boutredningsmannen, eftersom dödsboet hade avträtts till
förvaltning av boutredningsman. Det förefaller vidare märkligt att AA i mars 2002
av överförmyndaren förvägrades ta del av vissa handlingar med hänvisning till att
dessa den 5 december 2001 hade överlämnats till BB:s son och inte fanns kvar hos
överförmyndaren, samtidigt som det finns en anteckning på dagboksbladet i akten
om att handlingarna den 10 december kopierades för utlämnande till
boutredningsmannen via den gode mannen. De dagboksanteckningar AA på
begäran har fått en kopia av från överförmyndaren är kraftigt censurerade.
Överförmyndarens beslut att inte lämna ut handlingarna och vissa anteckningar till
henne har överklagats till Kammarrätten i Stockholm. Den gode mannens
sluträkning har inte undertecknats av överförmyndaren.

Genom förnyad remiss har överförmyndaren anmodats att yttra sig över vad AA i
här refererade avseenden har anfört i sitt yttrande över remissvaret.

Överförmyndaren har i yttrande anfört bl.a. att de handlingar som AA begärde har
överlämnats till BB:s son och inte längre förvaras hos överförmyndaren, samt att
de handlingar som lämnades ut efter kopiering till boutredningsmannen var andra
handlingar som denne begärt för boutredningens skull och vilka fanns i akten.
Överförmyndaren har vidare uppgivit att slutredovisningen har granskats av
handläggare på överförmyndarens kansli och därefter godkänts av
överförmyndaren, som dock beklagligtvis inte har undertecknat densamma.

AA har yttrat sig även över detta remissvar. Hon har också i anslutning till
ytterligare en kompletterande skrift bifogat en dom meddelad den 27 maj 2002 av
Kammarrätten i Stockholm med anledning av hennes överklagande av
överförmyndarens beslut att inte lämna ut handlingar och anteckningar till henne.
                                                                  Dnr 247-2002   Sid 3 (4)



Bedömning
JO har inte tillsyn över gode män. Jag saknar därför anledning att uttala mig i
anledning av AA:s synpunkter på den gode mannens sätt att sköta godmanskapet.
Det är bara om en god mans handlande borde ha föranlett åtgärder från
överförmyndarens sida, men denne underlåtit att i det avseendet utöva sin tillsyn,
som jag kan ha anledning att uttala mig om den gode mannens agerande.

Jag vill också påpeka att JO, enligt de regler som gäller för JO:s verksamhet,
normalt inte skall utreda händelser eller förhållanden som ligger mer än två år
tillbaka i tiden, om det inte finns särskilda skäl för det. När det gäller sådana
förhållanden som AA har anmärkt på som ligger så långt tillbaka i tiden, och som i
och för sig hade kunnat föranleda en utredning, har jag dock inte funnit att det
föreligger tillräckliga skäl för någon åtgärd från min sida.

Av handlingarna i ärendet framgår att överförmyndaren genom beslut den 19 mars
2002 avslog AA:s begäran om att få ta del av vissa handlingar. Beslutet har
överklagats och prövats av Kammarrätten i Stockholm, som bl.a. har återförvisat
målet i den del domstolen funnit att överförmyndaren avslagit AA:s begäran med
hänvisning till att handlingarna inte längre fanns hos överförmyndaren, trots att
myndigheten hade kvar kopior av handlingarna. Med hänsyn till att saken kan
prövas och också har prövats av domstol saknar jag anledning att uttala mig i
densamma. Jag kan dock inte underlåta att påpeka att inte heller JO, vid inlånandet
av akten från överförmyndaren, erhöll några kopior av de årsräkningar som i
original hade sänts till BB:s son. I ljuset av kammarrättens dom framstår detta som
ytterst märkligt.

Av överförmyndarens akt framgår att boutredningsmannen den 7 november 2001
inkom med en skriftlig begäran om att få ta del av vissa handlingar som han
behövde för boutredningen. Av dagboksanteckningar i akten samt av
överförmyndarens remissvar framgår att de handlingar boutredningsmannen hade
begärt lämnades till dennes kontor, via den gode mannen, först den 12 december
2001, dvs. mer än en månad efter det att boutredningsmannen framställt sin
begäran. En så lång handläggningstid är självfallet helt oacceptabel.

Enligt 16 kap. 8 § föräldrabalken skall överförmyndaren, sedan en god mans
sluträkning har granskats, lämna över räkningen samt de förteckningar,
årsräkningar m.m. som förvaras hos överförmyndaren till den som är behörig att ta
emot redovisning för förvaltningen. Bestämmelsen har betydelse för regeln i 12
kap. 15 § föräldrabalken, enligt vilken en eventuell talan om skadestånd mot
ställföreträdaren måste väckas inom ett år från det att handlingarna överlämnades.
Av den förstnämnda regeln följer att om skälet till att ställföreträdarskapet har
upphört är att huvudmannen har avlidit, så skall de nämnda handlingarna tillställas
dödsboet. Om ett dödsbo i enlighet med 19 kap. 1 § ärvdabalken har avträtts till
förvaltning av boutredningsman, är det boutredningsmannen som handhar
förvaltningen och företräder dödsboet gentemot tredje man (19 kap. 1 och 12 §§
ärvdabalken). Vid boutredningsmannaförvaltning är boutredningsmannen med
andra ord i princip ensam behörig att företräda boet. Det är t.ex. endast i särskilt
                                                                  Dnr 247-2002   Sid 4 (4)




angivna undantagsfall som en dödsbodelägare i den situationen kan väcka talan för
dödsboets räkning (19 kap. 12 a § föräldrabalken). De nämnda reglerna leder mig
till slutsatsen att överförmyndaren i ett fall där huvudmannen avlidit och dödsboet
avträtts till förvaltning av boutredningsman skall överlämna ställföreträdarens
sluträkning och övriga handlingar till boutredningsmannen i enlighet med 16 kap. 8
§ föräldrabalken.

Av akten framgår att dödsboet efter BB avträddes till förvaltning av
boutredningsman den 14 september 2001. Vidare framgår att överförmyndaren,
sedan granskningen av den gode mannens sluträkning avslutats, den 5 december
2001 skickade redovisningshandlingar till BB:s son. Av överförmyndarens
följebrev framgår att handlingarna översändes till BB:s son i dennes egenskap av
dödsbodelägare, med en erinran om att övriga dödsbodelägare var berättigade att ta
del av handlingarna hos honom. Handlingarna skickades med mottagningsbevis
och har kvitterats ut av BB:s son. Att döma av remissvaret i denna del har
överförmyndaren, sannolikt inte ens vid avgivandet av remissvaret,
uppmärksammat att handlingarna i enlighet med 16 kap. 8 § föräldrabalken borde
ha överlämnats till boutredningsmannen sedan sluträkningen granskats. Även om
boutredningsmannen möjligen i praktiken, genom att han själv begärde vissa
handlingar och så småningom också fick dessa, faktiskt kom att få de handlingar
han utan anmodan skulle ha fått enligt 16 kap. 8 § föräldrabalken, kan
överförmyndaren inte undgå kritik för handläggningen i denna del. Med hänsyn till
att slutredovisning enligt nämnda bestämmelse är en förutsättning för att den
ettåriga fristen för talerättspreskription i 12 kap. 15 § föräldrabalken skall börja
löpa borde handlingarna nämligen ha delgivits boutredningsmannen.

Genom utredningen har framkommit att överförmyndaren visserligen har granskat
den gode mannens sluträkning, men därefter inte dokumenterat sitt
ställningstagande till räkningen på densamma. För detta förbiseende kan
överförmyndaren inte undgå viss kritik.

Vad AA i övrigt har anfört föranleder, med hänsyn till vad som framkommit
genom överförmyndarens akt i ärendet, inte något uttalande eller några övriga
åtgärder från min sida.
