# Socialnämnden i Falu kommun får kritik för att inte ha tillfrågat vårdnadshavarna om deras inställning till att nämnden samtalade
med barnen under handläggningen av en barnutredning

JO 2019-09-16 dnr 2476-2018

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                       Sid
                                                                         2019-09-16            2476-2018                1 (8)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Socialnämnden i Falu kommun får kritik för att inte ha tillfrågat
                        vårdnadshavarna om deras inställning till att nämnden samtalade
                        med barnen under handläggningen av en barnutredning


                          Beslutet i korthet: Med anledning av att en förskola anmält oro för två syskon
                          inledde socialnämnden utredningar om barnen. En socialsekreterare kontaktade
                          barnens far och informerade honom om att personal från socialtjänsten skulle samtala
                          med barnen på förskolan. Därefter samtalade två socialsekreterare med barnen.
                          Vid en barnutredning får ett barn höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att
                          vårdnadshavaren är närvarande (11 kap. 10 § socialtjänstlagen). JO har i flera
                          tidigare beslut uttalat att en allmän utgångspunkt är att vårdnadshavarnas inställning
                          till att samtal hålls med barnet ska efterfrågas och i största möjliga mån beaktas.
                          När nämnden kontaktar en vårdnadshavare innan ett samtal med barnet äger rum är
                          det inte tillräckligt att den enbart informerar vårdnadshavaren om att samtal kommer
                          att hållas. Nämnden ska vid kontakten ta reda på vårdnadshavarens inställning till
                          åtgärden. Om barnet har två vårdnadshavare ska deras respektive inställning
                          klarläggas. Inställningen ska också dokumenteras i barnets ärende.
                          JO kritiserar nämnden för att den inte tillfrågade vårdnadshavarna om deras
                          inställning till samtal med barnen och för att vårdnadshavarnas synpunkter inte
                          dokumenterades i barnens ärenden.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på bl.a. Socialförvaltningen i Falu kommun.

                        AA uppgav bl.a. följande. Han och BB har tillsammans barnen CC, född 2013,
                        och DD, född 2015. Personal från förvaltningen förhörde barnen i förskolan,
                        utan att ha tillfrågat honom och BB om detta.

## Utredning

JO lånade in vissa handlingar från förvaltningen.

                        Därefter begärde JO att Socialnämnden i Falu kommun skulle yttra sig över vad
                        AA framfört i sin anmälan om samtalen med barnen i förskolan. Yttrandet
                        skulle också besvara frågan hur vårdnadshavarnas inställning till samtalen hade
                        dokumenterats i ärendet.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 2476-2018         Sid 2 (8)




Nämnden anförde i ett remissvar bl.a. följande:

      Redogörelse av handläggningen
      Nämnden inledde utan dröjsmål utredning då anmälan inkom från barnens
      förskola gällande oro att barnen utsatts för våld eller bevittnat våld. För
      bedömning om barnens behov av stöd och hjälp akut genomfördes samtal med
      barnen. Föräldrarna underrättas samma dag att anmälan inkommit och att samtal
      skulle hållas med barnen på förskolan. För planering av barnsamtalen har
      förskolepersonal konsulterats och hänsyn till sekretess och integritet har tagits i
      beaktan. Anmälan inkom från förskolan och då samtalen skulle föras utifrån
      uppgifterna i anmälan bedömdes det inte föreligga några sekretesshinder att
      samtalen förts i avskilda lokaler och barnen har hämtats dit av förskolepersonal.
      Handläggarna i ärendet uppfyller kompetenskraven enligt 3 kap. 3 a § andra och
      tredje stycket Socialtjänstlagen. Barnsamtalen har anpassats efter barnens ålder
      och mognad för att på så sätt ge barnen goda förutsättningar att framföra sina
      åsikter.
      Då uppgifterna i anmälan gäller misstanke om brott mot barn sker
      anonymt/avidentifierat samråd med samordnare vid Barnahuset Dalarna gällande
      polisanmälan.
      Samtal förs under dagen med vårdnadshavarna både gemensamt och enskilt.
      Vårdnadshavarna ges under samtalen möjlighet att bemöta uppgifterna, ställa
      frågor och ge sin syn på situationen. Efter samtal med barnen och dess
      vårdnadshavare görs bedömningen att barnen inte är i behov av omedelbart
      skydd. En planering har upprättats med vårdnadshavarna gällande barnens
      säkerhet och uppföljande samtal har planerats in.
      Samtal med barnen på förskolan
      Enskilda samtal hålls med barnen, vardera barn har en förskolepersonal med
      under samtalet som stödperson. Barnsamtalen genomförs av två socialsekreterare
      som arbetar inom Socialförvaltningens enhet för barn och unga. För att barnen
      ska känna sig trygga under samtalet ges de möjlighet att tillsammans med
      stödperson rita och leka med lera. Samtalen inleds med att socialsekreterarna på
      ett för barnen åldersadekvat sätt presenterar sig och syftet med samtalet.
      Information lämnas också till barnen att samtal ska föras med föräldrar och
      syskon. Det äldre barnet tillfrågas om denne vill prata och svarar ja på fråga.
      Barnen har under samtalet getts möjlighet att både svara på frågor och berätta
      fritt. Barnen har valt att inte svara på vissa frågor genom att vara tysta eller prata
      om något annat. Samtalen avslutas med att barnen bekräftas i att de varit duktiga
      och informeras om att det är viktigt att de vet att de kan prata med
      förskolepersonal om det är något. Det äldre barnet uppger sig inte ha någon
      fundering eller fråga då samtalet avslutas.
      Dokumentation om vårdnadshavarnas inställning
      Fadern kontaktas av mottagningssekreterare på telefon samma dag som anmälan
      inkommit. Information lämnas att en anmälan mottagits från förskolan gällande
      oro för barnen, anmälan innehåller uppgifter om misstanke att det kan ha
      förekommit våld i hemmet. Vidare får fadern information om att samtal med
      barnen kommer att hållas på förskolan. Tid för bokat möte med vårdnadshavarna
      meddelas, fadern framför önskemål om att förskolepersonal ska delta vid detta
      möte. Handläggaren överenskommer med fadern att han lämnar information till
      barnens moder.
      Mötet på Socialförvaltningen inleds med ett gemensamt samtal med
      vårdnadshavarna. Samtalet leds av de två socialsekreterare som tidigare
      genomfört barnsamtalen. Socialsekreterarna presenterar sig och förtydligar sina
      olika roller utifrån Socialförvaltningens organisation med enhet för mottagning
      och utredning. Inledningsvis är den förskolepersonal som fadern framfört
      önskemål om med på mötet. Den del av samtalet då förskolepersonal är med
                                                                Dnr 2476-2018        Sid 3 (8)




avslutas med att vårdnadshavarna uppger att de förstått det hon framfört och att
det känns bra att hon varit med. Vårdnadshavarna informeras åter att de uppgifter
som inkommit från förskolan gör att socialtjänsten är oroliga för barnen.
Vårdnadshavarna uppger att de inte förstår vad det handlar om och att de blir
oroliga. Dock framför de att det känns bra att vara på bokat möte och att de är
lugna då de inte tycker att de gjort något fel.
Telefontolk kontaktas och modern tillfrågas om hon vill ha tolk. Modern uppger
efter en stund att hon vill genomföra samtalet utan tolk. Föräldrarna samtycker
till att enskilda samtal hålls med dem.
Vid de enskilda samtalen får vårdnadshavarna information om att det inte
kommer att lämnas några detaljer om vad som framkommit vid barnsamtalen.
Den information som lämnas är att det av anmälan och barnsamtalen lämnats
uppgifter om att en av vårdnadshavarna i vissa situationer varit fysisk mot
barnen på så sätt att det gjort ont. Vårdnadshavarna ges möjlighet att bemöta
uppgifterna, båda ställer sig frågande till uppgifterna. En av vårdnadshavarna
frågar vad socialtjänsten menar med våld. Beskrivning lämnas om vad som kan
ingå i begreppet. Vidare under samtalet beskriver vårdnadshavarna hur de har det
i familjen med bl.a. ansvarsfördelningen, hur deras nätverk ser ut och också vilka
situationer som kan ligga till grund för de uppgifter barnen lämnat. Vid fråga om
de önskar stöd uppger en vårdnadshavare sig vara öppen för förslag kring vad
socialtjänsten tycker är bäst för barnen. Medan den andra vårdnadshavaren
menar att de inte kan göra något åt situationen om de inte får veta vad som skett
och vad det är för oro.
Avslutningsvis förs ett gemensamt samtal med vårdnadshavarna. Vid detta
samtal är den ena vårdnadshavaren ledsen och uppger sig inte förstå vad det
handlar om. Båda vårdnadshavarna uppger att de är öppna för allt och att
socialtjänsten gärna får komma hem till dem. Fadern menar att de inte kan
säkerställa barnens trygghet om de inte får veta mer. Efter beskrivning av
socialtjänstens säkerhetsplanering godkänner dock båda vårdnadshavarna denna.
Vårdnadshavarna uttrycker att de gör allt för att lösa den situation
som uppstått och att de inte är oroliga då de vet att de är bra föräldrar.
Berörda befattningshavares synpunkter
Socialsekreterare som kontaktade vårdnadshavare på telefon då anmälan inkom
ringde före det att barnsamtalen hade genomförts. Information om att samtal
skulle komma att hållas med barnen på förskolan lämnades till vårdnadshavare
vilket också framgår av dokumentationen.
Socialsekreterare som genomförde samtalen med barn och vårdnadshavare är av
uppfattningen att barnsamtalen genomfördes på ett bra sätt. Förskolepersonalen
hämtade barnen till avskilda lokaler och barnen upplevdes som lugna. Vid
samtalen med vårdnadshavarna lämnades information till dem om socialtjänstens
ansvar och arbetssätt gällande anmälan om oro för att barn far illa.
Då bedömning gjorts att barnen inte var i behov av omedelbart skydd gavs
information till vårdnadshavare om dennes ansvar att skydda sina barn, vilket i
dokumentationen benämns som säkerhetsplanering. Socialsekreterarna som höll i
detta samtal uppger att begrepp som beslut och restriktioner inte användes.
Samtalet framfördes som rådgivning och information utifrån den bedömning som
gjorts av barnens skyddsbehov.
Nämndens samlade bedömning
Nämndens samlade bedömning är att barnsamtalen har genomförts på ett för
barnen tryggt sätt. Barnsamtalen har genomförts i syfte att bedöma barnens
behov av skydd utifrån uppgifter om misstanke om brott mot barn.
Vårdnadshavarna har varit delaktiga i samtalen och den säkerhetsplanering som
upprättats. Av dokumentationen framgår att vårdnadshavarna genomgående
under samtalen efterfrågat mer information om vilka uppgifter nämnden mottagit
                                                                       Dnr 2476-2018        Sid 4 (8)




      och vad som framkommit vid barnsamtalen. Vad nämnden bedömer som
      tillräcklig information, utifrån vårdnadshavarnas rätt till insyn i ärendet vid
      bedömning av barns behov av skydd vid misstanke om brott mot barn, lämnades
      till vårdnadshavarna. I det läget var det även viktigt att säkerställa den
      informationen som lämnades ut inte skulle påverka en eventuell rättsprocess med
      förundersökningssekretess vid en eventuell polisanmälan om misstanke om brott
      mot barn.
      Det är alltid av betydelse att nämndens arbete präglas av gott bemötande. I detta
      ingår att lämna tillräcklig information. Då det visat sig att vårdnadshavarna i det
      läget inte riktigt förstått nämndens bedömning och grund för att information och
      insyn i ärendet begränsades för dem samt att vårdnadshavarna i sin anmälan
      påvisar att de tolkat säkerhetsplaneringen som förbud och restriktion snarare än
      en planering för att säkerställa barnens säkerhet och trygghet, går det alltid i
      efterhand att tänka att informationen kunde ha varit tydligare. Det kunde även ha
      varit tydligare i dokumentationen kring vilken information som lämnats
      avseende säkerhetsplaneringen. Det är viktigt för nämnden att använda olika
      former av synpunkter och klagomål för att utveckla verksamheten. Även det
      som framkommit i det här ärendet kommer att utgöra grund för det fortsatta
      utvecklingsarbetet inom verksamheten.
      I det fortsatta arbetet med familjen har vårdnadshavarna också fått ta del av all
      information som nämnden har.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Bestämmelser i socialtjänstlagen m.m.
Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors själv-
bestämmande och integritet (1 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). När
åtgärder från nämndens sida rör barn ska barnets bästa beaktas (1 kap. 2 § SoL).
Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras
tillsammans med honom eller henne (3 kap. 5 § SoL).

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan
föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). När en anmälan rör barn
eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den
unge är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1 a § SoL). En sådan bedömning
ska dokumenteras. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte
finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit
in.

Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller
stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera
sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs (11 kap. 2 § SoL).
Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller
olägenhet. Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl
talar emot det, genast underrättas om att en utredning har inletts.

När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information (11 kap. 10 § SoL).
Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om
barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är
                                                                      Dnr 2476-2018       Sid 5 (8)




möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas
betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Vid en
utredning med stöd av 11 kap. 2 § SoL får barnet höras utan vårdnadshavarens
samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Dokumentation
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om
stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras (11 kap. 5 § SoL).
Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt
faktiska omständigheter av betydelse.

Anteckningar i en enskilds journal ska göras i kronologisk ordning (2 kap. 1 §
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet
som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS [SOSFS 2014:5]).
Dokumentationen ska ske fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål (4 kap. 9 §
nämnda föreskrifter).

Bedömning
Inledning
Jag har begränsat min granskning i ärendet till frågan om nämndens samtal med
barnen i förskolan. Jag gör dessutom vissa uttalanden om nämndens skyldighet
att informera vårdnadshavarna om att den har inlett en utredning samt om hur
nämnden ska dokumentera händelser i ett ärende.

Samtal med barnen i förskolan
Förskolan gjorde en orosanmälan den 5 april 2018 efter att DD hade berättat att
BB hade slagit honom. Nämnden inledde utredningar om barnen samma dag.
En socialsekreterare gjorde följande anteckning i barnens respektive journal:

      Ringer fadern AA Informerar om att socialtjänsten idag mottagit en anmälan om
      oro för DD och CC från förskolan, efter att de fattat misstanke om att det kan ha
      förekommit våld i hemmet. Informerar om att kollegorna […] och […] är på
      förskolan för att genomföra barnsamtal.
      Båda föräldrarna är hemma, och jag bokar in dem på besök hos socialtjänsten i
      eftermiddag kl. 15.00.
      AA önskar att förskollärare […] som gjort anmälan är med i mötet om det går,
      jag vidarebefordrar den informationen till kollegan […] som är på förskolan för
      att genomföra barnsamtal.
      AA informerar BB om ovanstående.
Socialsekreteraren informerade sedan två kollegor, som befann sig på förskolan,
om att vårdnadshavarna hade informerats om att socialtjänsten skulle prata med
barnen i förskolan. Därefter samtalade socialsekreterarna med CC och DD.
Under eftermiddagen samma dag ägde ett möte rum mellan socialsekreterarna
och vårdnadshavarna.

Nämnden ska i varje enskilt fall omsorgsfullt överväga om det finns behov av
att samtala med ett barn inom ramen för en utredning. Det finns inte någon
                                                                   Dnr 2476-2018      Sid 6 (8)




bestämmelse om att vårdnadshavarnas inställning ska undersökas före ett sådant
samtal. Av 1 kap. 1 § och 3 kap. 5 § SoL följer dock att de bör informeras om
samtalet innan det genomförs (prop. 2009/10:192 s. 33).

JO har i flera fall uttalat att en allmän utgångspunkt är att vårdnadshavarens
inställning till att samtal hålls med barnet ska efterfrågas och i största möjliga
mån beaktas. Frivillig medverkan och bästa möjliga samarbete med barnets
vårdnadshavare är alltid att föredra och bör eftersträvas så långt det är möjligt
(se t.ex. JO 2016/17 s. 514, dnr 6547-2014 och JO 2012/13 s. 288, dnr 7161-
2010).

I det aktuella fallet informerade en socialsekreterare AA om att två
socialsekreterare skulle samtala med barnen i förskolan innan samtalen
genomfördes. Nämnden har uppgett att socialsekreteraren kom överens med AA
om att han skulle informera BB om saken.

Nämnden har i sitt remissvar inte berört frågan om vårdnadshavarna tillfrågades
om sin inställning till att socialsekreterare skulle samtala med barnen. Såvitt
framgår av utredningen tillfrågades varken AA eller BB om sin syn på saken.

När nämnden kontaktar en vårdnadshavare innan ett samtal med ett barn äger
rum är det inte tillräckligt att den enbart informerar vårdnadshavaren om att
samtal kommer att hållas. Nämnden ska vid den kontakten ta reda på vårdnads-
havarens inställning till åtgärden. Om barnet har två vårdnadshavare ska deras
respektive inställning klarläggas. Vårdnadshavarnas inställning till samtal med
barnet ska alltid dokumenteras i barnets ärende.

Vid kontakten med nämnden ges vårdnadshavaren en möjlighet att bidra med
information om barnet som kan vara värdefull för nämnden att känna till vid det
planerade samtalet. Vårdnadshavaren kan också framföra eventuella synpunkter
på formerna för samtalet. Som jag nämnt ovan ska nämnden i den mån det går
beakta eventuella synpunkter från vårdnadshavarna när det gäller samtal med
barnet. Det kan naturligtvis finnas situationer där en vårdnadshavare inte vill att
hans eller hennes barn ska tala med nämnden. Vårdnadshavaren har dock ingen
möjlighet att bestämma om samtal ska äga rum eller inte. Det är nämnden som
beslutar om den saken.

I detta fall har handläggningen brustit genom att nämnden inte tillfrågade
vårdnadshavarna om deras inställning till samtal med CC och DD och för att
inställningen inte dokumenterades i barnens ärenden. Nämnden förtjänar kritik
för detta.

I remissvaret har nämnden redogjort för varför den gjorde bedömningen att
samtal skulle äga rum med barnen. JO uttalar sig typiskt sett inte i bedömnings-
frågor. Jag har inte funnit anledning att frångå den principen i detta fall.

JO har i tidigare beslut uttalat sig om fall där socialtjänsten har vidtagit
utredningsåtgärder rörande ett barn i en förskola eller i en skola. JO har bl.a.
                                                                       Dnr 2476-2018       Sid 7 (8)




uttalat att socialtjänsten så långt det är möjligt bör undvika att kontakta barn när
de är i skolan eftersom en sådan kontakt som regel inte kan ske utan att en
större krets av människor får information som går utöver vad sekretess-
lagstiftningen medger och därför är allmänt integritetskränkande för de berörda
barnen (JO:s beslut den 27 november 2013 i ärende med dnr 2066-2012).

I ett senare beslut behandlade JO ett fall där socialtjänsten bl.a. hade samtalat
med ett barn i förskolan (JO 2016/17 s. 514, dnr 6547-2014). JO uttalade bl.a.
följande:

      Eftersom barn i förskolan är mycket unga kan ett besök av socialnämndens
      handläggare i förskolan antas väcka mindre uppmärksamhet än ett motsvarande
      besök i ett barns skola. Om besöket planeras och genomförs i samråd med
      förskolan kan det ordnas så att inte något annat barn lägger märke till besöket.
      Risken för ett onödigt intrång i barnets integritet är därför avsevärt mindre när
      det gäller kontakten med ett barn i förskolan än när det gäller barn som är äldre.
Tjänstemännens samtal med CC och DD ägde rum i förskolan. Nämnden har i
remissvaret beskrivit hur samtalen med barnen genomfördes där. Nämnden har
bl.a. uppgett att samtalen ägde rum i avskilda lokaler, att barnen hämtades dit av
förskolepersonal och att personal från förskolan närvarade vid samtalen som
stöd för barnen. Utifrån det som kommit fram om hur samtalen genomfördes
finns det inte anledning för mig att kritisera nämnden för att de ägde rum i
förskolan.

Nämndens skyldighet att informera om att en utredning har inletts
Som jag nämnt är utgångspunkten att den som berörs av en utredning genast ska
underrättas om att en utredning har inletts.

Såvitt kommit fram informerades vårdnadshavarna om att nämnden hade inlett
utredningar om barnen först efter att samtalen med barnen hade ägt rum. Det
har inte kommit fram annat än att nämnden hade kunnat upplysa vårdnads-
havarna om att en utredning hade inletts redan vid telefonsamtalet med AA.
Med det påpekandet anser jag mig kunna lämna saken.

Dokumentationen i barnens ärenden
Det finns åtta journalanteckningar i DD:s ärende den 5 april 2018. Vid en
granskning av journalanteckningarna får jag intrycket att nämndens skydds-
bedömning och socialtjänstens möte med vårdnadshavarna ägde rum före
samtalet med DD på förskolan. Det har dock kommit fram att samtalet med DD
ägde rum först. Även i CC:s ärende kommer vissa journalanteckningar i fel
tidsföljd.

Journalanteckningarna ger således en delvis missvisande bild av hand-
läggningen i ärendena. Jag vill därför erinra om vikten av att journal-
anteckningar görs i kronologisk ordning.

Övrigt
Det som AA har uppgett i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida.
                    Dnr 2476-2018   Sid 8 (8)




Ärendet avslutas.
