# Kritik mot en åklagare för att uppgifter i en förundersökning lämnades ut för publicering i tv programmet Efterlyst. Även uttalanden om Åklagarmyndighetens biträde i JO:s utredning

JO 2024-12-12 dnr 2478-2023

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr
                                                                     2024-12-12                2478-2023          Sid 1 (10)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot en åklagare för att uppgifter i en förundersökning
                   lämnades ut för publicering i tv-programmet Efterlyst. Även
                   uttalanden om Åklagarmyndighetens biträde i JO:s utredning


                     Beslutet i korthet: En åklagare beslutade att namn och bild på två personer som var
                     misstänkta för mordförsök skulle lämnas ut för publicering i tv-programmet Efterlyst.
                     Åtgärden syftade till att få allmänhetens hjälp att lokalisera de misstänkta. Uppgifterna
                     som lämnades ut omfattades av sekretess.
                     JO uttalar sig om förutsättningarna för ett utlämnande av det aktuella slaget och om
                     de noggranna och allsidiga överväganden som en sådan åtgärd behöver föregås av.
                     Vidare betonar JO att det ur ett rättssäkerhetsperspektiv är ett legitimt krav att det
                     dokumenteras vilka överväganden som görs.
                     Åklagaren kritiseras för att de sekretessbelagda uppgifterna lämnades ut utan att det
                     fanns rättsligt stöd för det. Hon kritiseras också för att hon inte gjorde en tillräckligt
                     noggrann och allsidig bedömning inför beslutet samt för brister i dokumentationen.
                     JO uttalar sig också om den grundlagsfästa skyldigheten för myndigheter och
                     tjänstemän att biträda JO i en utredning. Han konstaterar att Åklagarmyndigheten inte
                     levt upp till vad som krävs och är kritisk till det.

## Bakgrund

I januari 2023 avlossades flera skott mot ett bostadshus där tre personer befann
                   sig. Några dagar efter händelsen anhölls två personer i sin frånvaro som på
                   sannolika skäl misstänkta för brottet. Rubriceringen var försök till mord.

                   Tv-programmet Efterlyst publicerade i början av mars 2023 uppgifter om
                   brottet och de två misstänkta personerna. I inslaget visades bilder på de
                   misstänkta och deras namn framgick. Några timmar efter att tv-programmet
                   hade sänts sköts en nära anhörig till en av de misstänkta till döds i sin bostad.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 mars 2023 förde AA fram klagomål
                   mot kammaråklagaren BB vid Åklagarmyndigheten och mot Polismyndigheten.

                   AA var kritisk till beslutet att publicera bilder på de misstänkta personerna och
                   ifrågasatte om det var en lämplig och nödvändig åtgärd i förhållande till den
                   risk som fanns för anhöriga. Han uppgav att mycket tydde på att det fanns ett

    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                  Dnr 2478-2023       Sid 2 (10)




orsakssamband mellan publiceringen och dödsskjutningen. Vidare ifrågasatte
AA om åklagaren hade gjort en riskbedömning inför beslutet och uppgav att
anhöriga misstänkte att uppgifterna lämnades ut för att tillgodose Efterlyst samt
att publiceringen egentligen inte hade något värde för utredningen. AA var även
kritisk till att anhöriga till de misstänkta inte informerades i samband med
publiceringen och att de inte erbjöds något skydd eller någon bevakning,
särskilt mot bakgrund av hur gängkriminaliteten utvecklats och att många
anhöriga fått sina hem beskjutna eller på annat sätt kommit till skada sedan
julen 2022.

AA framhöll att det brott som de misstänkta personerna var anhållna för var
riktat mot anhöriga till ledaren av ett kriminellt nätverk, som ansågs ligga
bakom den massiva våldsvågen i Stockholm.

Utredning
Av handlingar som JO hämtade in från Åklagarmyndigheten och
Polismyndigheten framgick bl.a. att det hade gjorts en polisanmälan mot
kammaråklagaren BB med anledning av publiceringen och att chefsåklagaren
vid Särskilda åklagarkammaren, CC, hade beslutat att inte inleda
förundersökning.

Chefsåklagaren CC hade enligt beslutet prövat om åtgärden att lämna ut
uppgifterna för publicering kunde utgöra ett brott mot tystnadsplikten, men
funnit att det var en bedömningsfråga som inte innefattade så allvarliga fel att
det hamnade på en straffbar nivå. Vidare framgick det av beslutet att CC prövat
om åtgärden kunde utgöra vållande till annans död men funnit att det saknats
adekvat kausalitet, ett tillräckligt starkt orsakssamband, mellan BB:s bedömning
att publicera uppgifterna och dödsfallet.

JO beslutade att granska Åklagarmyndighetens handläggning samt uppmanade
myndigheten att yttra sig över det som förts fram i anmälan och besvara vissa
särskilt angivna frågor.

Åklagarmyndigheten (numera riksåklagaren DD) yttrade sig den 5 oktober 2023
efter att ha begärt in upplysningar från kammaråklagaren BB. Yttranden hade
även hämtats in från kammarledningen vid åklagarkammaren i Uppsala genom
chefsåklagaren EE och områdeschefen för åklagarområde Nord-Mitt,
chefsåklagaren FF.

Av Åklagarmyndighetens yttrande framgår i huvudsak följande.

Det hade i utredningen vidtagits flera åtgärder utan framgång för att lokalisera
de misstänkta. De var anhållna i sin frånvaro och det fanns tecken på att de
medvetet höll sig undan. Publiceringen i Efterlyst gjordes i syfte att få uppgifter
om var de befann sig och om flyktbilen. Av inslaget framgick personernas namn
och att de var misstänkta för delaktighet i brottet. Det visades även bilder på de
misstänkta, en anträffad bil som förmodades vara flyktbilen och den beskjutna
                                                                      Dnr 2478-2023        Sid 3 (10)




bostaden. Därutöver visades en filmsekvens från en övervakningskamera där
flyktbilen syntes och det hördes ljud från skottlossningen.

Inför publiceringen kontaktade polisens utredare åklagaren BB som då var
undersökningsledare. BB godtog att de misstänkta skulle eftersökas i tv-
programmet och förde en dialog med polisen om vilka uppgifter som skulle
lämnas ut till medieföretaget. Detta dokumenterades av utredaren i en
tjänsteanteckning (PM) med rubriken ”Tv-programmet Efterlyst”. Av
anteckningen framgår också att eventuella registreringsnummer på bilen skulle
maskeras och inte visas i programmet samt att målsägandena kontaktades och
informerades om programmets innehåll innan det sändes. BB:s överväganden i
frågan synes inte ha dokumenterats.

BB lämnade inför Åklagarmyndighetens yttrande till JO följande upplysningar.

      De direktiv som gavs i samband med publiceringen i Efterlyst framgår av
      polisens PM … [en tjänsteanteckning från den 1 mars 2023 med rubriken ”Tv-
      programmet Efterlyst”, JO:s anmärkning]. I dialog med utredarna bestämdes
      vilka uppgifter som skulle lämnas ut och dessa framgår av aktuellt PM. Några
      ytterligare direktiv gavs inte.
De misstänkta greps den 13 respektive den 20 mars 2023.

Åklagarmyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade följande
bedömning.

      Inledningsvis kan jag konstatera att åklagaren i egenskap av
      förundersökningsledare har haft det yttersta ansvaret för förundersökningen. I det
      ansvaret ligger en skyldighet att iaktta såväl objektivitets- som hänsynsprincipen
      samt att bedriva förundersökningen skyndsamt och effektivt.
      När det gäller åklagarens beslut att uppgifterna fick publiceras vill jag anföra
      följande. Eftersom åklagaren godkände att uppgifterna lämnades ut till
      medieföretaget får det antas att åklagarens bedömning var att publiceringen inte
      påverkade utredningen negativt. Bilder på misstänkta personer är normalt så pass
      känsliga uppgifter att det föreligger en presumtion för sekretess enligt 35 kap.
      1 § OSL [offentlighets- och sekretesslagen, JO:s anmärkning]. I sådana
      situationer krävs därför särskilt noggranna överväganden av om uppgifterna ska
      lämnas ut. [De misstänkta] var vid tiden för publiceringen på sannolika skäl
      misstänkta för mycket allvarlig brottslighet. För grovt vapenbrott är
      straffminimum två års fängelse. Polisen hade vidtagit flera åtgärder för att
      anträffa [de misstänkta] utan framgång och det fanns tydliga tecken på att de
      båda höll sig undan. Publiceringen syftade till att få information från
      allmänheten om var [de misstänkta] befann sig. Dessa förhållanden talar enligt
      min uppfattning för att andra utredningsåtgärder var uttömda och att
      publiceringen var av synnerlig vikt för att komma vidare i utredningen. Jag kan
      även konstatera att [de misstänkta] greps relativt kort tid efter att programmet
      sänts, vilket också talar för att åtgärden förde utredningen framåt. Till detta
      kommer att det rört sig om särskilt grov brottslighet och att de misstänkta
      personerna på goda grunder kunde antas vara farliga för allmänheten eller
      enskilda. Huruvida publiceringen av uppgifterna varit av synnerlig vikt för
      utredningen är under alla förhållanden en bedömningsfråga, där olika
                                                                         Dnr 2478-2023         Sid 4 (10)




      omständigheter får vägas mot varandra och där det kan finnas utrymme för olika
      bedömningar utan att någon av dem behöver vara felaktig.
      Sammantaget är det min bedömning att publiceringen varit i enlighet med
      gällande regelverk och att det som stått att vinna med publiceringen uppvägt den
      skada eller det men som det inneburit för [de misstänkta]. Jag kan också
      konstatera att åklagaren i dialog med polisen inför publiceringen kommit fram
      till att vissa åtgärder skulle vidtas för att beakta berörda personers integritet. Att
      en närstående till [en av de misstänkta personerna] dödades efter att uppgifterna
      om [de misstänkta] publicerats i tv-programmet är naturligtvis djupt tragiskt. Jag
      vill dock understryka att det, trots tidssambandet, inte framkommit att det skulle
      finnas något orsakssamband mellan publiceringen och dödsfallet. Oavsett det var
      risken för att någon av de misstänkta personerna eller någon annan med koppling
      till brottet skulle dödas eller skadas som en följd av publiceringen inte något som
      åklagaren borde ha kunnat förutse vid publiceringsbeslutet. På det material jag
      har tillgång till finner jag inte anledning att ifrågasätta åklagarens bedömning.
      Även om det saknas reglering om det så hade det dock varit bra om åklagaren
      hade dokumenterat sina överväganden.

AA kommenterade Åklagarmyndighetens yttrande och var bl.a. kritisk till att
åklagaren inte hade dokumenterat sina överväganden avseende publiceringen.
Han ifrågasatte att åtgärden varit av synnerlig vikt för utredningen liksom att
gripandet skulle ha varit ett resultat av publiceringen.

Rättsliga utgångspunkter
Förundersökning och dokumentation
Enligt den s.k. hänsynsprincipen ska en förundersökning bedrivas så att ingen
onödigt utsätts för misstanke eller orsakas kostnad eller olägenhet (se 23 kap.
4 § andra stycket rättegångsbalken, RB).

Vid förundersökningen ska det föras ett protokoll över det som förekommit som
är av betydelse för utredningen (se 23 kap. 21 § första stycket RB).
Förundersökningsprotokollet ska ge en trogen bild av vad som förekommit vid
förundersökningen av betydelse för målet (se 22 § förundersöknings-
kungörelsen).

Undersökningsledaren ansvarar för förundersökningen i dess helhet och ska se
till att utredningen bedrivs effektivt och att den enskildes rättssäkerhetsintressen
tas till vara (se 1 a § förundersökningskungörelsen).

Sekretess
För uppgifter i en förundersökning som gäller en enskilds personliga och
ekonomiska förhållanden gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne
lider skada eller men (se 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL).

En sekretessbelagd uppgift får inte röjas för enskilda eller andra myndigheter
utan att det anges i OSL eller i en lag eller förordning som OSL hänvisar till
(se 8 kap. 1 § OSL).
                                                                    Dnr 2478-2023       Sid 5 (10)




En sådan s.k. sekretessbrytande bestämmelse finns i 10 kap. 2 § OSL. Där anges
att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till en enskild eller till en annan
myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska
kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och
sekretessen får efterges bara i sådana fall då ett utlämnande av sekretessbelagda
uppgifter är en nödvändig förutsättning för att den utlämnande myndigheten ska
kunna fullgöra en viss skyldighet. Det är inte tillräckligt att myndighetens
verksamhet blir mindre effektiv om uppgiften inte lämnas ut. (Se prop.
1979/80:2 del A s. 465 och 494.)

Regeringsformen, Europakonventionen och rättsakter från EU
Bland regeringsformens stadganden om grundläggande fri- och rättigheter finns
en bestämmelse om att en rättegång ska genomföras rättvist (se 2 kap. 11 §
andra stycket).

Även i artikel 6 i Europakonventionen finns bestämmelser om rätten till en
rättvis rättegång. Enligt artikel 6.2 ska var och en som har blivit anklagad för
brott betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld har lagligen
fastställts. Denna oskuldspresumtion kommer även till uttryck i EU:s stadga om
de grundläggande rättigheterna (se artikel 48.1) och EU:s
oskuldspresumtionsdirektiv.

Ett offentliggörande av uppgifter om att vissa namngivna personer misstänks
för brott kan innebära ett ingrepp i den rätt till respekt för privat- och familjeliv
som följer av artikel 8.1 i Europakonventionen. I EU:s rättighetsstadga anges att
var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv (se artikel 7).

En bestämmelse om skydd för den personliga integriteten finns också i
regeringsformen (se 2 kap. 6 § andra stycket).

Personuppgiftsbehandling
Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten får behandla personuppgifter bl.a.
om det är nödvändigt för att myndigheterna ska kunna förebygga eller förhindra
brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott (se 2 kap. 1 §
brottsdatalagen, 2 kap. 1 § lagen om åklagarväsendets behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område och 2 kap. 1 § lagen om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område). Rätten till skydd
för personuppgifter kommer också till uttryck i EU:s rättighetsstadga
(se artikel 8).

Uttalanden av JO och JK
JO har tidigare uttalat sig om huruvida utlämnande av uppgifter ur en
förundersökning för publicering kan vara rättsenlig och lämplig. Det handlade
då om bilder från övervakningskameror som publicerades på Polismyndighetens
webbplats. Syftet med publiceringen var att få allmänhetens hjälp att identifiera
personer som misstänktes för brott. JO ansåg att en publicering krävde att
åtgärden var av synnerlig vikt för utredningen och att det för brottet inte skulle
                                                                     Dnr 2478-2023     Sid 6 (10)




vara föreskrivet lindrigare straff än fängelse i minst sex månader. Bevisläget
förutsattes vara starkt. (Se JO 2011/12 s. 118, dnr 4787-2009. Se också
JO 2018/19 s. 379, dnr 3572-2016.)

Justitiekanslern (JK) har i ett beslut, som gällde publicering på polisens hemsida
av en övervakningsfilm där en målsägande förekom på bild, uttalat att det vid
sidan av sekretesslagens bestämmelser inte finns något generellt hinder för polis
och åklagare att lämna ut uppgifter ur en förundersökning till allmänheten för
det fall det bedöms erforderligt för den brottsutredande verksamheten.
Konsekvenserna av offentliggörandet måste dock övervägas noggrant.
(Se JK:s beslut den 25 september 2007, dnr 1803-07-31.)

Bedömning
Granskningens inriktning
Det aktuella medieföretaget omfattas inte av JO:s tillsyn. Min granskning har
därför inte avsett publiceringen som sådan.

Anmälan till JO avser bl.a. frågan om det finns ett orsakssamband mellan
utlämnandet av uppgifterna om de misstänkta och den dödsskjutning som
inträffade kort tid efter publiceringen. Frågor av den karaktären är något som JO
normalt inte tar ställning till. Jag har inte anledning att frångå den huvudregeln i
det här fallet. Frågan om ett orsakssamband har som nämnts också prövats av en
åklagare med anledning av en polisanmälan.

Vad jag i stället valt att granska är om det funnits rättsliga förutsättningar att
lämna ut namn och bild på de misstänkta till medieföretaget för publicering i
tv-programmet, om åtgärden föregåtts av tillräckliga överväganden och om
dokumentationen varit godtagbar.

Utgångspunkter
Det aktuella utlämnandet har gjorts av en befattningshavare i tjänsten och på
myndighets vägnar. Det har därför inte varit fråga om ett sådant lämnande av
uppgifter som avses i 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
(Se Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, Rättigheter och gränser för medier
och medborgare [2023, version 5, Juno] s. 148 och även det nämnda
JK-beslutet.) Utlämnandet sorterar därför inte under YGL utan ska bedömas
enligt vanlig lag (se också prop. 2021/22:59 s. 76).

En uppgift om att någon är misstänkt för ett allvarligt brott är normalt så känslig
att den omfattas av sekretess till skydd för den enskilde (se 35 kap. 1 § OSL).
Det gäller både namnuppgifter och bilder som den misstänkte kan identifieras
genom.

Det kan från de brottsutredande myndigheternas sida finnas ett intresse av att få
allmänhetens hjälp att exempelvis identifiera en misstänkt eller att lokalisera
honom eller henne. Samtidigt är det uppenbart att ett utlämnande av uppgifter
om en misstänkt kan komma i konflikt med motstående intressen.
                                                                   Dnr 2478-2023       Sid 7 (10)




Integritetsintrånget för den berörde är typiskt sett betydande. Genom
utlämnandet förlorar myndigheten den omedelbara kontrollen över uppgifterna
och en publicering medför att de blir obegränsat tillgängliga för allmänheten.
Flera negativa och svåröverskådliga konsekvenser kan följa.

En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling
som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det
skulle hindra arbetets behöriga gång (se 6 kap. 4 § OSL). Om uppgiften, som i
det här fallet, lämnas ut på myndighetens eget initiativ kan ytterligare
överväganden behöva göras.

Jag kan konstatera att det inte finns något uttryckligt förbud i författning mot att
lämna ut namn och bild på en misstänkt ur en förundersökning för publicering i
ett tv-program. För att sekretessen ska brytas enligt 10 kap. 2 § OSL krävs
emellertid att utlämnandet är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten
ska kunna fullgöra sin verksamhet.

Någon tydlig vägledning från lagstiftarens sida om hur beslutsfattaren bör
resonera i ett fall som det nu aktuella har jag inte kunnat finna. En
grundförutsättning som får anses följa av det krav på restriktivitet som uttalats i
förarbeten, är dock att utredningen rör allvarlig brottslighet. Åtgärden måste
vidare vara av avgörande betydelse för att undersökningen ska kunna drivas
framåt. Misstanken ska vara väl underbyggd och som utgångspunkt nå upp till
sannolika skäl. Även i övrigt behöver noggranna och allsidiga överväganden
göras och skälen för åtgärden ska väga upp motstående intressen.

Det behöver säkerställas bl.a. att åtgärden inte kommer i konflikt med artikel 6 i
Europakonventionen, och den där i liggande oskuldspresumtionen, eller rätten
till respekt för privat- och familjelivet som följer av bl.a. artikel 8 i
konventionen. Vidare måste principen om hänsyn i en förundersökning och
regler om personuppgiftsbehandling beaktas. Det behöver vägas in vilken
kontroll som kan bibehållas över hur uppgifterna hanteras sedan de lämnats ut.

Även säkerhetsaspekter kräver överväganden. Det gäller inte bara risker i
förhållande till den misstänkte utan också till anhöriga och andra. Erfarenheter
av gängrelaterad brottslighet med skjutningar och sprängdåd mot bostadshus
och på allmänna platser samt hämndaktioner riktade mot närstående har gjort
dessa risker särskilt påtagliga.

Med hänsyn till lagens högt ställda krav, integritetsaspekterna och de komplexa
bedömningar som kan behöva göras är det ur ett rättssäkerhetsperspektiv ett
legitimt krav att övervägandena dokumenteras, inte minst för att skälen för
åtgärden ska kunna granskas i efterhand.
                                                                    Dnr 2478-2023      Sid 8 (10)




Min bedömning av åklagarens åtgärder
Det saknades stöd för att lämna ut de sekretessbelagda uppgifterna
Det råder ingen tvekan om att namn och bild på de två misstänkta omfattades av
sekretess. Beslutet att lämna ut uppgifterna fattades av kammaråklagaren BB. I
sin roll som undersökningsledare hade hon det yttersta ansvaret för
förundersökningen och de beslut som fattades inom ramen för den.

I materialet från brottsutredningen saknas dokumentation om BB:s
överväganden. Hon har inte heller i sina upplysningar till JO redovisat skälen
för sitt beslut eller hur hon resonerade om de rättsliga förutsättningarna för att
lämna ut namn och bild på de misstänkta för publicering i tv-programmet.

De enda uppgifter som dokumenterats återfinns i en promemoria som
upprättades vid Polismyndigheten den 1 mars 2023. Där anges att det
uppkommit en möjlighet att i tv-programmet Efterlyst gå ut med information för
att söka efter de båda misstänkta. Vidare sägs att det utan framgång ”vidtagits
flera åtgärder” för att finna de misstänkta och att det fanns ”tydliga tecken på att
[de misstänkta] vidtagit åtgärder” för att hålla sig undan. Vilka åtgärder som
polisen respektive de misstänkta vidtagit har emellertid inte preciserats.

Åklagarmyndigheten har också fört fram att de misstänkta på goda grunder
kunde antas vara farliga för allmänheten eller enskilda. Brottslighetens art kan
ha medfört att det fanns en sådan risk, men något underlag som gör det möjligt
att bedöma om risken var så pass konkret att den motiverade att uppgifterna
lämnades ut har inte lagts fram. Jag noterar att detta inte heller var något som
polisen nämnde i promemorian eller som BB lyft fram i sina upplysningar till
JO, som skäl för utlämnandet.

Jag har förståelse för att det fanns ett starkt intresse av att komma vidare i
brottsutredningen. Identiteten på de misstänkta var dock känd och sökandet
efter dem hade inte pågått mycket längre än en månad. Jag kan också konstatera
att det inte finns någon uppgift från BB om att utlämnandet hade en avgörande
betydelse för att kunna driva förundersökningen framåt eller att det av något
annat skäl var nödvändigt för att verksamheten skulle kunna fullgöras.

Sammanfattningsvis kan jag, även med beaktande av det bedömningsutrymme
som BB hade, inte se att utlämnandet skulle kunna betraktas som nödvändigt på
det sätt som krävs för att sekretessen skulle kunna brytas med stöd av 10 kap. 2
§ OSL. Det har inte förts fram att någon annan sekretessbrytande bestämmelse
skulle vara tillämplig.

BB:s beslut att lämna ut de sekretessbelagda uppgifterna om de misstänkta
saknade således rättsligt stöd.

Åklagarens överväganden var otillräckliga och dokumentationen brast
Även om det alltså redan på den nyss nämnda grunden kan konstateras att BB:s
agerande var felaktigt har jag anledning att också uttala mig om vad som
                                                                   Dnr 2478-2023      Sid 9 (10)




redovisats i fråga om hennes överväganden och den dokumentation som
förekommit.

Åklagarmyndigheten har lyft fram att BB i dialog med polisen inför
publiceringen kommit fram till att vissa åtgärder skulle vidtas för att beakta
berörda personers integritet. BB har i denna del hänvisat till vad som framgår av
den aktuella promemorian. I denna nämns dock endast att ”[e]ventuella
registreringsnummer eller liknande” på den troliga flyktbilen skulle maskeras.

Från BB:s sida har det i övrigt inte redovisats någon avvägning i förhållande till
motstående intressen och särskilt inte i fråga om förenligheten med annan
reglering, exempelvis rätten till skydd för privat- och familjelivet i artikel 8 i
Europakonventionen. BB synes inte heller ha försäkrat sig om att de misstänkta
inte skulle framställas i programmet på ett sätt som var oförenligt med
oskuldspresumtionen (se JO 2021/22 s. 472, dnr 6673-2020).

Utöver anteckningen att målsägandena informerades om programmets innehåll
innan det sändes finns det ingen dokumentation om att BB gjorde någon
riskbedömning av situationen. Hon har inte heller i JO:s utredning lämnat några
upplysningar i det avseendet. Särskilt mot bakgrund av den tragiska händelse
som föranlett AA:s anmälan framstår det som anmärkningsvärt.

Jag kan inte tolka bristen på upplysningar från BB på något annat sätt än att hon
inte gjort en tillräckligt noggrann och allsidig bedömning inför beslutet att
lämna ut uppgifterna för publicering.

Åklagaren kritiseras
BB förtjänar kritik för att de sekretessbelagda uppgifterna lämnades ut utan att
det fanns rättsligt stöd för det. Hon ska också kritiseras för att hon lät
uppgifterna publiceras i tv-programmet utan att en tillräckligt noggrann och
allsidig bedömning gjorts samt för bristerna i dokumentationen. Jag ser
allvarligt på det inträffade.

Avslutande uttalanden
För att JO ska kunna fullgöra sitt grundlagsfästa tillsynsuppdrag är ett korrekt
och fullständigt beslutsunderlag en förutsättning. De som står under JO:s tillsyn
är därför skyldiga att lämna de upplysningar och yttranden som JO begär
(se 13 kap. 6 § regeringsformen). Bestämmelsen innebär en skyldighet för
myndigheter och enskilda tjänstemän att biträda JO i en utredning.
Konstitutionsutskottet har uttalat att det är av stor vikt att denna grundlagsfästa
skyldighet alltigenom efterlevs (se bet. 2023/24:KU11 s. 18).

Den granskade myndigheten ska utföra en egen utredning och göra det som är
möjligt för att klarlägga de sakförhållanden som är aktuella. Eventuella
oklarheter, motsägelser eller luckor i de upplysningar som en befattningshavare
lämnat är myndigheten skyldig att avhjälpa bl.a. genom påpekanden och frågor
till tjänstemannen (se vidare mitt beslut den 10 juni 2024, dnr 5614-2023).
                                                                   Dnr 2478-2023     Sid 10 (10)




För att frågeställningarna i granskningen skulle bli ordentlig belysta har
Åklagarmyndigheten haft anledning att föra ett mer allsidigt resonemang om
vad som behövde beaktas innan uppgifterna lämnades ut. Vidare är BB:s
uppgifter i JO:s utredning påfallande knapphändiga. I stället för att hämta in ett
kompletterande underlag från BB har myndigheten i sin bedömning utgått från
antaganden om hennes ställningstaganden.

Åklagarmyndigheten har inte levt upp till de krav som regeringsformen ställer
på den granskade myndigheten. Jag är kritisk till hur myndigheten biträtt JO i
utredningen.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Johanna Nilsson har föredragit ärendet och byråchefen Nils
Västberg har deltagit i beredningen.
