# Fråga om en försäkringskassas och Riksförsäkringsverkets underlåtenhet att informera om en förestående lagändring

JO 2003-03-12 dnr 2483-2002

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                     Sid
                                                                       2003-03-12         2483-2002              1 (4)
Justitieombudsmannen
Anna-Karin Lundin




                        Fråga om en försäkringskassas och Riksförsäkringsverkets
                        underlåtenhet att informera om en förestående lagändring


                        JO Lundin meddelade den 12 mars 2003 ett beslut med följande innehåll.

## Bakgrund

Enligt 13 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i dess
                        lydelse före den 1 januari 2002, utgick vårdbidrag fr.o.m. den månad då rätt till
                        förmånen inträtt. Bidraget fick dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader
                        före ansökningsmånaden. Fr.o.m. den 1 januari 2002 får vårdbidrag inte utges för
                        längre tid tillbaka än den månad då ansökan om vårdbidrag gjordes. Äldre
                        föreskrifter gäller fortfarande för ansökningar om vårdbidrag som gjordes före
                        lagändringen (SFS 2001:1110).

## Anmälan

AA och BB anförde i en anmälan mot Södermanlands läns allmänna försäkrings-
                        kassa i huvudsak följande. Under oktober 2001 insjuknade deras son i diabetes. En
                        kurator vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna informerade dem om att de hade tre
                        månader på sig att lämna in en ansökan om vårdbidrag till försäkringskassan. När
                        de den 23 oktober kontaktade försäkringskassan fick de motsvarande information.
                        Kassan nämnde aldrig att aktuell lag fr.o.m. den 1 januari 2002 skulle ändras på så
                        sätt att vårdbidrag inte längre kan utges retroaktivt. Inte heller när de i början av
                        december skickade efter ansökningshandlingarna från försäkringskassan fick de
                        information om att de – för att få retroaktiv ersättning – måste ge in sin ansökan
                        senast den sista december. Enligt uppgift fick försäkringskassan information om
                        lagändringen under den senare delen av december. Inte ens då gav kassan dem
                        några upplysningar i frågan. Försäkringskassan har nu beslutat att vårdbidrag skall
                        utges fr.o.m. den 1 januari 2002. På grund av bristande upplysningar från kassans
                        sida har de gått miste om vårdbidrag för tiden den 22 oktober, då sonen insjuknade,
                        till den 31 december 2001.

## Utredning

Efter remiss anförde försäkringskassan genom direktören CC i huvudsak följande.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                     Dnr 2483-2002      Sid 2 (4)

## Yttrande

Den lagändring som AA och BB refererar till är den SFS 2001:1110 som utfärdades
      den 6 december och som utkom från trycket den 14 december 2001. Den avser lag
      om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. Lagen
      trädde i kraft den 1 januari 2002 och föreskriver att 13 § lagen (1998:703) om
      handikappersättning och vårdbidrag skall ha ny lydelse. För ansökningar om
      vårdbidrag som gjorts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
      Kassan har inte förrän författningen fysiskt kom till kassan i mitten av december,
      uppmärksammat lagändringen. Visserligen aviserades lagändringen i regeringens
      proposition 2001/02:1 (budgetpropositionen för 2002), men t yvärr
      uppmärksammade inte kassan detta. Först i början av januari 2002 kunde därför det
      ansvariga kvalitets- och utvecklingsteamet gå ut med information om lagändringen
      till samtliga handikapp- och vårdbidragshandläggare i länet. Senare har även
      informationen getts skriftligt till länets barnkliniker.
      Om kassan hade tagit del av förslaget i budgetpropositionen hade kassan kunnat
      informera om den föreslagna ändringen och möjligtvis också kunnat förhindra att
      den uppkomna situationen inträffade.
      Av handlingarna i ärendet framgår att AA den 20 november 2001 begärde ersättning
      för tillfällig vård av barn. I samband därmed finns inga handlingar eller noteringar
      som refererar till vårdbidrag. Tyvärr saknas journalanteckningar angående de
      telefonkontakter som AA och BB säger sig ha haft med kassans handläggare
      angående vårdbidragsfrågan i oktober 2001. Inte heller finns det journalanteckningar
      från det tillfälle då ansökningshandlingar om vårdbidrag begärdes i början av
      december 2001. Däremot framkommer av journalanteckningar från den 7 januari
      2002 att AA haft kontakt med kassahandläggare angående vårdbidrag. Det är först
      vid denna tidpunkt som AA informeras om de nya regler som trätt i kraft fr.o.m. den
      1 januari 2002.
      Kassan kan inte bedöma om de kontakter som föregått kontakten den 7 januari 2002
      skett med handläggare inom det aktuella ärendeslaget eller med andra handläggare.
      Även om det varit enligt det senare är kassan ändå inte utan skuld till att
      informationen om förestående lagändring brustit. Det ansvaret anser kassan måste
      åvila kassan som myndighet och inte enskilda tjänstemän. – – –
      Det inträffade visar på vikten av att förändringar inom lagstiftningen kommer
      berörda tjänstemän tillhanda så fort som möjligt. Kassan kommer därför att se över
      sina rutiner för att inte ovanstående förhållanden skall upprepas.
AA och BB kommenterade remissvaret.

Härefter anmodades Riksförsäkringsverket (RFV) att redogöra för i vilken
utsträckning och – om så sker – på vilket sätt verket i allmänhet lämnar
försäkringskassorna information om förestående lagändringar, framför allt där kort
tid kan förväntas mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande. Vidare anmodades
verket att redogöra för den eventuella information som lämnades till
försäkringskassorna inför riksdagens beslut den 5 december 2001 att ändra den
aktuella bestämmelsen.

Riksförsäkringsverket anförde genom enhetschefen DD följande.

      En viktig uppgift för RFV är att informera försäkringskassan om bestämmelser i den
      lagstiftning som rör den allmänna socialförsäkringen och då även föreslagna men
      ännu inte beslutade regeländringar. RFV informerar dock inte om förslag till
      regeländringar som verket får reda på under hand.
      När däremot en proposition är lagd bedömer RFV om förslaget är av intresse för
      försäkringskassan. Om så är fallet lämnar RFV information i serien RFV Informerar.
      Om den föreslagna ändringen i tiden ligger nära en inplanerad konferens/utbildning
      lämnas information också den vägen.
                                                                     Dnr 2483-2002    Sid 3 (4)



      Den 17 september 2001 beslutade regeringen propositionen 2001/02:1
      (budgetpropositionen för 2002). RFV ordnade en konferens den 18–19 oktober 2001
      för försäkringskassorna. Målgruppen för konferensen var försäkringsläkare och
      handläggare hos försäkringskassan. På denna konferens informerade RFV om den
      föreslagna ändringen i 13 § lagen (1998:703) om handikappersättning och
      vårdbidrag.
      I Meddelande 132:2001–12–20 informerades försäkringskassorna om den ändring i
      ovanstående paragraf som riksdagen beslutade om den 5 december 2001.
      Även om RFV kunde ha varit snabbare på att informera om den beslutade
      lagändringen har även försäkringskassan som egen myndighet ett ansvar för att följa
      med på vad som sker på lagstiftningens område.
AA och BB anförde i en kommentar till remissvaret bl.a. följande. Den eller de
tjänstemän hos försäkringskassan som deltog i RFV:s konferens borde ha fört
informationen om den förestående lagändringen vidare. Även RFV har gjort fel
genom att så sent som elva dagar före lagändringen ge ut information om den.

Bedömning
Av AA:s och BB:s anmälan framgår att de vid tidpunkten för den utgick från att
den lagändring som är aktuell i ärendet redan var beslutad då de den 23 oktober
2001 hade sin första kontakt med försäkringskassan. Så var emellertid inte fallet.

Lagändringen – att avskaffa möjligheten att få vårdbidrag retroaktivt före
ansökningsmånaden – föreslogs i budgetpropositionen 2001/02:1 som avlämnades
till riksdagen den 20 september 2001. Med anledning av propositionen väcktes
motioner med yrkande om avslag på regeringens förslag. Riksdagen beslöt i saken
den 5 december 2001. Den 6 december 2001 utfärdades lagen (2001:1110) om
ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. Denna lag kom
från trycket den 14 december 2001. Först fr.o.m. denna dag hade således
försäkringskassorna tillgång till lagen i dess nya lydelse.

Det är självfallet försäkringskassans skyldighet att känna till lagändringar inom
försäkringskassans ansvarsområde. Det är därför viktigt att, som kassan anfört,
berörda tjänstemän så fort som möjligt får kännedom om dessa. Det skulle också
vara ytterst värdefullt om kassan hade möjlighet att hålla sig informerad om nära
förestående lagändringar. Det bör dock enligt min mening inte primärt ankomma
på varje enskild försäkringskassa att på eget initiativ skaffa sig den informationen.
Den uppgiften, och att föra informationen vidare till kassorna, bör snarare ligga på
Riksförsäkringsverket. Enligt verkets remissvar lämnar också verket i vissa fall
sådan information genom serien RFV Informerar. Det har dock inte kommit fram
att verket på detta sätt informerade om förslaget i budgetpropositionen att avskaffa
möjligheten att få vårdbidrag retroaktivt före ansökningsmånaden, vilket jag anser
hade varit befogat. Att endast upplysa om den föreslagna ändringen vid en
konferens anser jag inte tillräckligt.

AA och BB har framfört att den eller de tjänstemän hos försäkringskassan som
deltog i den aktuella konferensen borde ha informerat sina kolleger om den
föreslagna lagändringen. Jag vill här säga att det i ärendet inte har kommit fram om
någon tjänsteman vid Södermanlands läns allmänna försäkringskassa verkligen
närvarade vid konferensen. Oavsett hur det var med den saken anser jag att det är
                                                                  Dnr 2483-2002      Sid 4 (4)




ett för stort krav att ställa att det som framförs vid en konferens för handläggande
personal senare skall spridas till samtliga tjänstemän som kan beröras av
informationen. – AA och BB har också framfört kritik mot Riksförsäkringsverket
för att verket först den 20 december 2001 informerade om den beslutade
lagändringen. Detta vill jag kommentera på följande sätt. Lagändringen kom ut
från trycket den 14 december 2001, vilket var en fredag. Riksförsäkringsverket
informerade försäkringskassorna om ändringen den 20 december, dvs. torsdagen
därpå. Verket måste få rimlig tid på sig att ta del av den nya lagtexten och utarbeta
den information som skall gå ut till kassorna. Jag anser inte att verket i detta fall
överskred gränsen för vad som kan anses skäligt.

Sammanfattningsvis anser jag att jag inte kan kritisera försäkringskassan för att
kassan, innan den i december 2001 fick kännedom om den då beslutade
lagändringen, gav AA och BB bristfälliga upplysningar. Vad gäller
Riksförsäkringsverket anser jag att verket – förutom att lämna information vid en
konferens – så snart som möjligt borde ha upplyst kassorna om den föreslagna
lagändringen.

Det inträffade illustrerar följden av att tiden mellan beslut om en lagändring och
dess ikraftträdande blir alltför kort. Det drabbar både den enskilde och de organ
som skall tillämpa lagen, den enskilde givetvis hårdast.

JO prövar inte frågor om skadestånd eller annan ersättning. För AA och BB vill jag
dock – utan någon egen bedömning av skillnaderna mellan fallen eller de andra
omständigheter som kan vara relevanta – nämna att regeringen i ett ärende år 1992
beslutade att betala ut ersättning ex gratia när en person fått bristfälliga
upplysningar på grund av att en försäkringskassa inte känt till en lagändring.

Med hänsyn till vad som kommit fram i detta ärende finner jag skäl att översända
kopior av detta beslut till Regeringskansliet (Socialdepartementet) och riksdagens
socialförsäkringsutskott för kännedom.

Ärendet avslutas.
