# Påstådda brister i Migrationsverkets handläggning av ärenden om uppehållstillstånd för ensamkommande barn

JO 2008-04-10 dnr 2489-2007

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                      Sid
                                                                            2008-04-10             2489-2007               1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Påstådda brister i Migrationsverkets handläggning av ärenden om
                        uppehållstillstånd för ensamkommande barn

## Anmälan

I en skrivelse den 1 juni 2007 framförde Asylgruppen i Malmö m.fl. klagomål mot
                        Migrationsverkets handläggning av ärenden om uppehållstillstånd för
                        ensamkommande barn. I skrivelsen anfördes bl.a. följande. Ensamkommande barn
                        ska enligt gällande riktlinjer inte behöva vänta längre än tre månader på ett beslut i
                        ärenden om uppehållstillstånd. Det var uppenbart att Migrationsverket inte klarade
                        av att leva upp till detta. I många fall hade ensamkommande barn väntat mer än sex
                        månader på beslut. Migrationsverket dröjde också flera månader med att tilldela
                        barn offentliga biträden samt utse handläggare i ärendena. De långa
                        handläggningstiderna leder till en oerhörd psykisk påfrestning för barn, som i
                        många fall redan är svårt traumatiserade och saknar familjer. Handläggningstiderna
                        påverkar också deras ärenden om uppehållstillstånd negativt. Ensamkommande
                        barn som inte har någon familj eller vars familjer inte går att återfinna kan i
                        praktiken inte avvisas. När de har fyllt 18 år betraktas de dock inte längre som
                        barn, och beslut om avvisning kan då verkställas. Det finns utrymme för
                        handläggare på Migrationsverket att förhala handläggningen så att barnen hinner
                        fylla 18 år. Handläggningstiderna kan också ha påverkats av det förhållandet att det
                        inte finns någon plan för hur barn som beviljas uppehållstillstånd ska tas om hand.

## Utredning

Efter remiss anförde Migrationsverket, generaldirektören AA, i ett yttrande den 24
                        september 2007 följande.

## Sammanfattning

I anmälan påstås att Migrationsverket förhalar utredningar av asylansökningar från
                                  ensamkommande flyktingbarn. Skälet är enligt anmälaren att barnen då hinner fylla
                                  18 och lättare kan skickas tillbaka till sina hemländer. Påståendet faller på sin egen
                                  orimlighet. Migrationsverkets tjänstemän, med uppdrag att värna asylrätten, har
                                  inget intresse av att påverka ärendens utgång i den ena eller andra riktningen. Alla
                                  som har skyddsbehov ska oavsett ålder beredas en fristad i Sverige, och ärendena
                                  ska enligt förvaltningslagen handläggas så snabbt som möjligt.
                                  När det gäller asylsökande barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare, har
                                  Migrationsverket ett särskilt uppdrag att fatta beslut inom tre månader. Det målet



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                Dnr 2489-2007      Sid 2 (5)




kommer Migrationsverket att nå mycket snart. I arbetet med att ta emot och pröva de
ca 40 000 ansökningar totalt som väntas i år är barnen prioriterade. Verket satsar
stora resurser på att korta väntetiderna, som för närvarande är i genomsnitt fem
månader för ensamkommande barn. Antalet medarbetare i barnprövningen utökas,
och Migrationsverket genomför en extrainsats för att de barn som väntar ska få
besked så snabbt som möjligt.
De problem som uppstår till följd av att alltför få kommuner tar emot
ensamkommande barn är allvarliga. Det fanns i augusti ca 270 ensamkommande
barn som väntade på att någon kommun ska ta emot dem. Sedan kommunerna tog
över ansvaret för mottagandet från Migrationsverket den 1 juli 2006, har det varit
svårt att få fram tillräckligt antal platser. Problemen med mottagandet av de
ensamkommande barnen påverkar negativt också handläggningstiden av deras
asylärenden.
Här nedan kommenterar Migrationsverket närmare det som anförs i anmälan. Den
beskrivning som följer avser asylärenden där barn är sökande.

Asylprocessen i barnärenden
Den stora ökningen av antalet ensamkommande barn sedan förra sommaren från ca
30 barn till ca 100 barn per månad har inneburit en stor belastning på de resurser
som fanns till förfogande för prövning av ärenden avseende ensamkommande barn.
Den genomsnittliga handläggningstiden understiger ändå sex månader, som i
tidigare regleringsbrev angetts som målsättning.
Av de 594 ensamkommande barn som ansökt om asyl under tiden den1 januari–den
30 juni i år var 400 barn mellan 16 och 17 år, dvs. 67 procent. Av statistiken över
andel barn i olika åldersgrupper som handläggs inom tre respektive sex månader kan
man se att de allra yngsta barnen (0–7 år) prioriteras främst. Därnäst har de äldsta
barnen (16–17 år), som också är den antalsmässigt helt dominerande gruppen, getts
prioritet.
I 108 ärenden hann barnet uppnå 18 års ålder under handläggningstiden. Denna
grupp barn hade dock kortare genomsnittlig handläggningstid än samtliga övriga
åldersgrupper. Att så pass många barn ändå uppnådde 18-årsgränsen under
handläggningstiden beror på den stora ärendeinströmningen avseende
ensamkommande barn och att just åldersgruppen 16–17 år är så dominerande.

Åtgärder innan handläggningen påbörjas
Alla ärenden ska genast fördelas på handläggare. Den 1 juni 2007 var samtliga
ärenden avseende ensamma barn registrerade på handläggare.
Ärenden rörande ensamkommande barn innehåller flera handläggningsmoment
innan den egentliga utredningen och prövningen av asylärendet kan påbörjas.
Inledningsvis måste en utredning göras för att klargöra om den unge är
ensamkommande, dvs. saknar vårdnadshavare eller motsvarande här i Sverige och
är underårig. Endast ett fåtal av de unga personer som säger sig vara
ensamkommande barn kan styrka sin identitet inklusive ålder. Är det tveksamt om
den unge är under 18 år görs en åldersutredning.
Ensamkommande barn har inte rättshandlingsförmåga att själva ansöka om asyl.
God man eller, om sådan inte finns förordnad, offentligt biträde ska enligt 18 kap.
4 § utlänningslagen (2005:716) ansöka om uppehållstillstånd för barnet, om det inte
är uppenbart obehövligt. Enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande
barn ska överförmyndaren förordna om en god man som i vårdnadshavares och
förmyndares ställe ska ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta barnets
angelägenheter. Offentligt biträde är enligt 18 kap. 3 § utlänningslagen utan särskilt
förordnande barnets ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet gäller
om god man inte finns förordnad. Barnets asylansökan kan inte handläggas förrän
barnet har en ställföreträdare. Vill barnet ansöka om asyl registreras en asylansökan,
                                                                          Dnr 2489-2007   Sid 3 (5)




      men den handläggs inte vidare förrän en god man eller ett offentligt biträde
      godkänner ansökan.

      Förordnande av biträde i barnärenden
      I dagsläget förordnas biträde inom några dagar i samtliga ärenden. Under våren var
      tiden fram till dess att biträde förordnades alltför lång. Detta berodde på två orsaker.
      För det första ville Migrationsverket att biträdet skulle finnas i närheten av barnet
      och avvaktade därför med att förordna biträde till dess barnen hade lämnat
      ankomstkommunen och placerats i en kommun med överenskommelse att ta emot
      ensamkommande barn. För det andra ville verket att god man skulle utses först och
      därmed kunna påverka valet av biträde. Många barn blev, på grund av att inte
      tillräckligt många kommuner överenskommit med Migrationsverket att ta emot barn,
      kvar i ankomstkommuner under lång tid utan att vare sig god man eller biträde
      förordnades. Även om det i och för sig fanns goda skäl för den ovan beskrivna
      ordningen, så bedömde verket att situationen inte var acceptabel. Nya riktlinjer, som
      innebär att biträde ska förordnas inom fem dagar och att byte av biträde normalt sett
      godtas – togs därför fram under juni månad 2007.

      Åtgärder för att korta handläggningstiderna ytterligare i barnärenden, m.m.
      Under året har nyrekrytering av handläggare till barnärendeprövningen genomförts.
      Vidare har rutiner tagits fram för att effektivisera förfarandet i vissa ärendetyper,
      såsom t.ex. den ovan beskrivna ändrade ordningen för biträdesförordnanden.
      Resurserna är tillräckliga för att klara tremånadersmålet för inkommande ärenden.
      Den tidigare uppkomna balansen av ärenden har överförts till tre nyinrättade
      asylenheter med uppdrag att handlägga dessa ärenden med högsta prioritet. Under
      hösten 2007 beräknas balansen vara helt avarbetad.
      När det gäller omhändertagandet av barn sedan uppehållstillstånd har beviljats vill
      Migrationsverket anföra följande.
      Verket anvisar asylsökande barn huvudsakligen till kommuner med vilka verket har
      överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn. Dessa kommuner
      är medvetna om att, för det fall barnet beviljas uppehållstillstånd, kommunen har det
      fortsatta ansvaret för barnet. Trögheten när det gäller kommunernas mottagande av
      asylsökande ensamma barn får återverkningar både när det gäller handläggnings-
      tiden i asylärendet och utflyttningen efter beviljat uppehållstillstånd. Det fanns i
      augusti ca 270 ensamkommande barn med uppehållstillstånd som väntade på att
      någon kommun ska ta emot dem.
      Med vetskap om att Migrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2007 skulle få ansvaret för
      Integrationsverkets tidigare arbete med utflyttning av de ensamkommande barnen,
      bildade verket en arbetsgrupp. Gruppen inledde under våren ett samarbete med
      berörda departement, Socialstyrelsen, Integrationsverket och Sveriges Kommuner
      och Landsting i syfte att kunna bistå kommunerna med att ordna ett fungerande
      system för omhändertagandet av barn med uppehållstillstånd. Denna del av
      integrationsarbetet omfattas inte av länsstyrelsernas uppdrag utan åvilar
      Migrationsverket. Gruppen har tagit fram förslag till överenskommelser avseende
      mottagande av barn med uppehållstillstånd. Möten med berörda kommuner hålls på
      flera platser i landet, vid vilka överenskommelserna presenteras samt lösningar och
      dimensionering för kommunerna diskuteras. Regeringen har utlovat höjd statlig
      ersättning till de kommuner som tar emot ensamkommande barn.
Sammanfattningsvis kan konstateras att situationen för de ensamkommande barnen
har förbättrats avsevärt.

Anmälarna, genom Asylgruppen i Malmö, lämnades tillfälle att kommentera
remissvaret men hördes inte av.
                                                                  Dnr 2489-2007    Sid 4 (5)




I ett beslut den 10 april 2008 anförde JO Axberger följande.

Bedömning
Ensamkommande flyktingbarn befinner sig i en svår och utsatt situation. Självfallet
måste det ställas höga krav på Migrationsverkets handläggning av deras
ansökningar om uppehållstillstånd, bl.a. att ärendena ges en hög prioritet. I
anmälan har framförts uppgifter om att det funnits brister av olika slag i verkets
handläggning av ärenden rörande ensamkommande barn. Uppgifterna är allmänt
hållna och rör inte några särskilt utpekade ärenden. I vissa avseenden framstår den
kritik som framförs som mycket allvarlig.

Det bör nämnas att JO Nils-Olof Berggren i ett beslut den 6 november 2007 (JO:s
dnr 4647-2006) har behandlat en anmälan rörande påstådda brister i
Migrationsverkets mottagande av ensamkommande barn. Ärendet rörde främst
huruvida verket hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att ordna platser i mer
permanent boende för de ensamkommande flyktingbarnen. JO:s beslut i ärendet
innehåller en beskrivning av bakgrunden till de lagändringar som trädde i kraft den
1 juli 2006 och som syftade till att förbättra mottagandet av ensamkommande barn.
JO uttalade i beslutet att utredningen i ärendet fick anses visa att denna reform inte
kunnat genomföras på det sätt som avsetts och att det huvudsakliga skälet till detta
uppenbarligen var det ökande antalet ensamkommande barn i förening med
svårigheterna att få kommunerna att medverka genom avtal med
Migrationsverket. Utredningen i ärendet gav enligt JO:s mening inte utrymme för
slutsatsen att Migrationsverket ställt inför dessa problem fullföljt sina uppgifter på
ett klandervärt sätt.

Vad angår de nu föreliggande klagomålen mot Migrationsverket vill jag
inledningsvis framhålla att JO:s verksamhet inte i första hand är avsedd för
utredande av mer allmänna uppgifter om missförhållanden. Jag noterar dock att
regeringen har satt upp som mål att beslut i ärenden om uppehållstillstånd avseende
ensamkommande barn ska fattas inom tre månader (se bl.a. prop. 2005/06:46 s. 9
och regleringsbrevet för Migrationsverket budgetåret 2007, dnr Ju2007/7006/SIM)
samt att det av Migrationsverkets remissyttrande framgår att detta mål inte kunnat
nås och att den genomsnittliga handläggningstiden vid tiden för yttrandet var fem
månader.

En betydelsefull omständighet i sammanhanget är att barnet under handläggningen
kan hinna fylla 18 år och därmed inte längre vara att betrakta som ett barn vid
prövningen i ärendet. I anslutning härtill konstaterar jag att Migrationsverket i
remissyttrandet kraftfullt har tillbakavisat anmälarnas antydanden om att
myndigheten medvetet skulle förhala handläggningen av ärendena. Anmälarna har
inte kommenterat svaret och det saknas i ärendet belägg för att det skulle förhålla
sig så som det antyds i anmälan.

Migrationsverket har i remissyttrandet upplyst att alla ärenden avseende
ensamkommande barn genast ska fördelas på handläggare. Enligt verket var den 1
                                                                   Dnr 2489-2007     Sid 5 (5)




juni 2007 samtliga sådana ärenden fördelade på handläggare. Verket har också
påtalat att ärenden angående ensamkommande barn innehåller flera särskilda
handläggningsmoment som måste utföras innan den egentliga handläggningen och
prövningen kan påbörjas. Beträffande frågan om förordnande av offentligt biträde
har Migrationsverket anfört att väntetiden fram till dess att biträde förordnades var
alltför lång under våren 2007. Verket har lämnat en redogörelse angående
orsakerna till detta. Vidare framgår av yttrandet att verket ansett att situationen inte
var acceptabel och att myndigheten därför utarbetat nya riktlinjer. Dessa innebär
bl.a. att biträde ska förordnas inom fem dagar. Vid tiden för yttrandet förordnades
biträde inom några dagar i samtliga ärenden. Migrationsverket har i ärendet också
hänvisat till den stora ökningen av antalet ensamkommande barn och till problemet
med att alltför få kommuner tar emot barnen.

Det kan sålunda konstateras att det har förelegat flera särskilda förhållanden som
försvårat handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd avseende
ensamkommande barn. Det är självfallet angeläget att det vidtas åtgärder för att
ytterligare förkorta handläggningstiderna. Av Migrationsverkets yttrande framgår
att detta även är verkets mening och ambition. Från JO:s sida är och förblir detta ett
viktigt tillsynsområde, men de allmänna iakttagelser som här kunnat tas upp till
belysning kan inte läggas till grund för någon kritik mot Migrationsverket.
