# Försäkringskassan kritiseras för hanteringen av en handling som den försäkrade lämnade in med anledning av ett interimistiskt beslut

JO 2019-01-29 dnr 2490-2017

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2019-01-29            2490-2017              1 (4)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan kritiseras för hanteringen av en handling som den
                        försäkrade lämnade in med anledning av ett interimistiskt beslut


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan höll inne utbetalningarna av vårdbidrag
                          till en försäkrad, AA, genom ett intermistiskt beslut. Av beslutet framgick att AA
                          hade möjlighet att lämna synpunkter inför det slutliga beslutet och skicka dem till
                          Försäkringskassans inläsningscentral inom en angiven tidsperiod.
                          Det interimistiska beslutet var även korrekt försett med en omprövningshänvisning.
                          Under tiden som kommuniceringstiden löpte skickade AA in sina synpunkter till
                          Försäkringskassans lokala kontor. Skriften med synpunkterna var utformad som en
                          begäran om omprövning och uppfattades uteslutande som en sådan av myndigheten.
                          AA:s synpunkter kom därför inte att beaktas inför det slutliga beslutet. I sitt beslut
                          uttalar JO att det är en allvarlig brist i handläggningen av AA:s ärende, och
                          Försäkringskassan får därför kritik. JO uttalar vidare att myndighetens rutin bör vara
                          att varje handling från den försäkrade som kommer in inom kommuniceringstiden
                          tillförs grundärendet oavsett hur den är utformad. Finns det dessutom något i
                          handlingen som tyder på en reaktion på det interimistiska beslutet ska den även
                          presumeras vara en begäran om omprövning.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 7 april 2017 klagade AA på Försäkringskassan. Hon
                        anförde bl.a. följande: Försäkringskassan fattade ett interimistiskt beslut om att
                        dra in det vårdbidrag för merkostnader som hon tidigare fått för sin son. Av
                        beslutet framgick att hon hade möjlighet att lämna synpunkter på beslutet och
                        skicka dem till Försäkringskassans inläsningscentral senast ett visst angivet
                        datum. Det framgick även att hon kunde begära omprövning om hon inte var
                        nöjd med beslutet och att en sådan begäran skulle skickas till en annan adress.
                        Eftersom hon inte var nöjd med beslutet skickade hon in sina synpunkter till den
                        senare adressen. Några veckor senare fick hon del av Försäkringskassans
                        slutliga beslut att inte längre betala ut vårdbidrag. I beslutet angavs bl.a. att hon
                        inte hade kommit in med några synpunkter. Vid samtal med Försäkringskassan
                        fick hon veta att hon skickat sina synpunkter till fel adress och att hennes skrift
                        endast hade hanterats som en begäran om omprövning. AA anförde vidare att
                        hon tyckte att det var vilseledande och otydligt med olika adresser och olika sätt
                        att gå till väga för att framföra sitt missnöje.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                                 Dnr 2490-2017          Sid 2 (4)




Utredning
Anmälan remitterades till Försäkringskassan som i sitt remissvar anförde
följande:

## Utredning

AA beviljades vårdbidrag för merkostnader för sin son i oktober 2014.
      Den 10 mars 2017 hade Försäkringskassan ett utredningssamtal per telefon med AA med
      anledning av en efterkontroll av den pågående ersättningen. Handläggaren bedömde utifrån
      samtalet att AA inte hade rätt till fortsatt vårdbidrag och lämnade samma dag ett förslag till
      ett interimistiskt beslut till en beslutsfattare.
      Den 13 mars fattade beslutsfattaren ett interimistiskt beslut om att dra in vårdbidraget från
      och med april 2017. I beslutsbrevet fick AA information om möjligheten att senast den 29
      mars lämna synpunkter inför det slutliga beslutet. Det interimistiska beslutet var också
      försett med en omprövningshänvisning med en tidsfrist på två månader.
      Den 22 mars kom AA:s begäran om omprövning av det interimistiska beslutet in till
      Försäkringskassans lokala kontor. Efter att en beslutsfattare samma dag hade bedömt att
      beslutet inte kunde ändras enligt 113 kap. 3 § socialförsäkringsbalken registrerades begäran
      om omprövning i Försäkringskassans diarium och skickades till en enhet som handlägger
      omprövningar.
      På det lokala kontoret fortsatte handläggningen av grundärendet och den 3 april konstaterade
      den personliga handläggaren att inga synpunkter eller handlingar hade kommit in i ärendet
      i ärendehanteringssystemet ÄHS under kommuniceringstiden. Samma dag lämnade
      handläggaren ärendet till en beslutsfattare som fattade ett slutligt beslut som ersatte det
      interimistiska, och sände det till AA.
      Omprövningsenheten som trots förturshantering inte hade hunnit ompröva det interimistiska
      beslutet när det slutliga beslutet fattades avskrev omprövningsärendet den 5 april.
      Den 5 april ringde AA till Försäkringskassan för att diskutera besluten hon hade fått och
      Försäkringskassans rutiner. Hon fick information om hur handläggningen hade gått till och
      om möjligheten att begära omprövning av det slutliga beslutet.

      Utformningen av det interimistiska beslutet
      AA har i sin anmälan framfört kritik mot utformningen av det interimistiska beslutet. Hon
      anser att informationen i brevet är otydlig och missvisande.
      Mallen för interimistiska beslut är disponerad så att det som är viktigast för den enskilde att
      veta står tidigt i texten.
      I mallens början förklaras skillnaden mellan ett interimistiskt beslut och ett slutligt beslut.
      Vad ett interimistiskt beslut är beskrivs också mer ingående under rubriken Vad innebär ett
      interimistiskt beslut. Vid fortsatt resonemang om de olika besluten har Försäkringskassan
      varit noga med att specificera vilket av de två besluten det gäller.
      På sidan l finns en ruta med information om vad den enskilde kan göra för att påverka det
      slutliga beslutet. Det här är alltså Försäkringskassans kommunicering. Informationen
      kommer tidigt i brevet och är grafiskt markerad med en ruta, eftersom det slutliga beslutet
      kommer att påverka den enskildes situation mest.
      På sidan 3 finns information om vad den enskilde kan göra för att få det interimistiska
      beslutet omprövat. Informationen kommer sent i brevet och är inte grafiskt markerad.
      Försäkringskassan har valt att tona ner möjligheten att ompröva det interimistiska beslutet
      eftersom det kommer få minst påverkan på den enskildes situation.
      På sidan l finns också information om att den enskilde kommer att kunna begära
      omprövning av det slutliga beslutet när det väl kommer.

## Försäkringskassans slutsatser

När en begäran om omprövning av ett interimistiskt beslut kommer in till
      Försäkringskassan ska den som tar emot skrivelsen försäkra sig om vad avsändaren avser
      med sin skrivelse. I detta fall om det var fråga om en begäran om omprövning, ett svar på
      kommunicering, eller kanske båda.
                                                                                 Dnr 2490-2017            Sid 3 (4)




      När AA:s skrivelse, utformad som en begäran om omprövning av ett interimistiskt beslut,
      kom in den 22 mars till Försäkringskassan gjorde en beslutsfattare omedelbart en prövning
      om beslutet kunde ändras enligt 113 kap. 3 § socialförsäkringsbalken. I samband med denna
      prövning och senast när skrivelsen vidarebefordrades till omprövningsenheten borde en
      kopia av skrivelsen ha skickats för inskanning i grundärendet. Oavsett att skrivelsen var
      utformad som en begäran om omprövning av det interimistiska beslutet borde den också ha
      vidarebefordrats som svar på kommunicering till den handläggare som handlade det berörda
      ärendet. Om så hade skett skulle handläggaren haft möjlighet att ta del av AA:s synpunkter
      på det interimistiska beslutet och ta ställning till dem innan hon fattade det slutliga beslutet.
      Försäkringskassan beklagar det inträffade och de olägenheter detta medfört för AA.
      Försäkringskassans handläggning av omprövningsärenden sker på särskilda enheter på
      några platser i landet. Dessa ärenden har handlagts i pappersform och endast registrerats i
      Försäkringskassans diarium som handläggare på lokalkontor inte har direkt tillgång till.
      Från och med den 29 maj 2017 handläggs även omprövningar i ÄHS. Därför kan en
      handläggare av ett grundärende numera se när en begäran om omprövning har kommit in
      från en enskild.


AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
I 17 § förvaltningslagen (1986:223), som gällde vid tidpunkten för
Försäkringskassans handläggning, finns bestämmelser om myndigheternas
kommunikationsplikt. Bestämmelserna om kommunikation återges numera
i 25 § förvaltningslagen (2017:900).

Kommuniceringsskyldigheten är av stor betydelse, både för att parten ska
få komma till tals innan ärendet avgörs och för att myndigheten ska få
ett tillförlitligt beslutsunderlag (se bl.a. JO:s beslut den 27 februari 2013,
dnr 3726-2011).

Av utredningen i ärendet framgår att Försäkringskassan höll inne
utbetalningarna av vårdbidrag till AA genom ett interimistiskt beslut
den 13 mars 2017. Av beslutet framgick att AA senast den 29 mars 2017
hade möjlighet att komma in med synpunkter inför det slutliga beslutet.
Det interimistiska beslutet var även korrekt försett med en omprövnings-
hänvisning. Den 22 mars 2017 kom det in en skrift med synpunkter från AA till
Försäkringskassan. Skriften var utformad som en begäran om omprövning och
uppfattades uteslutande som en sådan, dvs. den tillfördes inte grundärendet som
ett svar på kommuniceringen. AA:s synpunkter inför det slutliga beslutet
beaktades därför inte. Det är en allvarlig brist som Försäkringskassan ska
kritiseras för.

Jag har viss förståelse för att AA tyckte att informationen i det interimistiska
beslutet var otydlig och vilseledande. Under förutsättning att Försäkringskassan
har fungerande rutiner för hur de handlingar som lämnas till myndigheten efter
ett interimistiskt beslutet ska tas om hand, anser jag dock att beslutets
utformning är acceptabel. I sitt remissvar uttalar Försäkringskassan att den som
tar emot en begäran om omprövning av ett interimistiskt beslut ska försäkra sig
om avsändarens syfte med skrivelsen. Det sägs ingenting om vilka rutiner
myndigheten har för att säkerställa att det sker. Enligt min uppfattning bör
                                                               Dnr 2490-2017    Sid 4 (4)




emellertid rutinen vara att varje handling från den försäkrade som kommer in
inom kommuniceringstiden tillförs grundärendet oavsett hur den är utformad.
Finns det dessutom något i handlingen som tyder på en reaktion på det
interimistiska beslutet ska den även presumeras vara en begäran om
omprövning (se JO 2017/18 s. 317, dnr 3833-2015). Detta för att den enskilde
inte ska behöva riskera att lida någon rättsförlust.

Försäkringskassan anför vidare att omprövningsärendena numera handläggs i
myndighetens ärendehanteringssystem (ÄHS) och att det innebär att
handläggaren i grundärendet kan se vilka handlingar som finns i ett
omprövningsärende. Jag vill betona att det i sig inte är tillräckligt för att
undvika misstag av det slag som skett i AA:s ärende och därför inte heller
minskar behovet av rutiner.



Ärendet avslutas.
