# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Norrtälje, om handläggningen av permissionsärenden

JO 2010-04-08 dnr 2506-2009

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2010-04-08              2506-2009               1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Norrtälje, om handläggningen
                        av permissionsärenden

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 5 maj 2009, framförde AA klagomål mot
                        Kriminalvården, anstalten Norrtälje, och anförde i huvudsak följande. Genom ett
                        beslut den 23 juli 2008 fick han besked om att hans första permission skulle ske
                        under tillsyn av en kriminalvårdstjänsteman, vilket också var i enlighet med vad
                        som framgick av hans särskilda villkor för verkställigheten. Några dagar senare
                        (den 29 juli 2008; JO:s anmärkning) ändrade anstalten förutsättningarna för per-
                        missionen på så sätt den skulle ske under tillsyn av två kriminalvårdstjänstemän,
                        men AA fick ingen förklaring till ändringen.

                        AA var även missnöjd med att hans återstående två permissioner före planerad
                        frigivning skulle ske i närvaro av två kriminalvårdstjänstemän. Han begärde därför
                        att JO skulle hjälpa honom såtillvida att hans kommande permissioner skulle ske
                        under tillsyn av endast en kriminalvårdstjänsteman.

## Utredning

Utdrag ur Kriminalvårdens klientadministrativa system (KLAS) infordrades och
                        granskades.

                        Ärendet remitterades därefter till Kriminalvården för yttrande. I sitt svar anförde
                        myndigheten (Region Stockholm), genom regionchefen BB, följande.
                                  –––

## Sakförhållanden

Intagne AA har till Justitieombudsmannen inkommit med klagomål mot anstalten
                                  Norrtälje rörande antalet närvarande kriminalvårdstjänstemän under hans permis-
                                  sioner. AA har bl. a. framfört att hans första beslut om ledsagad permission från den
                                  23 juni 2008 (ska rätteligen vara 23 juli 2008; JO:s anmärkning) blev ändrat från en
                                  tjänsteman till två utan någon som helst förklaring. De återstående permissioner som
                                  han har önskar han få gå ut tillsammans med endast en kriminalvårdstjänsteman.
                                  Underlag till remissvar har inhämtats från anstalten Norrtälje vari stf kriminalvårds-
                                  chefen CC framfört bl.a. följande.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 2506-2009    Sid 2 (3)



      Enligt de särskilda villkoren, utfärdade av Kriminalvårdsstyrelsen den 1 mars 2004,
      som gäller för AA kunde han medges normalpermission tidigast den 17 juli 2008
      med villkor om åtföljande av kriminalvårdstjänsteman att äga rum varannan per-
      missionsperiod.
      Den 23 juni 2008 (se JO:s anmärkning ovan) medgavs AA en normalpermission till
      den 30 juni 2008 under medverkan av personal. I beslutet angavs att en personal
      skulle medverka vid utevistelsen. I samband med att permissionen skulle verkställas
      gjordes en fördjupad riskbedömning och det beslutades att permissionen skulle
      genomföras med åtföljande av två kriminalvårdspersonal, vilket är det normala en-
      ligt anstaltens instruktion för personal avseende ”Permission under bevakning res-
      pektive tillsyn”. AA delgavs det nya beslutet i anslutning till permissionen.
      AA överklagade beslutet vad avser antalet medverkande kriminalvårdspersonal
      under permissionen. I beslut den 7 november 2008 avvisade Region Stockholm
      AA:s begäran med hänvisning till 22 § Förvaltningslagen ([1986:223]; JO:s an-
      märkning) där det sägs att beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det
      gått honom emot och beslutet kan överklagas. AA har beviljats permission vilket
      innebär att det inte finns ett beslut som gått honom emot. Vad gäller frågan om
      vilken riskbedömning anstalten gör och hur anstalten avser att utföra tillsynen utgör
      inte ett sådant beslut som AA kan överklaga.
      Vad AA i övrigt anför i sin skrivelse utgör inte någon sådan omständighet som
      skulle innebära någon annan bedömning än den som gjorts. De särskilda villkoren
      föreskriver att samtliga permissioner som AA kan medges under verkställigheten
      ska ske med medverkan av kriminalvårdspersonal. Den omständighet att AA känner
      sig ”pressad och trängd av medföljande tjänstemän som jag upplever som vilt
      främmande personer” har en underordnad betydelse när det gäller Kriminalvårdens
      mer ingripande skyldighet att svara för samhällsskydd.

      Kriminalvårdens, region Stockholm, bedömning
      Region Stockholm finner det beklagligt att AA upplever permissionerna som
      pressade men finner inte att det skulle vara något skäl för en annan säkerhets-
      bedömning. Region Stockholm finner inte skäl att rikta någon kritik mot anstalten
      Norrtälje utan anser att anstaltens bedömning är i linje med de instruktioner som
      föreligger avseende permission åtföljd av personal.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter och deras befattningshavare i sin
verksamhet följer lagar och andra författningar. Syftet med denna granskning är i
första hand att undersöka om myndigheterna har handlat enligt de regler för för-
farandet som gäller för dem, dvs. om myndigheterna har agerat korrekt i formellt
hänseende. JO är däremot återhållsam med att uttala sig om myndigheternas be-
dömningar i sak i enskilda fall. Vidare kan JO inte ändra de beslut en myndighet
har fattat och inte heller ålägga myndigheten att vidta en viss åtgärd.

Vad AA har anfört rörande Kriminalvårdens, anstalten Norrtälje, beslut i sak
angående permission ger mot denna bakgrund inte anledning till någon åtgärd från
min sida.

När det gäller utformningen av Kriminalvårdens, anstalten Norrtälje, beslut den 29
juli 2008 vill jag anföra följande.

Av 20 § första stycket förvaltningslagen följer att ett beslut varigenom en myndig-
het avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången om ärendet
                                                                  Dnr 2506-2009    Sid 3 (3)



avser myndighetsutövning mot någon enskild. Av andra stycket i bestämmelsen
framgår att skälen i vissa undantagssituationer får utelämnas helt eller delvis.

Av det inhämtade utdraget ur KLAS framgår att AA den 22 juli 2008 ansökte om
att få normalpermission den 30 juli 2008 om fyra timmar plus restid tillsammans
med en kriminalvårdstjänsteman. I beslut den 23 juli 2008 fick AA i alla delar
bifall till sin ansökan om permission. Genom beslutet den 29 juli 2008 ändrades
förutsättningarna för permissionen endast på så sätt att permissionen skulle genom-
föras under tillsyn av två kriminalvårdstjänstemän i stället för endast en. Såvitt
framkommit fick AA emellertid inte veta skälet till ändringen. Kriminalvården har
i remissyttrandet anfört att beslutet ändrades med hänsyn till att det hade gjorts en
fördjupad riskbedömning. Att beslutet ändrades har jag självfallet inte några
synpunkter på, men ändringen borde enligt min uppfattning på något sätt ha
motiverats. I situationer som den aktuella kan det med hänsyn till föreliggande
säkerhetsskäl naturligtvis vara svårt att ge en särskilt ingående motivering, men det
borde ändå ha varit möjligt för anstalten att i allmänna ordalag ange varför förut-
sättningarna för permissionen hade förändrats (jfr Hellners/Malmqvist, Förvalt-
ningslagen med kommentarer, andra upplagan, 2007, s. 237 f. och JO 1990/91
s. 101). Anstalten kan inte undgå kritik för det inträffade.

Med anledning av innehållet i Kriminalvårdens remissvar, i den del det avser hand-
läggningen av AA:s begäran om ändring av beslutet den 29 juli 2008, vill jag i
detta sammanhang anföra följande.

Av remissyttrandet framgår att AA ”överklagade” beslutet till den del det avsåg
antalet medföljande kriminalvårdspersonal. Av yttrandet framgår också att
Kriminalvården, Region Stockholm, genom beslut den 7 november 2008 avvisade
hans begäran på grund av att regionen inte ansåg att det rörde sig om ett ”överklag-
bart” beslut. Jag vill framhålla att det är förvaltningsrätten (som fr.o.m. den 15
februari 2010 ersätter länsrätten) och inte Kriminalvården som ska göra en bedöm-
ning av om beslutet är överklagbart. En annan sak är att Kriminalvården har att ta
ställning till om ett beslut är omprövningsbart. Med anledning av formuleringen i
remissyttrandet vill jag med det nu anförda endast poängtera skillnaden.

Vad som i övrigt framkommit vid min granskning ger inte anledning till någon
åtgärd.

Ärendet avslutas.
