# Kritik mot Kronofogdemyndigheten för att ha agerat i strid med objektivitetsprincipen i samband med en förrättning

JO 2025-03-05 dnr 2509-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                 2025-03-05               2509-2024               1 (6)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot Kronofogdemyndigheten för att ha agerat i
                   strid med objektivitetsprincipen i samband med en
                   förrättning


                    Beslutet i korthet: För betalning av en gäldenärs skulder genomförde Kronofogde-
                    myndigheten en utmätningsförrättning hos honom. Två förrättningsmän informerade
                    då honom om att syftet med förrättningen var att söka efter den släpvagn han var
                    registrerad ägare till. Förrättningsmännen lämnade platsen efter att han hade
                    meddelat att han skulle betala sin skuld. När de kom tillbaka senare samma dag hade
                    gäldenären betalat sin skuld men släpvagnen utmättes ändå men för hans sambos
                    skulder.
                    Det är utrett att förrättningsmännen vid det första besöket inte upplyste gäldenären
                    om att hans sambo också var restförd hos Kronofogdemyndigheten och att myndig-
                    heten hade samordnat utredningen av deras tillgångar. Det fick han veta först vid det
                    andra besöket.
                    JO uttalar att hon har förståelse för att gäldenären uppfattade att släpvagnen inte
                    skulle utmätas om han betalade sin skuld omgående och att han upplevde att
                    förrättningsmännen hade förmått honom att betala sin skuld på ett otillbörligt sätt.
                    Enligt JO borde förrättningsmännen vid det första besöket ha informerat gäldenären
                    om att utmätning av släpvagnen kunde komma att ske för sambons skulder om
                    förutsättningarna för det var uppfyllda.
                    Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är
                    tillräckligt för att en myndighets handlande ska kunna anses strida mot den s.k.
                    objektivitetsprincipen i 1 kap 9 § regeringsformen. JO kan därför inte komma till någon
                    annan slutsats än att förrättningsmännens agerande vid det första besöket stod i strid
                    med den principen. Kronofogdemyndigheten kritiseras för detta och för att det första
                    besöket inte dokumenterades.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Kronofogdemyndigheten och
                   uppgav bl.a. följande.

                   Den 20 februari 2024 kom två tjänstemän från myndigheten hem till honom och
                   uppgav att de skulle utmäta en släpvagn för hans skulder. Han fick beskedet att
                   om han betalade sina skulder inom 30 minuter så skulle han få behålla
                   släpvagnen. Han betalade skulderna. När tjänstemännen kom tillbaka senare



    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                     Dnr 2509-2024      Sid 2 (6)




samma dag utmätte de trots det släpvagnen men för hans sambos skulder.
Tjänstemännens agerande utgjorde maktmissbruk.

Utredning
JO hämtade inledningsvis in handlingar och muntliga upplysningar från
Kronofogdemyndigheten. I en handläggarnotering daterad den 18 januari 2024
angavs att AA var registrerad för en släpvagn som bedömdes ha utmätningsbart
värde och att samordning skulle göras med en sambo som hade skulder. I en
handläggarnotering kopplad till sambon finns en anteckning om ett besök på
hemadressen den 20 februari 2024. JO upplystes om att det inte fanns någon
notering om kontakter mellan Kronofogdemyndigheten och AA den 20 februari
men att det fanns dokumentation om en egen betalning gjord av honom det
datumet.

JO uppmanade därefter Kronofogdemyndigheten att yttra sig över det som AA
fört fram i anmälan om myndighetens första besök och de besked som han då
ska ha fått. Kronofogdemyndigheten skulle också yttra sig över uppgifterna om
att det första besöket inte dokumenterades. Myndighetens svar skulle särskilt
beröra frågan om hur tjänstemännens agerande vid det första besöket – i ljuset
av att samordning skulle göras och att släpvagnen senare samma dag utmättes
för sambons skulder – förhåller sig till bestämmelserna om saklighet och
opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen och 5 § andra stycket förvaltningslagen
(2017:900).

Kronofogdemyndighetens remissvar
I sitt remissvar anförde Kronofogdemyndigheten, genom rättschefen, bl.a.
följande:

## Ärendet

För betalning av AA:s skulder planerade Kronofogden utmätningsförrättning hos
      AA. Syftet med förrättningen var att söka efter den släpvagn som AA var
      registrerad ägare till. I handläggarnotering inför förrättningen noterade
      Kronofogden under rubriken samordning att AA var sambo och att även sambon
      var restförd hos Kronofogden. Eftersom syftet med förrättningen var att söka
      efter släpvagnen skickade Kronofogden inte ut någon underrättelse innan
      förrättningen.
      Den 20 februari 2024 påträffades den aktuella släpvagnen utanför AA:s bostad.
      AA meddelade att han skulle betala den aktuella skulden om 5 625 kr under
      dagen. Kronofogdens förrättningsmän bedömde att han var trovärdig och
      lämnade tillfälligt platsen för andra förrättningar. Hans sammanboende var inte
      hemma vid det första besöket.
      När Kronofogdens förrättningsmän återvände samma dag visade AA att han
      hade betalat sin aktuella skuld. Hans sammanboende BB var numera hemma och
      eftersom även hon var restförd kom även hon att omfattas av förrättningen.
      Kronofogden utmätte den aktuella släpvagnen för BB:s skulder enligt 4 kap. 19 §
      utsökningsbalken (UB), efter att BB och AA anvisat släpvagnen för utmätning
      … Av beslutet framgår att utmätningen gjordes med stöd av 4 kap. 18 § UB,
      detta ska rätteligen vara 4 kap. 19 § UB.
      –––
                                                                 Dnr 2509-2024      Sid 3 (6)




Rättslig reglering
Av 4 kap. 19 § 1 st. utsökningsbalken (UB) följer att om gäldenären är gift och
varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin gemensamma
besittning, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det ej görs sannolikt
att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt
och det ej heller framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan.
Detsamma gäller, när gäldenären varaktigt sammanbor med annan under
äktenskapsliknande förhållanden.
Av Gregow, Utsökningsrätt, 5 uppl., s. 172, framgår följande. Bestämmelsen om
att egendom i makars och sambors gemensamma besittning ska presumeras
tillhöra den av makarna som är gäldenär kan leda till egendomliga resultat. Om
viss egendom har utmätts för den enes skuld, kan senare uppkomma fråga om
utmätning även hos den andre. Om den förre utmätningen upphävts, t.ex. på
grund av att skulden betalats, föreligger uppenbarligen inte något hinder mot att
tillämpa presumtionsbestämmelsen även vid utmätning mot den andre. Det
förutsätts att presumtionen inte kan motbevisas i något av målen.
Av Kronofogdens handledning Dokumentation i Init, KFM 23514-2022, framgår
följande gällande samordning. Finns det en sammanboende, ett företag eller
företrädare som också är gäldenär ska bedömning göras om utredningen ska
samordnas.
Av Kronofogdens handledning Enhetlig uppstart inom verkställigheten, KFM
6436-2024, framgår följande gällande utredning av samband mellan gäldenären
och andra. Utred gäldenärens familjesituation och andra aktuella samband,
såsom koppling till fysisk och juridisk person. Notera i strategin vad som
framkommit i registerforskningen om gäldenärens familje- och boendesituation.
Är familjesituationen förändrad sedan tidigare utredning? Har gäldenären barn?
Finns det någon samhörig (sambo eller maka/make). Har den samhöriga barn?
Är samhörig restförd ska vi samordna utredningarna. Samordning av
utredningarna innebär att gäldenärerna utreds samtidigt. Om gäldenärerna tillhör
olika sektioner måste sektionerna kommunicera med varandra.
Av Kronofogdens handbok Utmätning, KFM 1212-2024, följer att Kronofogdens
dokumentation innebär att
 allmänna handlingar diarieförs
 beslut och åtgärder och skälen för dem antecknas
 muntlig information som lämnas till myndigheten antecknas
 protokoll eller anteckningar förs vid förrättningar.
Av 6 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) följer att gäldenären behöver
underrättas om tid och plats för förrättning i bostad eller annat enskilt utrymme
endast om det kan antas att målets handläggning därigenom främjas.

Kronofogdens bedömning
Kronofogden kan vid utmätning enligt 4 kap. 19 § 1 st. UB presumera att en
egendom tillhör gäldenären, om det inte framgår att egendomen tillhör den andre
sammanboende och det inte görs sannolikt att de är samägare till egendomen.
Presumtionsregeln gäller även när båda de sammanboende är restförda. Detta
kan innebära att Kronofogden vid ett tillfälle kan överväga att utmäta en
egendom för den ena sammanboenden, och vid ett annat tillfälle för den andre.
Av Kronofogdens interna handledningar framgår att Kronofogden ska samordna
utredningarna om gäldenären har en samhörig som också är restförd. Detta ska
särskilt noteras när Kronofogden gör utredningsstrategi för gäldenären.
När Kronofogden planerade utmätningsförrättningen noterades att
sammanboende fanns och att samordning skulle ske. Vid det första besöket den
20 februari 2024 borde Kronofogden ha informerat om innebörden av
                                                                      Dnr 2509-2024     Sid 4 (6)




      presumtionsregeln i 4 kap. 19 § 1 st. UB och att utmätning av släpvagnen även
      kan komma att ske för sammanboendes skulder om förutsättningarna för
      utmätning var uppfyllda. Vidare borde Kronofogden ha dokumenterat det första
      besöket, t.ex. i form av en handläggarnotering.
      Kronofogden konstaterar att utmätningsförrättningen inte fullt ut har hanterats
      enligt gällande rutiner. Kronofogden beklagar dessa brister.
AA fick tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Kronofogdemyndigheten har i sitt remissvar redogjort för rättslig reglering som
har betydelse i ärendet. För egen del vill jag även redovisa följande.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska den som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet (den s.k. objektivitetsprincipen). Principen kommer
också till uttryck i 5 § andra stycket förvaltningslagen.

Objektivitetsprincipen tar inte bara sikte på hur en sak rent faktiskt handläggs
eller vilka verkliga skäl som ligger bakom ett handlande från myndigheten.
Även hur myndighetens agerande uppfattas är av betydelse. Redan risken för att
andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att
handlandet ska kunna anses strida mot principen. (Se Bull och Sterzel,
Regeringsformen - en kommentar [2023 version 5, JUNO], s. 57.)

Enligt 6 § förvaltningslagen ska en myndighet se till att kontakterna med
enskilda blir smidiga och enkla samt lämna den enskilde sådan hjälp att han
eller hon kan ta till vara sina intressen.

I Kronofogdemyndighetens handbok om utmätning (KFM 1212-2024) anges
bl.a. följande om förrättning i en gäldenärs bostad. Bostadsförrättning är ett av
instrumenten i tillgångsundersökningen och är samtidigt den kanske mest
ingripande åtgärden som normalt sett kan vidtas i tillgångsundersökningen.
Utredningsinstrumentet får inte hanteras slentrianmässigt. Det ska hanteras med
gott omdöme och prövas i varje enskilt fall. En konsekvens av det
grundläggande kravet på saklighet är att en bostadsförrättning aldrig får sättas ut
enbart i syfte att tvinga fram betalning. Det är inte heller godtagbart att sätta ut
en förrättning enbart för att få personlig kontakt med gäldenären. Det är viktigt
att dokumentera skälen för bedömningen att genomföra eller att inte genomföra
förrättning. Förrättningsmannen som kommer till gäldenärens bostad ska berätta
att han eller hon kommer från Kronofogdemyndigheten, informera gäldenären
om att det är en förrättning samt inleda förrättningen med att tala om för
gäldenären vilka mål myndigheten kommer för att verkställa. (Se avsnitt 3.6 i
handboken.)

Bedömning
JO brukar som regel avstå från att uttala sig i bedömningsfrågor. Skälet till det
är att JO varken kan ändra eller upphäva andra myndigheters beslut.
                                                                  Dnr 2509-2024      Sid 5 (6)




Granskningen är inte heller avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som
kan eller har kunnat äga rum i ordinarie ordning. Kronofogdemyndighetens
beslut om utmätning kan överklagas till tingsrätt (se 18 kap. 1 § utsöknings-
balken). Jag kommer därför inte att ta ställning i själva frågan om utmätningen
av släpvagnen.

Anställda vid Kronofogdemyndigheten ska i alla lägen agera sakligt och
opartiskt. En tjänsteman som ska genomföra en förrättning i eller i anslutning
till en gäldenärs bostad bör enligt min mening vara särskilt uppmärksam på sitt
uppträdande, inte minst om förrättningen är oanmäld. Det är viktigt att
förrättningsmannen förklarar för gäldenären varför han eller hon är där och
lämnar information om de åtgärder som vidtas och beslut som fattas i samband
med förrättningen.

Utredningen ger inte en helt tydlig bild av vilka besked AA fick vid de två
förrättningsmännens första besök den 20 februari 2024. Det är en brist att det
inte finns någon dokumentation av detta besök. Så mycket står dock klart att
AA informerades om att syftet med förrättningen var att söka efter den släpvagn
han var registrerad ägare till och att förrättningsmännen lämnade platsen efter
att han hade meddelat att han skulle betala sin skuld. Det är också utrett att
förrättningsmännen vid det tillfället inte upplyste AA om att hans sambo också
var restförd hos Kronofogdemyndigheten och att myndigheten hade samordnat
utredningen av deras tillgångar. Det fick han veta först vid det andra besöket när
förrättningsmännen utmätte släpvagnen för sambons skulder.

Mot den bakgrunden har jag förståelse för att AA uppfattade att släpvagnen inte
skulle utmätas om han betalade sin skuld omgående och att han upplevde att
förrättningsmännen hade förmått honom att betala sin skuld på ett otillbörligt
sätt. Jag delar Kronofogdemyndighetens uppfattning att förrättningsmännen vid
det första besöket borde ha informerat AA om att utmätning av släpvagnen
kunde komma att ske för sambons skulder om förutsättningarna för det var
uppfyllda.

Som framgår av de rättsliga utgångspunkterna är redan risken för att andra kan
uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas tillräckligt för att en
myndighets handlande ska kunna anses strida mot objektivitetsprincipen. Jag
kan därför inte komma till någon annan slutsats än att förrättningsmännens
agerande vid det första besöket stod i strid med den principen. Kronofogde-
myndigheten förtjänar kritik för detta. Myndigheten ska också kritiseras för att
det första besöket inte dokumenterades.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.
                                                               Dnr 2509-2024     Sid 6 (6)




Seniora rättssakkunniga Mattias Karlsson har föredragit ärendet och byråchefen
Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
