# Kritik mot ett sjukhus för utlämnande av kopior av journalhandlingar avseende en avliden person

JO 2008-09-30 dnr 2515-2007

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                      Sid
                                                                       2008-09-30          2515-2007               1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot ett sjukhus för utlämnande av kopior av journalhandlingar
                        avseende en avliden person

## Anmälan

Advokaten AA inkom den 5 juni 2007 till JO med en anmälan som bl.a. riktades
                        mot Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Klagomålen i denna del rörde att
                        sjukhusets infektionsklinik den 16 maj 2006 hade lämnat ut journalhandlingar
                        beträffande en patient, BB, till en företrädare för Mannheimer Swartling
                        Advokatbyrå AB (MSA). BB hade avlidit år 1998. AA gjorde i sin anmälan
                        gällande att sjukhuset på grund av sekretess varit förhindrat att lämna ut
                        journalhandlingarna och anförde att det som hade förekommit karaktäriserades av
                        lättvindiga och okänsliga överväganden till men för den avlidne och dennes
                        närstående, främst en dotter.

                        Av anmälan och bifogade handlingar framgick bl.a. följande. De utlämnade
                        journalhandlingarna bestod av anteckningar förda i BB:s journal under perioden
                        den 12 januari–den 5 juni 1998. På ett följebrev den 16 maj 2006 från sjukhuset till
                        MSA:s företrädare hade kontorsassistenten CC gjort en handskriven notering enligt
                        följande. ”Journalant. 1998 enl. Chefssekr DD som varit i kontakt med
                        sjukhusjuristen.”

                        AA hade, inför sin anmälan till JO, per telefon tillfrågat CC vad som hade föranlett
                        sjukhuset att lämna ut journalhandlingarna. Enligt AA hade CC därvid uppgett bl.a.
                        att hon mindes att ”någon ringt den 16 maj 2006 och frågat om bevis för att BB
                        varit inlagd”.

                        MSA var vid tiden för handlingsutlämnandet kärande i en tvist mot EE vid Attunda
                        tingsrätt om bättre rätt till en tavla. EE bestred att MSA hade bättre rätt till tavlan,
                        bl.a. med hänsyn till att han i slutet av maj 1998 hade gjort ett s.k. godtrosförvärv
                        av tavlan från BB. MSA gav in de aktuella journalhandlingarna till tingsrätten som
                        bevis för att styrka att EE inte hade kunnat förvärva tavlan från BB eftersom BB
                        var inlagd på sjukhus vid den tidpunkt då försäljningen skulle ha skett.

                        I anmälan framfördes även klagomål mot Attunda tingsrätt angående
                        handläggningen av det aktuella tvistemålet. Klagomålen i den delen behandlas av
                        chefsJO Mats Melin i JO:s ärende dnr 2516-2007.


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                         Dnr 2515-2007     Sid 2 (6)



Utredning
JO rekvirerade från sjukhusets infektionsklinik samtliga anteckningar i klinikens
journal avseende BB. Vid granskningen kunde konstateras att det, i de
journalhandlingar som kliniken tidigare hade lämnat ut till MSA, fanns ett flertal
uppgifter om BB:s hälsotillstånd som typiskt sett anses som mycket
sekretesskänsliga.

Ärendet remitterades till styrelsen för Karolinska universitetssjukhuset för
utredning och yttrande. I remissen angavs att det av styrelsens yttrande särskilt
borde framgå vem som fattade beslutet att lämna ut de aktuella journalhandlingarna
och vilka överväganden som gjordes vid sekretessprövningen.

Som svar på JO:s remiss inkom en skrivelse från sjukhusdirektören FF, som enligt
uppgift agerade på styrelsens uppdrag. I skrivelsen anfördes följande.
      I mitten av maj månad år 2006 inkom en förfrågan från MSA till berörd klinik om
      att utfå en bestämd del av en journal, förd över en patient som avlidit den 29 juli
      1998. På förfrågan uppgavs att ändamålet var att styrka att patienten vid ett bestämt
      tillfälle varit inlagd på sjukhuset och därför inte kunnat delta i en påstådd försäljning
      av en tavla.
      Förfrågan om utlämnande ställdes till och handlades av numera pensionerade
      klinikchefssekreteraren DD. Via sin assistent ställde DD frågan till en av sjukhusets
      jurister om det var möjligt att lämna ut de begärda uppgifterna.
      Med hänsyn tagen till den långa tid som förflutit sedan patienten avlidit gjordes
      bedömningen att ett utlämnande inte skulle kunna medföra någon risk för förtal av
      den avlidne eller missbrukas till skada för eller förklenande av den avlidnes
      anhöriga.
      Denna bedömning låg till grund för beslutet att lämna ut den del av journalen som
      begärts.
Med anledning av svaret upprättades vid JO:s expedition en promemoria i vilken
redovisades vad som hade kommit fram av utredningen i ärendet. Därefter anfördes
bl.a. följande.

      I FF:s skrivelse beskrivs kortfattat gången i det aktuella utlämnandeärendet. Något
      egentligt yttrande, dvs. en redogörelse för hur sjukhusstyrelsen ser på det inträffade,
      lämnas inte.
      Ett antal frågor är alltjämt obesvarade.
      1) Var MSA:s framställan vid telefonsamtalet den 16 maj 2006 en begäran om att få
      ta del av handlingar, dvs. de aktuella journalhandlingarna, eller kunde framställan
      förstås så att MSA endast ville ha uppgift om huruvida BB hade varit inlagd vid
      sjukhuset under den aktuella tidsperioden?
      2) Enligt FF:s skrivelse ”handlades förfrågan om utlämnande av numera
      pensionerade klinkchefssekreteraren DD”. Vidare anges att en av sjukhusets jurister
      fick frågan om det var ”möjligt att lämna ut de begärda uppgifterna”. Såvitt får
      förstås, svarade juristen ja på den frågan. Var det klinikchefssekreteraren eller den
      icke namngivne sjukhusjuristen som var formellt ansvarig för den menprövning som
      sägs ha gjorts samt beslutet att lämna ut handlingen?
      3) Under förutsättning att det var klinikchefssekreteraren som var formellt ansvarig
      för beslutet att lämna ut handlingarna – var, enligt sjukhusets delegationsordning,
      klinikchefssekreterare behörig att fatta beslut om utlämnande av journalhandlingar?
                                                                       Dnr 2515-2007       Sid 3 (6)



      4) Hade sjukhusjuristen klart för sig att det rörde sig om utlämnande av
      journalhandlingar och inte endast uppgift ur handling – och hade denne, i så fall,
      tillgång till de aktuella journalhandlingarna vid sitt ställningstagande?
Efter en förnyad remiss inkom styrelsen med ett yttrande, som utgjordes av en
tjänsteskrivelse undertecknad av sjukhusdirektören FF. I skrivelsen anfördes i
huvudsak följande.

      Med anledning av förnyad remiss […] och efter det att Karolinska
      Universitetssjukhusets styrelse behandlat ärendet, framför jag följande svar på de
      frågor Justitieombudsmannen ställer. Svaren lämnas i den ordning frågorna ställts.
      Fråga 1. Det har inte kunnat klarläggas om begäran gällde att få ta del av handlingar
      eller om det var en begäran om att få ta del av uppgiften om huruvida den person
      frågan gällde varit inlagd på sjukhuset under en bestämd tid.
      Fråga 2 och 3. Det var varken klinikchefssekreteraren eller sjukhusjuristen som var
      formellt ansvarig för utlämnandet. Enligt den berörda klinikens beslutsordning
      ansvarar patientansvarig läkare för utlämnande av journalkopior.
      Fråga 4. Enligt egen uppgift var sjukhusets jurist av den uppfattningen att begäran
      gällde uppgift ur handlingen, inte en begäran om ett utlämnande av handlingen i sin
      helhet.
      –––
      Med anledning av det inträffade har jag uppdragit åt den administrative direktören
      att göra en översyn av den berörda klinikens rutiner för utlämnande av journalkopior
      och andra allmänna handlingar.
Styrelsen uttalade för egen del att det var olyckligt att sjukhuset valde att lämna ut
journalen i detta ärende i stället för att endast bekräfta till frågeställaren att
personen varit inlagd på sjukhuset den aktuella tiden.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

JO hade inför sitt ställningstagande tillgång till handlingarna i JO:s ärende dnr
2516-2007.

I ett beslut den 30 september 2008 anförde JO André följande.

Bedömning
Rättslig reglering
Inom hälso- och sjukvården gäller enligt 7 kap. 1 c § första stycket sekretesslagen
(1980:100) sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till den enskilde lider men.

Bestämmelserna om sekretess kompletteras av regler om personligt ansvar för
röjande av sekretessen. Enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska den som uppsåtligen
röjer uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning,
dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Begås sådan
gärning av oaktsamhet är straffet böter. I ringa fall ska dock inte dömas till ansvar.

Gällde sekretess för de uppgifter som lämnades ut till MSA:s företrädare?
Hälso- och sjukvårdssekretessen består även efter det att den till vars förmån
sekretessen gäller har avlidit. Utrymmet för sekretess beträffande avlidens
                                                                    Dnr 2515-2007    Sid 4 (6)



sjukjournal av hänsyn till den enskilde själv torde vara starkt begränsat (jfr RÅ 82
2:66). Sekretessen gäller emellertid även till förmån för närstående till den avlidne.
Efter dödsfallet är det närmast fråga om att skydda efterlevande närstående mot att
sådana uppgifter om den avlidne kommer till offentlig kännedom som de
efterlevande med fog kan uppfatta som sårande. Det bör heller inte vara möjligt att
lämna ut uppgifter som kan anses kränka den frid som tillkommer den avlidne (jfr
5 kap. 4 § brottsbalken, se beträffande resonemanget NJA 1987 s. 724).

De patientjournalhandlingar som lämnades ut till MSA:s företrädare innehåller på
flera ställen uppgifter om BB:s hälsotillstånd som typiskt sett anses som mycket
sekretesskänsliga. Även om det vid utlämnandetillfället hade gått nästan åtta år
sedan BB avled, är uppgifterna av så känsligt slag att BB:s efterlevande dotter med
fog skulle kunna uppfatta det som sårande att de gjordes offentliga. Enligt min
bedömning omfattades de aktuella uppgifterna av sekretess till förmån för henne.

Handläggningen vid sjukhuset
MSA:s företrädare ringde den 16 maj 2006 till klinikchefssekreteraren DD vid
sjukhusets infektionsklinik. Enligt vad sjukhuset uppger i remissvaret har det inte
kunnat klarläggas om företrädaren då begärde att få ta del av de aktuella
journalhandlingarna, eller om framställan kunde förstås så att MSA endast ville ha
uppgift om huruvida BB hade varit inlagd vid sjukhuset under den aktuella
tidsperioden.

Det förhållandet att de ifrågavarande journalhandlingarna lämnades ut i sin helhet
talar i och för sig för att det var handlingarna som begäran avsåg. Vidare har
rådmannen GG vid Attunda tingsrätt i ett yttrande i JO:s ärende dnr 2516-2007
uppgett att MSA gav in journalhandlingarna till tingsrätten, i det tvistemål som
pågick där, för att visa att BB:s hälsotillstånd var så dåligt att någon försäljning av
tavlan inte kunde ha ägt rum vid den av svaranden EE påstådda tidpunkten. Det
ligger därför nära till hands att anta att MSA:s företrädare önskade få ta del av det
som i journalen var dokumenterat rörande BB:s hälsotillstånd. Å andra sidan har
den jurist vid sjukhuset, som kliniken kontaktade efter att framställningen hade
gjorts, uppfattat det som att begäran enbart gällde uppgifter ur handlingarna och
inte journalhandlingarna som sådana.

Det är inte meningsfullt att nu försöka bringa fullständig klarhet i vad begäran
omfattade och vad som sades vid det aktuella telefonsamtalet. Jag vill här
framhålla att det av den då gällande bestämmelsen i 7 § andra stycket
patientjournallagen (1985:562) framgick att om en kopia av en journalhandling
hade lämnats ut till någon, skulle det antecknas i patientjournalen vem som hade
fått kopian och när denna hade lämnats ut. Jag har i ett tidigare beslut (se JO:s
ämbetsberättelse 2002/03 s. 458 f.) uttalat som rekommendation att en muntlig
framställan bör antecknas i journalen, bl.a. mot bakgrund av nyss nämnda
bestämmelse (motsvarande bestämmelse återfinns numera i 3 kap. 11 §
patientdatalagen, 2008:355). I journalen avseende BB finns inte någon
dokumentation beträffande utlämnandet till MSA. Detta är en brist i sjukhusets
handläggning.
                                                                  Dnr 2515-2007     Sid 5 (6)



Efter att DD hade mottagit framställan från MSA:s företrädare kontaktades en
jurist vid sjukhuset med frågan om det var ”möjligt att lämna ut de begärda
uppgifterna”. I FF:s första skrivelse anger han att DD kontaktade juristen ”via” sin
kontorsassistent. Kontorsassistenten har dock gjort en notering på följebrevet till
MSA som närmast ger vid handen att det var DD själv som tog kontakt. Under alla
förhållanden svarade juristen uppenbarligen ja på den ställda frågan. Det är inte
klarlagt om juristen då hade tillgång till journalhandlingarna. Han eller hon synes
ha haft som utgångspunkt för sitt svar att MSA:s företrädare endast ville få uppgift
om huruvida BB hade vårdats vid sjukhuset under den aktuella tidsperioden.
Utifrån juristens svar lämnades emellertid hela den aktuella delen av journalen ut.

Det framgår inte närmare vilka besked de berörda tjänstemännen vid sjukhuset
lämnade till varandra eller på vems initiativ handlingarna slutligen lämnades ut.
Det kan dock konstateras att den aktuella delen av journalen lämnades ut i sin
helhet och att utlämnandet inte föregicks av någon egentlig menprövning.

I remissvaret upplyses om att det enligt den berörda klinikens ”beslutsordning” är
patientansvarig läkare som ansvarar för utlämnande av journalkopior. Inget har
emellertid framkommit som tyder på att den patientansvariga läkaren hade del i
handläggningen i detta fall. Sjukhusstyrelsen har inte kommenterat i remissvaret
varför rutinerna frångicks i detta fall.

Sammanfattande bedömning
Den utredning, som sjukhuset har kommit in med i anledning av JO:s remisser, är
knapphändig. Det är inte möjligt att få en heltäckande bild av händelseförloppet.
Det är emellertid klarlagt att sjukhusets infektionsklinik den 16 maj 2006, efter en
telefonkontakt samma dag, lämnade ut journalhandlingar avseende den tidigare
patienten BB till en företrädare för MSA. Handlingarna bestod av
journalanteckningar förda under första halvåret 1998. BB hade avlidit senare under
det året. I handlingarna finns på flera ställen mycket känsliga uppgifter rörande
BB:s hälsotillstånd. Som jag har anfört ovan omfattades, enligt min bedömning, de
uppgifterna av sekretess till förmån för BB:s efterlevande dotter.

Sjukhuset lämnade emellertid ut hela den aktuella delen av journalen utan att någon
egentlig menprövning ägde rum. Handläggningen avvek från klinikens rutiner för
utlämnande av journalkopior, eftersom den patientansvariga läkaren inte
involverades.

Det som har kommit fram ger det sammantagna intrycket av en alltför lättvindig
hantering av ärendet från sjukhusets sida. Det är möjligt att den omständigheten att
BB hade varit avliden i flera år innebar att de berörda tjänstemännen fick
uppfattningen att ärendet var av enkel beskaffenhet och därför inte behandlade det
med tillbörlig omsorg och noggrannhet.

Jag övervägde i ett inledande skede av ärendets handläggning om det fanns skäl att
utkräva straffrättsligt ansvar för någon tjänsteman vid sjukhuset. Omständigheterna
är emellertid sådana att jag inte fann anledning att gå vidare på det sättet. Jag vill
                                                                   Dnr 2515-2007   Sid 6 (6)



emellertid betona att jag ser mycket allvarligt på sjukhusets bristfälliga
handläggning.

Sjukhusdirektören FF har uppgett att han har uppdragit åt den administrative
direktören att göra en översyn av den berörda klinikens rutiner för utlämnande av
journalkopior och andra allmänna handlingar. Jag förutsätter att sjukhusledningen
också, för berörd personal vid sjukhuset, påtalar vikten av noggrannhet och av att
rutinerna följs i varje enskilt fall.

Med den mycket allvarliga kritik som har uttalats avslutas ärendet.
