# Kritik mot Omsorgsnämnden i Hedemora kommun för att beräkningsregler som strider mot socialtjänstlagen har tillämpats vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd

JO 2013-04-09 dnr 2515-2012

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2013-04-09            2515-2012              1 (5)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Omsorgsnämnden i Hedemora kommun för att
                        beräkningsregler som strider mot socialtjänstlagen har tillämpats vid
                        bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd


                          Beslutet i korthet: Enligt 4 kap. 1a § socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 januari
                          2008, får hemmavarande barn och skolungdomar under 21 år tjäna upp till ett halvt
                          prisbasbelopp per kalenderår utan att beräkningen av familjens behov av ekonomiskt
                          bistånd ska påverkas. Inkomster över den gränsen får beaktas vid beräkningen.
                          Omsorgsnämnden i Hedemora kommun kritiseras för att lagändringen inte
                          uppmärksammats och för att nämnden under ett antal år tillämpat beräkningsregler som
                          strider mot lagen vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot socialförvaltningen i Hedemora
                        kommun för handläggningen av ett ärende om försörjningsstöd enligt
                        socialtjänstlagen (2001:453), SoL. AA anförde bl.a. följande. Vid ett inbokat besök
                        hos förvaltningen den 24 april 2012 informerade sektionschefen och
                        socialsekreteraren henne om att hennes dotter endast fick behålla 2 500 kronor av
                        den inkomst hon tjänar ihop under en sommar. Enligt sektionschefen hade detta
                        bestämts av omsorgsnämnden. Från Socialstyrelsen hade hon fått uppgift om att en
                        ungdom upp till 21 år får tjäna ett halvt basbelopp, dvs. 22 000, kronor utan att
                        försörjningsstödet påverkas.

## Utredning

Journalanteckningar för april–maj 2012 avseende AA lånades in från förvaltningen.

                        JO anmodade därefter Omsorgsnämnden i Hedemora kommun att inkomma med
                        utredning och yttrande över vad som anförts i anmälan angående vad en ungdom
                        får tjäna utan att det påverkar rätten till försörjningsstöd.

                        Nämnden anförde i sitt remissvar bl.a. följande.

                                  Omsorgsnämnden har ej inlett någon utredning då frågan om barns
                                  inkomst för feriearbete endast togs upp som en fråga i mötet 2012-04-24
                                  på socialkontoret. Svaret som AA fick vid detta tillfälle var
                                  felaktigt, då det grundades på ett beslut taget i omsorgsnämnden 2005.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 2515-2012   Sid 2 (5)




      Efter kontakt med Socialstyrelsen framkom det att ett tillägg tillkommit
      i Socialtjänstlagen 2007. Hemmavarande ungdomar får tjäna ett halvt
      prisbasbelopp utan att det skall påverka familjens ekonomi vid
      bedömning av rätten till bistånd.
      Socialförvaltningen beklagar att AA fick fel information vid
      besöket 2012-04-24. Socialförvaltningen har för avsikt att under våren
      2013 genomföra en utbildningsinsats avseende socialrätt för
      handläggare och chefer inom socialförvaltningen.
AA yttrade sig över remissvaret.

Under handläggningen hos JO kompletterade AA sin anmälan. Hon gav bl.a. in
kopior av nämndens beslut den 13 juni 2012, § 100, och den 5 september 2012,
§ 123.

Föredraganden i ärendet hos JO kontaktade förvaltningschefen BB vid
socialförvaltningen i Hedemora kommun som i telefonsamtal den 20 mars 2013
uppgav i huvudsak följande.

De riktlinjer som nämnden beslutat när det gäller vad ungdomar får behålla av det
de tjänar på sina feriearbeten har varit, och är fortfarande, styrande för
handläggningen av ärenden om försörjningsstöd inom förvaltningen. Han har hört
sig för bland handläggarna och fått veta att det inte varit särskilt vanligt att frågan
aktualiserats men en handläggare har uppgivit att riktlinjerna tillämpats i ett av
dennes ärende. – När det gäller summan om 2 500 kronor så bestämdes den vid ett
möte i nämnden den 10 juni 2009. Av protokollet kan utläsas att det tidigare varit
en summa om 2 000 kronor som angivits som övre gräns och att denna summa gällt
sedan 2005. – För AA del aktualiserades aldrig någon tillämpning av riktlinjerna
utan det stannade vid att information om riktlinjerna lämnades. I samband med
detta uppmärksammades behovet av att se över riktlinjerna. De riktlinjer som
beslutades av nämnden den 5 september 2012 är de som gäller idag. – Han anser att
det är mycket beklagligt att ändringen i socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1
januari 2008, inte uppmärksammades av förvaltningen. Han har ingen förklaring
till hur det kunnat inträffa. Positivt är dock att genom ändringen av riktlinjerna och
utbildningsinsatser inom förvaltningen kommer bedömningen i denna fråga
framöver att hanteras korrekt vid handläggningen av ärenden om försörjningsstöd.

JO inhämtade därefter kopia av nämndens beslut den 10 juni 2009 § 111.

Rättslig reglering
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har enligt 4 kap. 1 § SoL rätt till bistånd av socialnämnden för sin
försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Rätten till bistånd är
inte ovillkorlig. En förutsättning för rätt till bistånd är att den enskilde saknar
förmåga att själv tillgodose behovet.

Bestämmelser om beräkningen av de kostnader, som den enskilde kan beviljas
bistånd för, finns i 4 kap. 3 § SoL och i 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen
(2001:453). När bestämmelsen om försörjningsstöd tillkom anfördes i
                                                                               Dnr 2515-2012        Sid 3 (5)




propositionen bl.a. följande. (prop. 1996/97:124 s. 168; jfr. prop. 2000/01:80
s. 165).
      När det gäller den ekonomiska behovsprövningen finns inget hinder att liksom enligt
      nuvarande praxis beakta den samlade ekonomiska förmågan hos dem som lever i en
      hushållsgemenskap. I en hushållsgemenskap får ju alla förutsättas ha en likvärdig
      levnadsstandard även om det inbördes förhållandet mellan inkomsterna varierar. Detta bör
      gälla både i fråga om makar och sambor.


Den 1 januari 2008 trädde en ny bestämmelse i socialtjänstlagen, 4 kap. 1 a §, i
kraft. Enligt den bestämmelsen ska hemmavarande barns inkomster av eget arbete
och hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna
är under 21 år, inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. Inkomster som
överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring får dock beaktas. Vid tillkomsten av bestämmelsen anfördes bl.a.
följande (prop. 2007/08:1, utg.omr. 9 s. 145 f.).


      Det är av stor vikt att ungdomar tidigt får kontakt med arbetslivet, även under studietiden.
      Eftersom ekonomiskt bistånd enligt SoL utgör samhällets yttersta skyddsnät och är avsett att
      vara ett stöd vid tillfälliga ekonomiska svårigheter, är den principiella utgångspunkten att alla
      inkomster ska avräknas i sin helhet innan man gör bedömningen om det finns ett
      biståndsbehov. Det innebär att socialtjänstens ekonomiska bistånd har 100-procentiga
      marginaleffekter, vilket medför att det inte alltid lönar sig ekonomiskt för den enskilde att gå
      från bidrag till arbete. Regeringen menar att det därför finns farhågor för att motivationen för
      att ta t.ex. ett feriearbete kan minska om den unges arbetsinkomster reducerar familjens rätt
      till ekonomiskt bistånd.



Bedömning
Av utredningen i ärendet framgår att AA upplysts om att hennes dotter fick tjäna
högst 2 500 kronor utan att AA:s försörjningsstöd skulle påverkas. I sitt remissvar
har nämnden anfört att detta besked var felaktigt då det byggde på ett beslut av
omsorgsnämnden från 2005.

Enligt 4 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna
upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör
myndighetens verksamhetsområde. Det ligger i sakens natur att de uppgifter som
en myndighet lämnar ska vara korrekta. Att en myndighet lämnar felaktiga
uppgifter utgör en risk för att en enskild lider en rättsförlust. Det är därför inte
acceptabelt att AA fick ett uppenbart felaktigt svar rörande beräkningen av
försörjningsstöd.

Såvitt kommit fram i ärendet fick AA felaktiga upplysningar därför att
tjänstemannen utgick från ett beslut om riktlinjer som nämnden hade fattat 2005.

AA har inkommit med protokollsutdrag från omsorgsnämndens sammanträden den
13 juni och den 5 september 2012. JO har vidare tagit del av protokollsutdrag från
nämndens sammanträde den 10 juni 2009. Av dessa protokollsutdrag kan utläsas
att förvaltningen har haft interna riktlinjer vid beräkning av försörjningsstöd för
                                                                   Dnr 2515-2012    Sid 4 (5)




åren 2005 – 2008 som innebär att ungdomar mellan 16 och 20 år som omfattas av
familjens framställan om försörjningsstöd tillåtits att tjäna 2 000 kronor på
feriearbete under sommaren utan att detta beaktats vid beräkningen av
försörjningsstödet för familjen. För åren 2009 – 2012 har beloppet varit 2 500
kronor. Dessa riktlinjer har också varit styrande för handläggningen av ärenden
inom förvaltningen

Det finns ett visst utrymme för en socialnämnd att fatta beslut om vissa
preciseringar och utfyllnader beträffande socialtjänstlagens tillämpning inom en
kommun. Nämnden kan dock utfärda sådana riktlinjer endast i frågor som inte
regleras i socialtjänstlagen eller en annan författning. Sådana beslut ska givetvis stå
i god överensstämmelse med lagens innehåll, Socialstyrelsens föreskrifter och
rättspraxis.

Fram till 2008 var det möjligt för kommunerna att göra olika bedömningar när det
gällde hur stora inkomster från eget arbete en underårig skulle tillåtas ha utan att
detta påverkade föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd. Genom den ovan nämnda
bestämmelsen i 1 a § SoL infördes en undre gräns om ett halvt prisbasbelopp för
sådana inkomster. Det är däremot fortfarande möjligt för kommunerna att tillåta att
ungdomar har högre inkomster utan att det påverkar biståndet.

Jag kan således konstatera att det sedan den 1 januari 2008 inte har varit tillåtet för
en kommun att begränsa vad en hemmavarande skolungdom får tjäna, utan att det
påverkar familjens försörjningsstöd, till mindre än ett halvt prisbasbelopp (22 000
kronor för 2012).

Av protokollsutdraget från omsorgsnämndens sammanträde den 5 september 2012
framgår att nämnden beslutade att ungdom upp till 21 år som omfattas av familjens
framställan får bibehålla hela summan av feriearbete, dock högst 22 000 kronor,
utan att detta påverkar familjens försörjningsstöd. Detta beslut ersatte ett liknande
beslut av nämnden från den 13 juni 2012, som i sin tur ersatte det ovan nämnda
beslutet från 2009.

Omsorgsnämndens beslut från den 5 september 2012 är inte tidsbegränsat. Det
finns därför anledning att erinra om att ett halvt prisbasbelopp för 2013 är 22 500
kronor. Samtidigt vill jag för egen del rent allmänt ifrågasätta värdet av att
nämnden beslutar riktlinjer som rör frågor som uttryckligen regleras i
socialtjänstlagen.

Det är svårt att dra någon annan slutsats av utredningen i ärendet än att ingen
befattningshavare i nämnden eller dess förvaltning uppmärksammade ändringen i
socialtjänstlagen. Att ingen skulle ha gjort detta under tiden från 2008 fram till
våren 2012 förefaller närmast obegripligt, inte minst mot bakgrund av att de interna
riktlinjerna behandlades i nämnden sommaren 2009, dvs. drygt 1,5 år efter det att
lagändringen trätt i kraft. Det är anmärkningsvärt att en kommun under ett antal år
tillämpat en beräkningsregel som strider mot en tydligt formulerad, indispositiv
                                                                   Dnr 2515-2012    Sid 5 (5)




lagbestämmelse, särskilt som det är fråga om den centrala lagstiftningen på det
aktuella området.

Det finns anledning att se allvarligt på de brister som har kommit fram i ärendet.
Jag finner därför skäl att sända en kopia av beslutet till Socialstyrelsen, regionala
tillsynsenheten mitt, för kännedom.

Vad som i övrigt har framkommit ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats.
