# En elev hade i skolan delat ut inbjudningskort till ett födelsedagskalas; fråga bl.a. om den rättsliga grunden för skolpersonalens åtgärd att samla in korten från elever som fått dem

JO 2008-11-13 dnr 2520-2008

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                      Sid
                                                                            2008-11-13               2520-2008               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        En elev hade i skolan delat ut inbjudningskort till ett födelsedagskalas;
                        fråga bl.a. om den rättsliga grunden för skolpersonalens åtgärd att
                        samla in korten från elever som fått dem

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Munspelets skola i Lunds
                        kommun. Klagomålen gällde skolpersonalens agerande då hans dotter BB och son
                        CC, födda 1999, hade delat ut inbjudningskort till sina respektive födelsedagskalas.
                        AA anförde bl.a. följande. Den 5 maj 2008 delade BB och CC ut inbjudningskort
                        till sina klasskamrater. Korten delades ut på skolans område men innan lektionerna
                        hade börjat. CC bjöd inte två av pojkarna i sin klass. Sedan skolpersonal hade fått
                        kännedom om detta samlade de in korten från eleverna och gav tillbaka dem till
                        CC. När CC:s mor hämtade CC vid skoldagens slut fick hon skriftlig information i
                        anledning av vad som hade inträffat. I informationen stod följande.
                                  Hej!
                                  Vi har en regel här i skolan när det gäller utdelning av bjudningskort till kalas. Om
                                  man ska dela ut kort i skolan, så ska hela klassen, eller alla flickor eller alla pojkar
                                  bli bjudna.
                                  Därför får BB:s kort delas ut men inte CC:s.
                        AA var missnöjd med att skolan inte hade informerat honom om den aktuella
                        regeln. Han ifrågasatte vidare lärarnas rätt att samla in inbjudningskorten och ansåg
                        att åtgärden kunde räknas som ett beslagtagande för vilket det inte fanns stöd i lag.

## Utredning

Anmälan remitterades till Barn- och skolnämnd Lunds stad i Lunds kommun för
                        utredning och yttrande över vad AA hade anfört i sin anmälan.

                        Nämnden antog som sitt remissvar en tjänsteskrivelse som var undertecknad av
                        förvaltningschefen DD och utvecklingsledaren EE. I skrivelsen fanns en
                        hänvisning till en redogörelse som skolans rektor FF hade lämnat. I
                        tjänsteskrivelsen anfördes följande.

## Ärendet

Av anmälan framgår att inbjudningskort till födelsedagskalas delats ut till
                                  klasskamrater på en skola, dock ej till samtliga kamrater. Skolpersonalen



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 2520-2008     Sid 2 (5)



      uppmärksammade situationen och samlade in inbjudningskorten med moti- veringen
      att en förutsättning för att dela ut inbjudningskort i klassen är att alla är inbjudna.
      Denna vedertagna praxis praktiseras genomgående på förskolor och skolor inom
      nämndens verksamhetsområde och motiveras med hänvisning till föreliggande
      likabehandlingsplaners syfte att förhindra uppkomsten av bland annat utanförskap
      och kränkande behandling.
      Information om ordningsregler, handlingsplaner och praxis sker också kontinuerligt
      genomgående på föräldramöten i förskole- och skolverksamheten.
      Rektor framhåller i sitt yttrande att:
      Föräldern vid kontakt med rektorn dagen för händelsen informerats om principen att
      inbjudningskort endast får delas ut i skolan om alla pojkar eller flickor bjuds in.
      Denna princip tillämpas redan i förskolan. Inbjudningskorten hade dock då redan
      delats ut.
      Då inte alla barnen inbjudits tog arbetslaget upp en diskussion med barnen om hur
      situationen skulle lösas. Man kom fram till att korten skulle återlämnas och barnen
      hämtade själv sina kort.
      Korten med följebrev med förklaring överlämnades till mamman vid skoldagens
      slut.

      Likabehandlingsplan
      Likabehandlingsplan (bilaga har här utelämnats; JO:s anm.) föreligger på skolan och
      är senast reviderad september 2007. Planen är utlagd på skolans hemsida och är
      kontinuerligt uppe på skolkonferens, föräldramöten och elevråd.
      Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i klassrummen.

      Ordningsregler
      Skolans ordningsregler (bilaga har här utelämnats; JO:s anm.) reviderades oktober
      2007 och är fastställda i skolkonferensen. Reglerna är utlagda på skolans hemsida
      och tas regelbundet upp på föräldramöten. Ordningsreglerna finns uppsatta i
      klassrummen.

      Skolans åtgärder efter incidenten
      Skolans ordningsregler kommer att ses över inför hösten och fastställas i
      skolkonferensen och återkommande tas upp som information på föräldramöten,
      elevråd och vid utvecklingssamtal. Rektor påpekar också i sitt yttrande att skolan
      arbetar vidare med sitt förebyggande arbete enligt föreliggande likabehandlingsplan.
Rektorn FF anförde i sin redogörelse som var fogad till remissvaret följande.

      Händelseförlopp den 5 maj
      På måndagar har den pedagogiska personalen husmöte mellan 8 och 9. Fritids har
      öppet mellan 7 och 9 med personal enligt ett rullande schema.
      –––
      Senare på förmiddagen kommer arbetslaget till mig och berättar vad som hände när
      de kom tillbaka efter husmötet. Barnen var upprörda och berättade att CC och BB
      skulle ha kalas och delat ut inbjudningskort men att två av kamraterna inte hade fått
      något. Arbetslaget pratade med barnen hur man skulle lösa situationen. Man kom
      fram till att korten skulle lämnas tillbaka, varpå barnen själva hämtade sina kort som
      var i deras väskor och arbetslaget samlade in korten som fanns i klädkorgarna i
      kapprummet. Arbetslaget skrev ett brev och förklarade hur det hela gått till. Brevet
      och korten överlämnades till mamman när hon hämtade barnen på eftermiddagen.
      Jag anser att arbetslagets agerande var rätt. AA hade möjlighet att ta tillbaka korten
      själv efter vårt samtal på morgonen.
      –––
                                                                       Dnr 2520-2008     Sid 3 (5)



      Vi arbetar dagligen med relationer mellan barnen för att komma tillrätta med
      mobbning och trakasserier. Våra ordningsregler (finns på vår hemsida) är väl kända
      av barn och föräldrar. Lärarna pratar dagligen med barnen om kompisskap och att
      vara en god kamrat. I vår likabehandlingsplan (finns på vår hemsida) står att barnen
      ska känna sig trygga i skolan och vi tillåter inte att någon blir illa behandlad.
      Det är en oskriven regel/praxis på många skolor och förskolor att om
      inbjudningskort delas ut i skolan, ska alla i klassen bli bjudna eller alla flickor
      respektive alla pojkar. Detta är en regel som tas upp på föräldramöten på vår skola,
      från förskoleklass och uppåt i åldrarna. Föräldrarna är väl informerade om detta.
      Redan på förskolan kommer föräldrarna i kontakt med denna regel. Pojken som
      nämns i anmälan för att han ej bjudit CC, delade inte ut korten i skolan utan detta
      skedde privat.
      Jag ska nu inför hösten revidera våra ordningsregler och frågan om utdelning av
      inbjudningskort kommer att tas upp i det sammanhanget.
Barn- och skolnämnden anförde för egen del följande.

      I både ärendet och den åtföljande debatten hänvisas till ett antal motstridiga lagar,
      bl.a. några grundlagar (rätten att uttrycka sig i tal och skrift, förbudet mot att
      beslagta egendom, brytande av post- och telehemlighet), som kan stå i
      motsatsförhållande mot likabehandlingslagens (elevskyddslagens) krav på att
      personalen ska ingripa mot varje form av kränkande behandling. Med den
      redogörelse för händelseförloppet vi har fått anser nämnden dock att personalens
      ingripande varit välgrundat, proportionerligt och professionellt. Nämnden inser dock
      att det finns ett motsatsförhållande och en gråzon mellan lagarna och ser fram emot
      JO:s bedömning av det inträffade.
      Det är en brist att regeln kring kalasinbjudningar har varit ”oskriven”. Man kan inte
      förvänta sig att alla ska känna till oskrivna regler. Å andra sidan kan inte alla
      situationer detaljregleras utan måste anses innefattas av generella förbud mot
      mobbning, utfrysning m.m. Kränkande behandling förekommer i många subtila
      former, där bl.a. utfrysning är en. Ordningsreglerna kommer att ses över så att de är
      tydliga, heltäckande, nedskrivna och välkända, men ska inte behöva detaljreglera
      alla upptänkliga situationer.
      Det är en brist att skolan inte dokumenterat incidenten/ingripandet på det sätt som
      föreskrivs i den egna likabehandlingsplanen. Å andra sidan måste det finnas ett
      gränsland för när en mindre incident kan redas upp direkt genom ett samtal med
      barnen/eleverna och när ett dokumentationskrav uppstår. (Att ett barn på en förskola
      t.ex. knuffar ett annat barn händer flera gånger dagligen, och det är knappast rimligt
      att personalen ska föra loggbok över alla sådana händelser.)
      Även om nämnden i det aktuella fallet – med facit i hand – kan konstatera att
      incidenten/ingripandet borde ha dokumenterats, så måste den flytande gränsen för
      dokumentationskrav få finnas. Gränsen bör dock göras mindre flytande i det
      fortsatta arbetet med likabehandlingsplanerna.
      Det är en brist att personalen inte kopierat och aktiverat det följebrev som bifogades
      när inbjudningskorten återlämnades till modern. Personalen ska, i fall som detta, ta
      kopior på korrespondens med vårdnadshavare m.fl. All personal kommer att erinras
      om denna skyldighet.
En minoritet i nämnden anförde att det nu återgivna tillägget skulle utgå.

AA yttrade sig över remissvaret.

I ett beslut den 13 november 2008 anförde JO André följande.

Rättsliga utgångspunkter
Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100)
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
                                                                    Dnr 2520-2008      Sid 4 (5)



Särskilt ska den som verkar inom skolan bl.a. aktivt motverka alla former av
kränkande behandling såsom mobbning. Detta utvecklas ytterligare i 1994 års
läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
(Lpo 94).

Enligt 7 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den som
huvudmannen bestämmer vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn
och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Om det
kommer fram att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan
kränkande behandling ska, enligt 8 §, omständigheterna utredas och i
förekommande fall vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. (Motsvarande
bestämmelser, såvitt gäller ”annan kränkande behandling”, kommer att återfinnas i
14 a kap. skollagen från och med den 1 januari 2009.)

Enligt 6 kap. 8 b § grundskoleförordningen (1994:1194) ansvarar rektorn för att det
finns ordningsregler. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under
medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras
vårdnadshavare. Ändamålet med ordningsreglerna är att de ska bidra till ökad
trivsel och trygghet i skolan. Det ligger i sakens natur att det i sådana
ordningsregler inte går att i detalj behandla alla de situationer som uppkommer i
det dagliga arbetet i skolan. Ordningsreglerna kan därför behöva utformas på ett
mer allmänt sätt och måste anpassas till förhållandena i den enskilda skolan. Jag
kan i detta sammanhang rent allmänt hänvisa till Skolverkets folder Ordningsregler
för en trygg och lärande skolmiljö som gavs ut 2006. Ordningsreglerna ska bl.a. ge
vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt föräldrar om förhållanden eller
situationer som rör miljön i skolan. Som exempel nämns i Skolverkets folder vilka
regler som ska gälla i umgänget mellan barn, ungdomar och vuxna i skolan (s. 4).

Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, ska
läraren uppmana eleven att ändra sitt beteende. Om detta inte hjälper ska läraren
kontakta vårdnadshavaren (6 kap. 9 § grundskoleförordningen).

Av intresse i det nu aktuella fallet är vidare bestämmelserna i 1 kap. 19–22 §§
skollagen om omhändertagande av föremål. Av de bestämmelserna framgår bl.a.
att rektorn eller en lärare från en elev får omhänderta föremål som används på ett
sätt som är störande för skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för
säkerheten i denna (20 §).

Bedömning
Vid Munspelets skola fanns en oskriven regel som innebar att om elever i skolan
delade ut inbjudningar till kalas måste man bjuda alla klasskamrater eller alla
flickor eller pojkar. Regeln syftade till att förebygga att elever skulle

bli kränkta genom att inte bli inbjudna till ett kalas dit alla andra i klassen hade
bjudits.
                                                                      Dnr 2520-2008    Sid 5 (5)



Jag vill först framhålla att det självklart står envar fritt att inbjuda vem man vill till
sitt eget kalas. Denna grundläggande princip gäller givetvis även för elever i
skolan, och skolan kan inte kräva att alla barn eller en viss grupp av barn ska bli
inbjudna. Den aktuella regeln ställer inte heller upp något sådant krav utan rör
enbart utdelandet av inbjudningskort på skolans område, och regeln ska ses mot
bakgrund av det ansvar som åvilar skolan enligt den lagstiftning som i övrigt gäller
för skolans verksamhet, t.ex. 7 § i den ovan nämnda lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Jag finner inte
anledning att för egen del kommentera innehållet i regeln. Det kan här också
noteras att AA inte har ifrågasatt regeln som sådan, när han väl fått kännedom om
den.

Vad ärendet handlar om är i stället frågan om vilken rättslig grund som skulle
kunna åberopas till stöd för skolpersonalens agerande när den samlade in
inbjudningskorten från de elever som fått dem, dvs. den händelse som i anmälan
har betecknats som beslagtagande utan stöd i lag.

Av remissvaret framgår att skolpersonalen, när den fått kännedom om att CC hade
delat ut inbjudningskorten i strid med den regel som fanns vid skolan, diskuterade
med barnen i klassen om hur man skulle hantera situationen. Det bestämdes att
inbjudningskorten skulle lämnas tillbaka till CC. Lärarna samlade därför in korten
och gav dem till CC:s mor när hon efter skoldagens slut hämtade CC. Skolans
rektor och nämnden har härvid hänvisat till den praxis som tillämpades vid skolan
och skolans skyldighet att motverka trakasserier och annan kränkande behandling.

Det kan först konstateras att någon rätt för lärarna att mot elevernas vilja samla in
inbjudningskorten inte har förelegat. De ovan angivna bestämmelserna i 1 kap. 19–
22 §§ skollagen har uppenbart inte varit tillämpliga i detta fall. Det finns inte heller
i annan lagstiftning bestämmelser som tillerkänner skolpersonal sådan rätt. Enligt
remissvaret lämnade emellertid barnen, efter diskussionen, frivilligt in
inbjudningskorten. Det ligger i sakens natur att lärarledda samtal med elever i
anledning av en särskild händelse ofta förs på ett sådant sätt att det kan vara
tveksamt om elevernas handlande blir frivilligt i egentlig mening. Jag finner dock
inte skäl att i detta fall närmare utreda vad som förevar vid diskussionen utan nöjer
mig med att rent allmänt understryka att skolan måste vara uppmärksam på att dess
agerande inte riskerar att komma i konflikt med regelverket för hur tvångsåtgärder
får tillgripas.

Jag vill avslutningsvis betona vikten av att skolledningen på ett tydligt sätt
informerar vårdnadshavare och elever om de regler och den praxis som finns i
skolan.

Vad som i övrigt har framkommit föranleder inte något uttalande från min sida.
