# Anmälan mot Stockholms tingsrätt med anledning av handläggningen av ett tvistemål

JO 2005-06-15 dnr 2551-2004

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2005-06-15              2551-2004               1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Anmälan mot Stockholms tingsrätt med anledning av handläggningen
                        av ett tvistemål

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 15 juni 2004, framförde AA klagomål mot
                        Stockholms tingsrätts handläggning av ett tvistemål. Han anförde bl.a. att målet
                        hade anhängiggjorts vid tingsrätten under år 1997 men att det ännu inte var avgjort.

## Utredning

Dagboksbladet och vissa handlingar i tingsrättens mål T 8-1064-97 infordrades och
                        granskades.

                        Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar och yttrande över hand-
                        läggningen av målet, varvid särskilt skulle anges varför målet ännu inte var avgjort.

                        Tingsrätten kom in med ett remissvar till vilket var fogat yttrande från chefs-
                        rådmannen BB och upplysningar från rådmannen CC (se bilaga). (Ej här. JO:s
                        anm.)

                        BB
                                  Målet kom in till tingsrätten, avdelning 8, den 3 oktober 1997. I samband med att
                                  den avdelningen avvecklades under sommaren år 2000 överflyttades målet till
                                  avdelning 6. I anledning av organisationsförändringar inom tingsrätten lottades
                                  målet om den 19 augusti 2003 till avdelning 4, rotel 9, där rådmannen CC är
                                  rotelinnehavare.
                                  CC har i skrivelse som bifogas detta yttrande redogjort för de åtgärder som vidtagits
                                  i målet. Av redogörelsen framgår att hon under den tid målet handlagts på hennes
                                  rotel vidtagit en rad åtgärder och på ett kraftfullt sätt drivit på parterna för att
                                  tingsrätten skall kunna avgöra målet.
                        Tingsrätten
                                  En av förklaringarna till att målet inte blivit avgjort förrän parterna kom överens om
                                  en förlikning vid den muntliga förberedelsen den 2 september 2004 har varit att
                                  målet blivit drabbat av organisatoriska förändringar, vilket är olyckligt. Den mest
                                  bidragande orsaken till den utdragna handläggningstiden måste anses vara ned-
                                  läggningen av den avdelning som först handlade målet. AA har därför fog för sin
                                  kritik mot tingsrätten. En annan bidragande orsak till att målets handläggning dragit
                                  ut på tiden är ombudens agerande och alla de anstånd som begärts. Eftersom
                                  parterna nu har ingått ett avtal om förlikning kan tingsrätten i nuläget inte mer än
                                  beklaga att handläggningen av målet tog så lång tid.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 2551-2004    Sid 2 (3)



I ärendet har därefter inhämtats att målet skrevs av den 20 september 2004 sedan
parterna träffat en förlikning.

Bedömning
Målet, som avslutades genom ett avskrivningsbeslut den 20 september 2004,
inleddes vid tingsrätten den 3 oktober 1997 då det på kärandens begäran över-
lämnades från kronofogdemyndigheten. Målets handläggningstid kom således att
uppgå till nästan sju år. En så lång handläggningstid är i det närmaste aldrig
försvarbar.

I målet yrkade käranden skadestånd av svaranden med drygt 220 000 kr för att
denne i strid med ett avtal parterna emellan i eget namn hade övertagit en order
som skulle ha tillförts parternas gemensamma bolag. Målet flyttades under
sommaren 2000 över från avdelning 8 till avdelning 6. Av dagboksanteckningarna i
målet och CC:s upplysningar framgår att tingsrätten från juni 2000 till den 25 juli
2002 inte vidtog någon handläggningsåtgärd som förde målet framåt. Detta är
enligt min mening högst anmärkningsvärt och naturligtvis helt oacceptabelt.
Orsaken till detta har inte klarlagts. Det har inte heller framkommit vem som var
ansvarig för målet under denna tid. Jag konstaterar emellertid att det faktum att ett
mål flyttas över från en avdelning till en annan givetvis inte får leda till att hand-
läggningen av målet stannar upp på det sätt som skedde.

Tingsrätten har i remissvaret angett att en bidragande orsak till att målets
handläggning drog ut på tiden är ombudens agerande och alla de anstånd som
begärdes. I den delen får jag framhålla följande.

Av utredningen framgår att under målets handläggning vid tingsrätten förekom en
förhållandevis omfattande skriftväxling. Bland annat förelades parterna att
skriftligen yttra sig över vad motparten hade anfört vid ett stort antal tillfällen.
Vidare framgår av dagboksanteckningarna att rätten beviljade parterna upprepade
anstånd med att komma in med begärda yttranden eller uppgifter. Vid ett flertal
tillfällen har tingsrätten behövt påminna om att förelägganden inte har följts och att
beviljade anstånd har löpt ut. Ett sammanträde för muntlig förberedelse hölls den
13 mars 2000, dvs. ungefär två och ett halvt år efter det att målet kom in till tings-
rätten. Ytterligare sammanträden för muntlig förberedelse hölls inte förrän den 18
mars och den 2 september 2004.

Rätten har en skyldighet att se till att handläggningen av ett mål inte i onödan drar
ut på tiden. Av 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken (RB) följer att rätten
skall driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Jag har
förståelse för att parternas processföring kan medföra att handläggningen av
tvistemål drar ut på tiden. Det är emellertid viktigt att förberedelsen inte inskränks
till att låta parterna växelvis yttra sig över varandras skrivelser. Jag har i ett tidigare
beslut anfört att det då finns risk för att domstolen endast blir en ”brevlåda” för
parternas skriftväxling (se JO 2004/05 s. 58). Det är således rätten som ansvarar för
att målet förs framåt även om parterna inte medverkar på önskvärt sätt. Sådana mål
ställer ofta särskilda krav på att rätten agerar med fasthet i fråga om främst formell
men även materiell processledning. Om så inte sker, utan parterna endast växelvis
                                                                   Dnr 2551-2004    Sid 3 (3)



yttrar sig över varandras skrivelser, är risken uppenbar att processen kompliceras
ytterligare i stället för att drivas framåt.

Det finns skäl att understryka vikten av att rätten, om parter eller ombud inte följer
rättens förelägganden eller på annat sätt förhalar förberedelsen, använder de medel
som rättegångsbalken tillhandahåller. Som exempel kan nämnas s.k. stupstocks-
föreläggande, möjligheten att meddela att förberedelsen vid en viss senare tidpunkt
skall anses vara avslutad eller att göra en skriftlig sammanfattning av parternas
ståndpunkter som de uppfattas av rätten (se 42 kap. 15, 15 a och 16 §§ RB).
Rätten bör också utnyttja möjligheten att hålla ytterligare sammanträden för
muntlig förberedelse i situationer då parternas processföring gör det svårt att driva
förberedelsen framåt genom ett skriftligt förfarande.

När det gäller handläggningen av målet efter augusti 2003 delar jag BB:s upp-
fattning att CC när hon övertog målet på ett kraftfullt sätt vidtog en rad åtgärder för
att driva målet framåt. Mot handläggningen under den tiden finns inte skäl att rikta
någon kritik. Sammanfattningsvis skulle dock handläggningstiden enligt min
mening ha kunnat förkortas avsevärt genom en aktiv och handlingskraftig process-
ledning i ett tidigare skede.

Tingsrätten förtjänar kritik för den långa handläggningstiden. Med detta uttalande
avslutas ärendet.
