# Kritik mot Statskontoret för bristande information om en ledig tjänst

JO 2023-03-09 dnr 2572-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2023-03-09              2572-2022               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot Statskontoret för bristande information om en ledig tjänst


                          Beslutet i korthet: Enligt anställningsförordningen ska en statlig myndighet som
                          avser att anställa en arbetstagare på något lämpligt sätt informera om detta så att de
                          som är intresserade av anställningen kan anmäla det till myndigheten inom en viss
                          tid.
                          I en tidningsartikel angavs bl.a. att Statskontorets generaldirektör hade handplockat
                          en person till en chefstjänst. Av JO:s utredning framgår att information om den lediga
                          tjänsten enbart lämnades på myndighetens fysiska anslagstavla, att informationen
                          satt uppe under fem dagar och att generaldirektören dessförinnan kontaktade den
                          person som sedermera anställdes och informerade om vakansen.
                          Enligt chefsJO är det inte lämpligt att informera om en ledig anställning enbart på
                          myndighetens fysiska anslagstavla. Ett minimum för att leva upp till kravet i
                          anställningsförordningen är enligt honom att informationen, annat än i rena
                          undantagsfall, publiceras på en myndighets interna och externa webbplats. Många
                          gånger är detta dock inte tillräckligt. De kanaler som är brukliga för den tjänst det är
                          fråga om bör användas.
                          ChefsJO bedömer att en lämplig ansökningstid som utgångspunkt är tre veckor. Att
                          för den aktuella chefstjänsten begränsa ansökningstiden till fem dagar faller enligt
                          honom klart utanför vad som kan anses lämpligt.
                          Han har inte någon synpunkt på att en person som är tänkbar för anställningen
                          upplyses om en ledig tjänst, så länge denne inte får något försteg i anställnings-
                          processen och informationen om anställningen kan nå ut till andra intresserade.
                          Enligt chefsJO ger förfarandet vid Statskontoret intryck av att det uteslutande var
                          fråga om att bedöma om man önskade anställa den kontaktade personen. Stats-
                          kontoret har inte levt upp till de grundlagsstadgade kraven på saklighet och
                          opartiskhet. Han är också kritisk till att tjänsten inte anmäldes till Arbetsförmedlingen.

## Anmälan

I en anmälan framförde AA klagomål mot generaldirektören och anställda vid
                        Statskontoret som varit inblandade i ett rekryteringsärende. Han anförde bl.a. att
                        det av en artikel i Dagens Nyheter framgår att tillsättningen varit ”riggad”.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 2572-2022         Sid 2 (6)




Utredning
JO tog del av en artikel i Dagens Nyheter den 24 mars 2022 med rubriken
Myndigheten arbetar mot korruption – jobbannons sattes upp i folktomt kontor.
I artikeln anges bl.a. att Statskontorets generaldirektör och en personalspecialist
i januari 2022 handplockade en tidigare kollega till dem till en ledig visstids-
anställning som administrativ chef och att annonsen om tjänsten satt uppe på
myndighetens anslagstavla bakom receptionen inne på myndighetens kontor i
fem dagar när kontoret i princip var tomt på grund av covid-19. Vidare anges att
generaldirektören kontaktade den person som sedermera anställdes och
informerade om vakansen en vecka innan annonsen sattes upp samt att endast
den personen sökte tjänsten.

Statskontoret uppmanades att yttra sig över anmälan. I sitt remissvar anförde
myndigheten, genom generaldirektören, bl.a. följande:

      Saken
      Den 17 januari 2022 anslog vi att befattningen var ledig på vår anslagstavla.
      Anslaget satt uppe i fem dagar till och med den 21 januari 2022. Vi informerade
      inte om den utlysta tjänsten på intranätet eller på den externa webbplatsen och vi
      anmälde inte heller den utlysta tjänsten till den offentliga arbetsförmedlingen.
      Vid ansökningstidens utgång hade endast en sökande, BB, anmält intresse för
      tjänsten.
      Generaldirektören höll intervjuer med BB den 17 respektive 24 januari 2022.
      Den 21 januari 2022 höll utredningschefen CC en intervju med BB. Referenser
      togs muntligen av generaldirektören den 17 respektive 24 januari 2022.
      Den 24 januari 2022 beslutade vi att erbjuda BB anställningen. Anställnings-
      perioden är fr.o.m. den 1 mars 2022 och t.o.m. den 30 september 2022.

      Om vår handläggning
      –––
      Annonsen har varit publicerad på myndighetens anslagstavla under fem dagar.
      Anslagstavlan är placerad väl synligt i myndighetens entré som även delas med
      samlokaliserade myndigheter. Det har alltså varit möjligt för den som har önskat
      att söka anställningen. Samtidigt ser vi att det finns utmaningar med det sätt att
      hantera annonseringen som vi har gjort. Annonseringen avviker från våra gängse
      rutiner i fråga om antalet dagar. Vi har inte haft information på vårt intranät eller
      den externa webbplatsen och vi har heller inte lämnat information till den
      offentliga arbetsförmedlingen. I den delen ser vi skäl till att fortsättningsvis
      förbättra vårt arbete. Vi vill dock i sammanhanget nämna att i det aktuella
      ärendet handlade det om att lösa en situation som var hastigt uppkommen. Det
      innebar också att vår hantering dessvärre behövde präglas av en snabbare
      hantering än vad som är vanligt hos oss.
      Statskontoret är mån om en god förvaltningskultur och frågorna i artikeln och
      JO:s ärende har lett till att vi arbetar med att förtydliga och utveckla våra
      rekryteringsprocesser. Vi har sedan tidigare ett etablerat arbetssätt för
      rekryteringar men detta arbetssätt är inte dokumenterat. Vid tidpunkten för
      rekryteringen saknade vi interna styrdokument för rekryteringsprocesser vilket vi
      nu tar fram. I rutinerna kommer vi att tydliggöra vilka grundläggande krav som
      gäller vid rekrytering, framför allt avseende former och tid för annonsering samt
      för dokumentation. Rutinerna kommer också ge vägledning i de krav på hand-
      läggning som följer av förvaltningslagen för att undvika att det överhuvudtaget
      blir frågetecken om exempelvis jäv.
                                                                      Dnr 2572-2022    Sid 3 (6)




Till remissvaret fogades vissa handlingar i anställningsärendet, bl.a. kungörelse
om anställningen och anställningsbeslutet.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter m.m.
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen, RF).

Bestämmelsen ger uttryck för en allmängiltig offentligrättslig objektivitets-
princip. Den innebär att myndigheterna ska iaktta saklighet och opartiskhet samt
handla fritt från godtycke och inte särbehandla någon utan stöd i lag
(prop. 1973:90 s. 235). Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt
har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat
handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande uppfattats är av
betydelse (se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar [2019, version
4, JUNO], s. 54 f.).

Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet (12 kap. 5 § andra stycket RF).
Behovet av denna bestämmelse ifrågasattes av vissa remissinstanser mot
bakgrund av regleringen i 1 kap. 9 § RF. I förarbetena uttalas att kravet på
saklighet vid tjänstetillsättningar är så viktigt att det bör få en speciell plats i
regeringsformen (prop. 1973:90 s. 406).

I 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning anges att vid anställning ska
avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, och
att skickligheten ska sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något
annat.

En statlig myndighet som avser att anställa en arbetstagare ska på något
lämpligt sätt informera om detta så att de som är intresserade av
anställningen kan anmäla det till myndigheten inom en viss tid. Någon
information behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det. (6 § första och
tredje stycket anställningsförordningen [1994:373])

När en myndighet vidtar en åtgärd för att utanför myndigheten söka personal till
en ledig anställning ska myndigheten som huvudregel även anmäla det till den
offentliga arbetsförmedlingen (2 § förordningen [1984:819] om statliga plats-
anmälningar).

JO har tidigare kritiserat en myndighet som enbart annonserade ut en ledig
tjänst internt och på myndighetens anslagstavla, som var placerad innanför
myndighetens skalskydd (se JO:s beslut den 21 mars 2016, dnr 6299-2014).
JO uttalade att förfarandet i praktiken resulterade i att informationen endast
nådde personer som redan var anställda inom myndigheten och att det i regel
                                                                   Dnr 2572-2022       Sid 4 (6)




inte kan anses vara ett lämpligt sätt för en myndighet att informera om en
ledig anställning.

Vidare har JO kritiserat en myndighet som enbart annonserade ut två lediga
tjänster på myndighetens anslagstavla, som allmänheten hade tillgång till under
åtminstone kontorstid (se JO 2018/19 s. 690). JO uttalade att det framstod som
självklart att intresserade personer kunde finnas både inom och utanför den
aktuella myndigheten och att det i normalfallet krävs mer än bara annonsering
på myndighetens fysiska anslagstavla och intranät för att nå ut till de personer
som avses i 6 § anställningsförordningen. Enligt JO får annonsering på
myndighetens externa webbplats, och/eller i dags- och fackpress, normalt anses
som lämpliga sätt att sprida information om en anställning till de personer som
är intresserade av den. Myndigheten fick också kritik för att tjänsterna inte
anmäldes till Arbetsförmedlingen. (Se även JO:s beslut den 29 september 2020,
dnr 7592-2019.)

Arbetsgivarverket har tagit fram en skriftlig vägledning för statliga arbetsgivare
(se Arbetsgivarverket, Anställning i staten, reviderad 2023-01-02). Det
ankommer enligt den i första hand på myndigheten att bedöma vilket som är det
bästa sättet att informera om en ledig anställning, t.ex. genom en annons i dags-
eller fackpress. Det är naturligt att annonsen om den lediga anställningen också
anslås på myndighetens anslagstavla. Informationen kan även läggas ut på
myndighetens webbplats och i olika sociala medier. Det är inte lämpligt att
regelmässigt bara använda sig av den fysiska anslagstavlan. I vissa fall kan det
dock räcka, exempelvis om den efterfrågade kompetensen är så specifik att den
rimligen inte står att finna någon annanstans än i den krets som normalt tar del
av informationen på myndighetens fysiska anslagstavla. Enligt vägledningen
kan det finnas särskilda skäl för att avstå från att informera om en ledig
anställning t.ex. om en arbetstagare omplaceras till en ledig anställning enligt
7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, då arbetsgivaren vill
anställa någon som har företrädesrätt till återanställning eller då en myndighet
vill anställa en uppsagd arbetstagare som omfattas av Avtal om omställning och
därmed ingår i Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. (s. 60 f.)

Bedömning
Fram till mitten av 1990-talet fanns detaljerade regler om kungörande av lediga
tjänster, bl.a. att en tjänst som en myndighet tillsatte skulle annonseras i en viss
tidning, att annonsen skulle anslås på myndighetens anslagstavla och att
ansökningstiden skulle vara tre veckor räknat från den dag annonsen infördes i
publikationen (se 10 § anställningsförordningen [1965:601]). Dessa regler togs
bort i samband med den då genomförda omdaningen och förnyelsen av den
statliga förvaltningen, som kännetecknades av att myndigheterna inom fastlagda
ekonomiska ramar och allmänna riktlinjer gavs stor frihet att uppfylla de mål
och syften som i politisk ordning beslutats för respektive verksamhet. Det
betonas i förarbetena till lagen om offentlig anställning att en effektiv personal-
rekrytering är ett viktigt instrument för att kunna uppfylla dessa mål och syften.
                                                                   Dnr 2572-2022      Sid 5 (6)




Myndigheterna, som väl känner sina speciella rekryteringsproblem, anses vara
bäst skickade att bestämma på vilket sätt man ska finna den för vissa uppgifter
mest lämpliga personen. Det anges också att informationen om lediga
anställningar har en betydelsefull funktion i rekryteringsprocessen och att det är
viktigt att systemet är utformat så att detta ger bästa möjliga resultat vid
rekryteringen. (SOU 1992:60 s. 160 f.) De detaljerade reglerna i 1965 års
anställningsförordning kom att ersättas av den nu gällande bestämmelsen i
anställningsförordningen om att en statlig myndighet som avser att anställa en
arbetstagare på något lämpligt sätt ska informera om detta så att de som är
intresserade av anställningen kan anmäla det till myndigheten inom en viss tid.

Ett motiv för kravet i anställningsförordningen är som framgått att säkra en
effektiv personalrekrytering. Redan då för 30 år sedan sattes det i fråga om
förfarandet med anslag på myndighetens anslagstavla var särskilt ändamåls-
enligt (SOU 1992:60 s. 161). Med de alternativ som i dag står till buds kan,
menar jag, ett förfarande som enbart inbegriper information på en fysisk
anslagstavla inte anses vara ändamålsenligt och därför inte ett lämpligt sätt att
informera om en ledig anställning. Det är främmande att tänka sig att utom-
stående söker upp myndigheters fysiska anslagstavlor för att få kännedom om
lediga anställningar, och detta är många gånger inte heller det naturliga sättet
för en myndighets egen personal att gå till väga. Människor räknar med att
kunna få kännedom och ta del av information om lediga tjänster via externa och
interna webbplatser. Ett minimum för att leva upp till kravet i anställnings-
förordningen måste därför anses vara att informationen publiceras på såväl en
myndighets interna som externa webbplats. Endast i rena undantagsfall kan det
vara lämpligt att göra avsteg från detta krav.

Många gånger är det inte tillräckligt att informationen publiceras på en
myndighets webbplatser för att kravet i anställningsförordningen ska anses
uppfyllt. Detta gäller särskilt då det är fråga om chefsanställningar där
ytterligare kanaler i regel måste nyttjas för att ge bästa möjliga resultat vid
rekryteringen. Det viktiga är att de kanaler som är brukliga för den tjänst det är
fråga om nyttjas så att de som skulle kunna vara intresserade av en viss tjänst
får en rimlig möjlighet att få reda på att den ska tillsättas. Detta är också ägnat
att bidra till saklighet och opartiskhet i anställningsprocessen, vilket är
avgörande för att skapa förtroende för den och i förlängningen förtroende för
den anställande myndigheten.

Det har kommit fram att informationen om den aktuella tjänsten enbart
lämnades på Statskontorets fysiska anslagstavla i myndighetens entré. Detta är
av de skäl som anförts ovan inte tillräckligt för att leva upp till kravet i
anställningsförordningen.

Statskontoret har frångått sin gängse rutin när det gäller ansökningstiden. Det är
självfallet svårt att på generell basis uttala sig om vad som är en lämpligt
avvägd ansökningstid, även om den tidigare gällande regeln om tre veckor
                                                                   Dnr 2572-2022      Sid 6 (6)




alltjämt bör kunna tjäna som ett riktmärke. En mängd förhållanden kan här ha
betydelse, t.ex. vilken tjänst det är fråga om och om ansökningstiden samman-
faller med större helger. Möjligen finns även utrymme för att i någon mån ta
hänsyn till ett behov av att snabbt kunna fylla en uppkommen vakans. Det
viktiga i sammanhanget är emellertid att ansökningstiden är tillräckligt lång för
att kunna trygga en effektiv personalrekrytering och ge bästa möjliga resultat
vid rekryteringen. Att som i detta fall begränsa ansökningstiden för en tjänst
som visstidsanställd administrativ chef till fem vardagar faller klart utanför vad
som kan anses lämpligt när det gäller ansökningstidens längd.

Vidare har jag förstått att bl.a. generaldirektören kontaktade den person som
sedermera anställdes.

Jag har ingen synpunkt på att en person som är tänkbar för anställningen
upplyses om en ledig tjänst. För att kravet på saklighet och opartiskhet inte ska
kunna sättas i fråga är det dock viktigt att personen inte får något försteg i
anställningsprocessen och att informationen om den lediga anställningen kan nå
ut till andra intresserade.

I detta fall höll generaldirektören en första intervju med den sedan tidigare
kontaktade personen och tog in referenser samma dag som tjänsten enbart
anslogs på den fysiska anslagstavlan i de till följd av pandemin förhållandevis
folktomma lokalerna. Dessa förhållanden sammantaget med att ansökningstiden
gick ut redan fyra dagar senare, vittnar om en mycket låg, om alls någon,
ambition att sprida informationen om den lediga tjänsten till andra än den
kontaktade personen. Anställningsförfarandet ger intryck av att det uteslutande
var fråga om att bedöma om man önskade anställa den kontaktade personen
eftersom man inte kunde ha rimliga förväntningar på att andra kandidater skulle
finnas att tillgå som ett resultat av det sätt på vilket information lämnades om
tjänsten. Förfarandet har inte levt upp till kraven om saklighet och opartiskhet i
1 kap. 9 § RF.

Jag är också kritisk till att tjänsten inte anmäldes till Arbetsförmedlingen enligt
förordningen om statliga platsanmälningar.

Statskontoret har anfört att myndigheten ska ta fram skriftliga rutiner för
rekryteringsprocessen. Det är förvånande att myndigheten inte tidigare har haft
sådana på plats. Jag förutsätter att lämpliga rutiner nu finns och tillämpas.

Ärendet avslutas.
