# Polisen har genomfört en kroppsvisitation i strid med hänsynsprincipen

JO 2021-12-09 dnr 2606-2020

[B]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                           2021-12-09             2606-2020        Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Polisen har genomfört en kroppsvisitation i strid med
                        hänsynsprincipen


                          Beslutet i korthet: En polispatrull fattade misstankar mot en man för narkotikabrott
                          och kroppsvisiterade honom när han befann sig på ett apotek. Även andra personer
                          befann sig på apoteket. De omständigheter som polisen lade till grund för misstanken
                          var att de kände igen mannen från narkotikasammanhang, att de uppfattade honom
                          som undvikande och att han hade händerna i fickorna och på uppmaning vägrade att
                          ta ut dem ur fickorna.
                          JO konstaterar att det utifrån de redovisade omständigheterna inte fanns fog för att
                          anse att mannen var skäligen misstänkt för narkotikabrott. Polisen fattade därmed
                          beslut om kroppsvisitation utan att det fanns grund för det, och Polismyndigheten
                          kritiseras för detta.
                          Polismyndigheten kritiseras också för att kroppsvisitationen beslutades av en polis,
                          och inte av en undersökningsledare, trots att det inte var ett brådskande fall (fara i
                          dröjsmål).
                          Hänsynsprincipen innebär bl.a. att diskretion ska iakttas vid användningen av ett
                          tvångsmedel. Enligt JO framstår det som direkt olämpligt att polisen sökte igenom
                          mannens kläder inför andra personer på apoteket, och det var inte förenligt med
                          hänsynsprincipen. Polismyndigheten kritiseras för hur kroppsvisitationen genomfördes
                          och även för brister i dokumentationen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 24 mars 2020 klagade AA på
                        Polismyndigheten för att polisen hade kroppsvisiterat honom utan att det fanns
                        grund för det. Han uppgav i huvudsak följande.

                        Den 21 februari 2020 var han på apoteket med sin tolvåriga son för att hämta ut
                        medicin åt sin pappa. I samband med det kom två uniformsklädda poliser fram
                        till honom, drog ut honom från kön och frågade om han hade något vasst på sig.
                        Därefter började de kroppsvisitera honom utan att det fanns någon misstanke
                        om brott. Ingripandet skedde inför ögonen på hans son, apotekspersonal och
                        andra apotekskunder.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 2606-2020         Sid 2 (6)




Utredning
JO uppmanade Polismyndigheten att yttra sig över den rättsliga grunden för
att kroppsvisitera AA och om hur åtgärden genomfördes.

Polismyndigheten (juristen BB) yttrade sig efter att ha gett berörda befattnings-
havare tillfälle att lämna synpunkter. Yttrandet kom in till JO den 12 oktober
2020.

Polismyndigheten angav att den anmälda händelsen enligt myndighetens
dokumentation måste avse ett ingripande som hade inträffat den 24 februari
2020. Ingripandet hade lett till att en förundersökning om ringa narkotikabrott
inletts som kort därefter lagts ned. Den anmälda händelsen hade också lett till
en anmälan om tjänstefel. En chefsåklagare beslutade dock att inte inleda
förundersökning med motiveringen att uppgifterna i ärendet inte gav anledning
att anta att brott som hör under allmänt åtal hade begåtts.

Polismyndigheten lämnade följande redogörelse för bakgrunden till händelsen.

      Av huvudanmälan i förundersökningen om ringa narkotikabrott … framgår att
      polisinspektören CC, polisassistenten DD och polisaspiranten EE fick syn på AA
      i samband med att de genomförde en fotpatrullering i … centrum. Patrullen
      uppfattade att AA såg dem och att han undvek patrullen och började ta mot sina
      fickor. Han ansågs skäligen misstänkt för narkotikabrott genom innehav. Beslut
      om kroppsvisitation fattades därför. Vid kroppsvisitationen, som utfördes på
      Apoteket …, hittades ingen narkotika.
      Av protokoll över kroppsvisitation framgår att beslut om kroppsvisitation
      fattades av polisassistenten DD den 24 februari 2020 kl. 13.15 och att
      det verkställdes vid samma tidpunkt av henne själv och polisaspiranten EE.
      Av protokollet framgår att AA var misstänkt för innehav av narkotika.
      Ändamålet med kroppsvisitationen angavs vara att utröna omständigheter som
      kan ha betydelse för utredning om brott.

Polismyndigheten lämnade följande redogörelser från de befattningshavare som
deltog i ingripandet.

      Polisinspektören CC har i huvudsak anfört följande. Patrullen som bestod av
      honom själv, polisassistenten DD och polisaspiranten EE patrullerade till fots vid
      tillfället. Under ett samtal med en av Polismyndigheten känd person utanför
      Stora Coop i … fick han syn på AA, som är känd i narkotikasammanhang och
      annan brottslighet. Han uppfattade det som att AA såg patrullen och därför vek
      av in på Apoteket … Han sa till sina kollegor att gå efter AA för att kolla vad det
      kunde röra sig om och stannade själv kvar utanför Stora Coop och fortsatte
      samtala med den andra kända personen. När han avslutat samtalet med den andra
      personen så gick även han in på Apoteket … Han uppfattade att AA var upprörd
      men minns inte att han såg något barn. I anslutning till detta lämnade patrullen
      platsen. Eftersom en misstanke uppstått om narkotikabrott genom innehav skrevs
      därefter en anmälan om det. Anmälan lades ner då AA inte hade någon narkotika
      på sig.
      Polisassistenten DD har i huvudsak anfört följande. Hon tjänstgjorde den
      aktuella dagen med polisinspektören CC och polisaspiranten EE. I samband
      med att de genomförde en fotpatrull utanför Coop Forum i … fick de syn
      på AA som var välkänd för patrullen i bl.a. narkotikasammanhang. Hon fick
      ögonkontakt med AA och såg att han sett henne och hennes kollegor. Han vände
      sig därefter snabbt om, gick in på Apoteket … och satte sina händer i fickorna.
                                                                      Dnr 2606-2020         Sid 3 (6)




      Hans uppträdande upplevdes som undvikande. Hon gick då tillsammans med
      polisaspiranten EE in på Apoteket … och började samtala med AA, som stod i
      kön till en kassa. Han blev direkt aggressiv, stressad och började ifrågasätta
      varför patrullen gått fram till honom. Hon bad honom ta upp händerna ur
      fickorna ur säkerhetssynpunkt. Därefter bad hon AA kliva några meter åt sidan
      för att komma en bit i från de övriga i affären. Detta vägrade AA. Han fortsatte
      även vara aggressiv och ifrågasättande samt uttryckte upprört att han var där med
      sin son och att polismännen därför skulle lämna honom ifred. Hon såg aldrig
      något barn i närheten. Med anledning av AA:s undvikande beteende när han såg
      henne och de andra polismännen i patrullen och att han direkt satte ner händerna
      i fickorna när han såg patrullen beslutade hon om att genomföra en kroppsvisi-
      tation på AA. Kroppsvisitationen genomfördes med stöd av rättegångsbalken och
      dokumenterades i förundersökningen om narkotikabrott genom innehav. Under
      visitationen sade AA att hon och polisaspiranten EE skulle sluta med det de höll
      på med och att han skulle anmäla dem. Hon förklarade för honom att ingreppet
      skulle gå väldigt smidigt om han bara slutade skrika och kränga med kroppen.
      Hon och hennes kollega letade igenom AA:s fickor i jackan, tröjan och byxorna.
      Kort därefter var de färdiga och gick ut från affären. Ingen narkotika hittades på
      AA och en polisanmälan med misstanke om ringa narkotikabrott genom innehav
      upprättades.
      Polisaspiranten EE har anfört att hon ingick som aspirant i patrullen. Hon har
      inte fattat beslut om kroppsvisitation men deltog vid genomförandet av
      kroppsvisitationen.

Efter att ha redogjort för rättsliga utgångspunkter redovisade Polismyndigheten
följande bedömning.

      Av utredningen framgår att i huvudsak följande omständigheter lades till grund
      för bedömningen att AA ansågs vara skäligen misstänkt för narkotikabrott
      genom innehav.
          •    AA var sedan tidigare känd av polis i narkotikasammanhang.
          •    Han försökte undkomma kontroll av patrullen genom att gå in på
               apoteket.
          •    Han upplevdes som undvikande.
          •    Han satte ned händerna i fickorna direkt när han såg patrullen samt
               vägrade ta dem ur sina fickor vid fråga härom.

      Frågan om det finns anledning att skäligen misstänka någon för innehav av
      narkotika är visserligen en bedömningsfråga. I det nu aktuella fallet kan det dock
      diskuteras om ovan redovisade omständigheter, tillsammans eller enskilt, var
      tillräckligt konkreta för att läggas till grund för en sådan misstanke. Det gäller
      särskilt mot bakgrund av de JO-uttalanden som redogjorts för [i Polismyndig-
      hetens yttrande, JO:s anm.].
      AA:s uppgift att han hade sin son med sig har inte bekräftats genom utredningen.
      En kroppsvisitation i en kassakö på ett apotek får i sig anses vara en förhållande-
      vis integritetskränkande åtgärd. Straffvärdet för det brott som poliserna
      misstänkte AA för var inte särskilt högt. Det har vidare inte heller framkommit
      något i utredningen som tyder på att det förelåg några omständigheter som
      hindrade polismännen att följa och observera AA inne på Apoteket … och vänta
      med att genomföra kroppsvisitationen tills han kom ut från butiken eller i vart
      fall lämnat kassakön. Vad som nu sagts väcker även frågan om utredningen fullt
      ut ger stöd för slutsatsen att undersökningsledarens beslut om kroppsvisitation
      inte kunde avvaktas.
      Avslutningsvis kan konstateras att dokumentationen i ärendet är mycket
      knapphändig, vilket försvårar en bedömning i efterhand. Det finns därför
      anledning att påminna berörda befattningshavare om vikten av tydlig
                                                                   Dnr 2606-2020      Sid 4 (6)




      avrapportering och noggrann dokumentation. En kopia av detta yttrande kommer
      därför att skickas till berörda befattningshavare.

Rättsliga utgångspunkter
Skälig misstanke
JO har vid flera tillfällen uttalat att det för att en person ska anses skäligen
misstänkt för ett brott krävs att det finns konkreta omständigheter som med viss
styrka pekar på att den misstänkte har begått den gärning som misstanken avser.
Omständigheterna måste alltså vara av det slaget att de ger upphov till en
faktabaserad brottsmisstanke. Att en person beter sig underligt, uppträder
nervöst eller undviker kontakt med polisen anses inte i sig ge grund för
misstanke om brott, än mindre misstanke om ett konkret brott av visst slag. Det
är emellertid inte möjligt att lägga fast några mer bestämda riktlinjer för vad
som ska krävas för att en misstanke ska anses vara skälig. Frågan får i stället
besvaras från fall till fall, och vanligen finns det ett visst utrymme för olika
bedömningar. (Se t.ex. JO 2009/10 s. 72.)

Kroppsvisitation
Den som skäligen kan misstänkas för ett brott som det kan följa fängelse på får
kroppsvisiteras, bl.a. för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller annars
för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om
brottet. Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som
någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med
sig. (Se 28 kap. 11 § rättegångsbalken, RB.)

Beslut om kroppsvisitation meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller
rätten. En polis får självständigt besluta om ett sådant tvångsmedel om det är
fara i dröjsmål, dvs. ett brådskande fall. (Se 28 kap. 4 och 13 §§ RB.)

Hänsynsprincipen
Vid genomförandet av ett tvångsmedel ska den s.k. hänsynsprincipen beaktas.
Den innebär bl.a. att diskretion bör iakttas vid genomförandet av tvångsmedel
och kommer till uttryck i 23 kap. 4 § andra stycket RB där det anges att en
förundersökning ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke
eller orsakas kostnad eller olägenhet.

Kravet på hänsyn kommer till uttryck även i 28 kap. 13 § andra stycket RB.
Där anges att en kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning ska
verkställas inomhus och i ett avskilt rum.

Dokumentationskrav
Det ska föras protokoll över en kroppsvisitation där skälen för åtgärden och vad
som förekommit vid den anges (se 28 kap. 9 och 13 §§ RB). Av protokollet ska
det tydligt framgå vilka brottsmisstankar som gett anledning till kroppsvisita-
tionen och vilka omständigheter som legat till grund för beslutet (se t.ex.
JO 2009/10 s. 72). Om en polis fattat beslutet på grund av fara i dröjsmål ska
                                                                  Dnr 2606-2020       Sid 5 (6)




det också framgå av protokollet varför det var fara i dröjsmål (se JO 2020/21
s. 370).

Bedömning
Var AA skäligen misstänkt för narkotikabrott?
Av utredningen i ärendet framgår att de inblandade poliserna kände igen AA
från bl.a. narkotikasammanhang och att han efter att de hade fått ögonkontakt
med honom vände om och gick in på apoteket. Härigenom uppfattade de honom
som undvikande. Vidare hade han händerna i jackfickorna och vägrade på
uppmaning att ta ut dem ur fickorna. Dessa omständigheter lades till grund för
bedömningen att AA var skäligen misstänkt för narkotikabrott genom innehav
och därmed också för beslutet om kroppsvisitation.

Enligt min uppfattning fanns det utifrån de redovisade omständigheterna inte
fog för att anse att AA var skäligen misstänkt för narkotikabrott genom innehav.
Polisen fattade därmed beslut om kroppsvisitation utan att det fanns grund för
det. Polismyndigheten kritiseras för detta.

Det var inte fara i dröjsmål
Av utredningen framgår att det var polisassistenten DD som fattade beslutet om
kroppsvisitation. För att en polis ska få besluta om kroppsvisitation krävs att det
är fara i dröjsmål. De inblandade poliserna har i utredningen i JO:s ärende inte
berört frågan om huruvida de ansåg att det var fara i dröjsmål och att de inte
kunde avvakta ett beslut av t.ex. jourhavande undersökningsledare.

Det har inte kommit fram någon konkret omständighet som tyder på att det inte
fanns utrymme att kontakta en undersökningsledare för ett beslut om kropps-
visitation. Jag kan således inte se att det var fara i dröjsmål. Polismyndigheten
kritiseras för att kroppsvisitationen beslutades av en polis som inte var
undersökningsledare.

Genomförandet av kroppsvisitationen
Kroppsvisitationen av AA genomfördes på ett apotek framför personal och
andra apotekskunder. Utredningen ger dock inte underlag för slutsatsen att den
också skulle ha iakttagits av AA:s son.

Vid kroppsvisitationen genomsöktes fickorna i AA:s jacka, tröja och byxor för
att ta reda på om han innehade narkotika. Visitationen kan visserligen inte anses
ha varit av en sådan mera väsentlig omfattning att den borde ha genomförts i ett
avskilt rum, men med hänsyn till den misstänktes integritet bör även en sådan
mindre omfattande kroppsvisitation som AA blev föremål för normalt genom-
föras i tillfredsställande avskildhet. Det var inte förenligt med hänsynsprincipen
och framstår som direkt olämpligt att som polisen gjorde söka igenom AA:s
kläder inför andra personer på apoteket.

Inget i utredningen talar mot att visitationen hade kunnat vänta till dess att AA
hade kunnat föras till en mer diskret plats i apotekslokalen eller i närheten av
                                                                Dnr 2606-2020    Sid 6 (6)




denna. Polismyndigheten kritiseras även för hur kroppsvisitationen
genomfördes.

Dokumentationen
Som Polismyndigheten konstaterat är dokumentationen i ärendet mycket
knapphändig, särskilt när det gäller de omständigheter som låg till grund för
brottsmisstanken och därmed kroppsvisitationen. Från kontroll- och
rättssäkerhetssynpunkt är det av grundläggande betydelse att beslut om
tvångsmedel dokumenteras klart och noggrant och att samtliga grunder anges.
Det är självfallet inte heller godtagbart att de omständigheter som läggs till
grund för en tvångsåtgärd preciseras först sedan JO har inlett en utredning.
Polismyndigheten kritiseras för den bristfälliga dokumentationen.

Ärendet avslutas.
