# Anmälan mot socialförvaltningen i Hultsfreds kommun om handläggningen av ett ärende om försörjningsstöd; fråga om
informationsinhämtning från internet

JO 2015-01-15 dnr 2611-2013

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                        Sid
                                                                          2015-01-15               2611-2013                 1 (9)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Anmälan mot socialförvaltningen i Hultsfreds kommun om
                        handläggningen av ett ärende om försörjningsstöd; fråga om
                        informationsinhämtning från internet


                          Beslutet i korthet: I ett ärende om försörjningsstöd tog handläggaren del av viss
                          information om biståndssökanden från internet.
                          Enligt JO finns det inga formella hinder mot att socialtjänsten inom ramen för en utredning
                          om försörjningsstöd hämtar in offentliga, dvs. allmänt tillgängliga, uppgifter om bistånds-
                          sökanden från internet. JO ser heller inga formella hinder mot att detta sker utan
                          sökandens samtycke. Även om det inte krävs något samtycke bör dock socialtjänsten
                          informera om att man kan komma att hämta in eller kontrollera uppgifter på t.ex. internet.
                          De grundläggande principer som gäller för socialtjänstens verksamhet ska iakttas även vid
                          informationsinhämtning från internet. Utgångspunkten är alltså att utredningen ska
                          bedrivas i samråd med den enskilde. Vidare ska utredningen genomföras med respekt för
                          den enskildes självbestämmanderätt och integritet.
                          Socialtjänsten bör mot denna bakgrund inte, enligt JO, ägna sig åt ett mer eller mindre
                          allmänt och rutinmässigt sökande efter information om en enskild biståndssökande. Först
                          om det av någon anledning bedöms nödvändigt att exempelvis kontrollera en uppgift som
                          den enskilde har lämnat bör en sökning på internet komma i fråga. Sökningen bör alltså ha
                          ett bestämt syfte. Den information som tillförs ärendet ska, som all annan information som
                          hämtas in, vara relevant för handläggningen av ärendet. Den ska dokumenteras och
                          kommuniceras med sökanden innan ett beslut i ärendet fattas.
                          JO uttalar vidare att det inte kan komma i fråga att socialtjänsten hämtar eller försöker
                          hämta in sådan information från internet som inte är offentlig, dvs. som inte är tillgänglig för
                          var och en. Handläggare och andra tjänstemän bör givetvis inte heller använda privata
                          Facebookkonton eller liknande för informationsinhämtning i tjänsten.
                          De närmare omständigheterna kring uppgiftsinhämtningen i det granskade ärendet är
                          oklara. JO har dock inte utrett saken vidare utan främst inriktat sig på den principiella
                          frågan om socialnämndens rätt att hämta information från internet. JO riktar därför inte
                          någon kritik mot myndigheten för att uppgifterna i fråga tillfördes ärendet.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot en socialsekreterare vid
                        socialförvaltningen i Hultsfreds kommun. Hon anförde följande. Socialsekreteraren
                        letade, via sin privata Facebooksida och genom gemensamma kontakter med AA:s




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                           Dnr 2611-2013      Sid 2 (9)




barn, information om AA och hennes familj för att kunna använda mot dem som
”hot och förtal samt utpressning” i deras ärende om försörjningsstöd.

Utredning
JO begärde inledningsvis in journalanteckningar om AA för tiden den
1 februari–5 maj 2013 från socialförvaltningen. Utöver de begärda handlingarna
gav förvaltningen in bl.a. kopior av bilder. Det framgick att vissa av bilderna kom
från AA:s och hennes makes Facebooksidor.

Av journalanteckningarna framgick bl.a. att AA och hennes make den 18 april
2013 besökte förvaltningen och ansökte om försörjningsstöd för maj månad 2013. I
samband med detta antecknades bl.a. följande i journalen.

      Det har kommit till kännedom att paret har hundvalpar som är leveransklara framåt
      sommaren och Ut frågar om paret säljer valpar och skyldigheten att redovisa alla
      inkomster. Det har även framkommit att det finns hästar på gården och Ut frågar om de
      äger hästar. Ut visar utskrifter av bilder från sociala medier. BB och AA blir upprörda
      och tycker att Ut snokar […]
JO begärde därefter att Socialnämnden i Hultsfreds kommun skulle yttra sig över
det som AA hade anfört i sin anmälan. Socialnämnden uppgav följande:

      Socialnämndens bedömning är att inget felaktigt har gjorts i handläggningen av ärendet.
      Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer får en myndighet använda all
      tillgänglig information och ansvarar för att en beredning av ett ärende blir så fullödigt så
      att ett beslut kan fattas. Då information genom Facebook och bloggar är öppen och
      offentlig har inte kontakt med någon annan myndighet eller privatperson tagits. Inget
      sekretessbrott kan därmed anses ha gjorts.
      När det gäller försörjningsstöd så är det inte kravlöst och det innebär att var och en i
      första hand är skyldig att tillgodose sitt behov och att det ekonomiska biståndet ska
      vara en tillfällig lösning. Grundliga utredningar och kontroller görs för att felaktiga
      utbetalningar inte ska ske och för att säkerställa en rättssäker handläggning. Social-
      nämnden utför kontroller hos de myndigheter som är adekvata för sökandens
      situation och inlämnade ansökan. Ytterligare utredningar utöver det som det inte
      finns behov av görs inte. I detta fall har handläggande socialsekreterare via
      Facebook fått kännedom om hund- och hästhållning och innan den informationen har
      använts i handläggning av ärendet frågat sökanden om förhållandet. Handläggande
      socialsekreterare har fått information om förhållandet med hundar och hästar och
      värderat informationen och gjort bedömningen att informationen inte ska användas
      som beslutsunderlag i detta fall.
Till nämndens yttrande fogades en tjänsteskrivelse från CC, socialsekreterare vid
förvaltningen. Hon uppgav följande:
      I anmälan till JO har sökanden inte angett vid vilken tidpunkt det påstådda skulle ha ägt
      rum men utifrån beskrivningen av händelse antas att sökanden syftar på det möte
      som ägde rum på socialförvaltningen 2013-04-18 med socialsekreterare CC.
      Sökanden kommer på inbokat möte på socialkontoret för att göra återansökan om
      försörjningsstöd för maj månad 2013. Det har framkommit information genom
      sociala medier att paret har hundvalpar samt på sociala medier lagt upp fotografier på ett
      stall med hästar. Utredande socialsekreterare visar dessa uppgifter för sökanden då de
      ska ges möjlighet att förklara informationen så inga feltolkningar ska ske. Vid tillfället
      informerar även utredande socialsekreterare om att är det så att en försäljning av
      hundvalpar sker ska detta redovisas som inkomst vid ansökan om försörjningsstöd.
      Sökanden väljer då själv, utan någon som helst förfrågan eller påtryckning från
                                                                         Dnr 2611-2013      Sid 3 (9)




      socialsekreterare, att ringa en bekant som bekräftar att hon fått en hundvalp gratis.
      Beträffande hästar så informerar utredande socialsekreterare att i det fall sökanden äger
      hästarna så är inte ekonomiskt bistånd avsett att användas för hästhållning utan till
      familjens uppehälle för att de ska uppnå skälig levnadsnivå. Socialsekreterare
      förklarar att innehav av hästar kan komma att betraktats som en realiserbar tillgång
      som vid en försäljning skulle kunna inbringa inkomst som kan användas till uppehället
      och att saken kan komma att utredas för att visa hur saken föreligger. Någon vidare
      utredning kring hästhållning eller en eventuell försäljning av hundvalpar har dock inte
      gjorts utan utredande socialsekreterare har godtagit den information som paret
      lämnade vid mötet 2013-04-18.
      Ett möte och vad som sägs på ett möte kan alltid tolkas på olika sätt och upplevelsen
      kan vara annorlunda mellan de berörda men att det under mötet den 18 april 2013 skulle
      ha förekommit hot, förtal och utpressning tillbakavisas bestämt. Vid det aktuella mötet
      visade utredande socialsekreterare den information som framkommit genom öppna sociala
      medier för att sökanden skulle få insyn i vilken information som framkommit samt för att
      förklara information så att inga feltolkningar eller felbedömningar skulle komma att
      göras. Då information genom Facebook och bloggar är öppen och offentlig har inte
      kontakt med någon annan myndighet eller privatperson tagits.
AA och hennes make BB kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande.
Ingen i deras familj har ”öppna” Facebooksidor. CC måste ha tagit reda på
informationen genom att hon hade gemensamma bekanta med dem på Facebook.

JO begärde att socialnämnden skulle komma in med ett kompletterande yttrande
om det som AA och BB hade framfört.

Nämnden yttrade sig enligt följande:

      Vi hänvisar till tidigare yttranden i ärendet och kan bara än en gång framföra att
      inget sekretessbrott har gjorts då ingen kontakt har tagits med andra myndigheter eller
      privatpersoner har tagits. Den aktuella informationen har socialsekreteraren fått via
      öppen Facebook och bloggar. […]
      Att makarna känner sig kränkta i kontakten med socialförvaltningen kan vi bara be-
      klaga. Vi har gjort ett handläggarbyte med anledning av deras upplevelser i den
      frågan en gång tidigare för att tillmötesgå deras önskan. Viss information krävs som
      beslutsunderlag och handläggande socialsekreterare måste därför ges möjlighet att
      utreda rätten till bistånd. […]
      ___
      Makarna AA och BB har fått helt avslag på sin ansökan om försörjningsstöd en månad.
      […] Inget avslagsbeslut grundar sig på djurhållning.
Till nämndens kompletterande yttrande fogades ytterligare en tjänsteskrivelse från
CC. Hon uppgav bl.a. följande:
      När det gäller parets Facebook-konton har de tidigare varit öppna profiler vilket
      innebär att vem som helst med ett Facebook-konto har kunnat se den information
      som paret lagt upp. Att ändra inställningen till låst, förutom för vänner, är något som
      paret gjort efter att det uppdagades att information inhämtats från Facebook. Under-
      tecknad har därmed inte brutit mot sekretesslagen då kontakt med annan person ej
      tagits. Förutom den information som fanns på Facebook fanns även information på
      en blogg, […], som drivs av en bekant till paret AA och BB. Denna blogg är ej av
      låst karaktär utan kan läsas av vem som. […]
AA och BB kommenterade de kompletterande yttrandena.
                                                                    Dnr 2611-2013    Sid 4 (9)




Bedömning
I detta ärende aktualiseras bl.a. frågor om socialtjänstens möjlighet att hämta in
information om en biståndssökande från internet inom ramen för en utredning om
försörjningsstöd. Innan jag går närmare in på dessa frågor kommer jag mera
allmänt att gå igenom förutsättningarna för att en enskild ska ha rätt till
försörjningsstöd och hur en utredning om detta går till.

Rätten till bistånd
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Försörjningsstöd lämnas enligt 4 kap. 3 § SoL för skäliga kostnader för bl.a.
livsmedel, kläder och boende.

Försörjningsstödet har karaktär av ett yttersta skyddsnät för den som inte själv kan
tillgodose sina behov. I uttrycket ”inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem
tillgodosedda på annat sätt” ligger bl.a. att den enskilde måste utnyttja alla de
möjligheter som normalt står honom eller henne till buds. Den som kan arbeta är
således skyldig att söka arbete. Den enskilde har också en skyldighet att delta i
verksamheter som anordnas för arbetslösa, kompetenshöjande verksamhet etc.,
liksom att söka andra former av bidrag, såsom bostadsbidrag, studiebidrag och a-
kasseersättning. Den som har ekonomiska tillgångar måste först använda sig av
dessa innan försörjningsstöd kan komma i fråga. Det är dock viktigt att betona att
det alltid måste göras en individuell bedömning vid prövning av rätten till bistånd
(se bl.a. prop. 2000/01:80 s. 93 f.).

Socialnämndens utredning
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning av det som har kommit till
nämndens kännedom genom en ansökan eller på något annat sätt och som kan leda
till någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). En sådan utredning ska syfta till
att ge en helhetsbild av och klarlägga vilka försörjningshinder, resurser och behov
som den enskilde har och om han eller hon kan få behovet tillgodosett på något
annat sätt än genom bistånd från socialnämnden. Nämnden har det övergripande
ansvaret för att utredningen i ett ärende blir så fullständig att ett materiellt riktigt
beslut kan fattas. Detta innebär att myndigheten ska leda utredningen och se till att
nödvändigt material kommer in, men det kommer ändå i första hand an på den
enskilde som ansöker om en förmån att styrka sitt anspråk. Eftersom bistånd är en
frivillig insats förutsätter utredningen i princip att den sökande medverkar och att
utredningen genomförs i samråd med den enskilde.

Nämnden ska, som andra företrädare för det allmänna, enligt 1 kap. 9 § regerings-
formen beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin
verksamhet. När nämnden gör sin utredning om rätten till försörjningsstöd ska den
vidare iaktta den s.k. portalparagrafen i 1 kap. 1 § tredje stycket SoL, där det anges
att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas själv-
bestämmanderätt och integritet. Någon mer detaljerad bestämmelse om hur
                                                                    Dnr 2611-2013    Sid 5 (9)




utredningen ska bedrivas finns inte. I förarbetena har det framhållits bl.a. att
nämnden vid sin utredning ska väga det intrång i den personliga integriteten som
en utredning medför mot de intressen som myndigheten ska tillgodose (prop.
1979/80:1 del A s. 400 och 562).

Socialtjänsten ska i sin handläggning även ta hänsyn till de sekretessregler som
finns för att skydda den som vänder sig till socialtjänsten. Den grundläggande
bestämmelsen om sekretess inom socialtjänsten finns i 26 kap. 1 § offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400), OSL. Enligt denna bestämmelse råder sekretess för
uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men.

Inhämtning och kontroll av uppgifter
Som konstaterats ovan bygger nämndens utredning på den biståndssökandes
medverkan. Uppgifter till grund för beslutet bör främst hämtas in från honom eller
henne själv. Lämnade uppgifter kontrolleras enklast genom att den enskilde visar
upp t.ex. ett lönebesked eller ett hyreskontrakt. Uppgifter från utomstående, en
enskild eller en myndighet, bör primärt inte hämtas in om inte sökanden samtycker
till det (prop. 1979/80:1 del A s. 400 och 562). Den enskilde kan genom sitt med-
givande efterge den sekretess som kan gälla hos andra organ för uppgifter om hans
eller hennes personliga förhållanden.

Det finns även lagregler som gör det möjligt att göra vissa kontroller utan den
enskildes samtycke. Socialnämnden har med stöd av 11 kap. 11 § SoL rätt att ta del
av uppgifter om en förmån, en ersättning eller något annat stöd åt en enskild hos
Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och
arbetslöshetskassorna. Om det har betydelse för nämnden i ett ärende om
försörjningsstöd har nämnden möjlighet att ta del av vissa uppgifter om en enskild
hos Arbetsförmedlingen och Skatteverket (11 kap. 11 a och b §§ SoL). Enligt 11
kap. 11 c § SoL har nämnden också rätt att ta del av uppgifter som har lämnats i
ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare. Dessutom har nämnden möjlighet enligt 12 kap. 7 § SoL att
hämta in uppgifter om ekonomisk hjälp som har betalats ut från en annan social-
nämnd, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna.

I viss utsträckning kan uppgifter som den enskilde lämnat kontrolleras genom att
socialtjänsten hämtar in uppgifter ur offentliga register, t.ex. bilregistret (se bl.a.
JO:s beslut den 7 februari 2005, dnr 1058-2003, och den 31 maj 2006, dnr 15-
2005). Från sådana register kan man få en uppgift utan att uppge vem det är som
frågar efter uppgiften eller syftet med förfrågan. Även sådana uppgifter bör kunna
hämtas in utan den enskildes samtycke.

JO har i ett flertal beslut uttalat sig om att socialnämnden under vissa förut-
sättningar kan genomföra hembesök hos den biståndssökande som ett led i
utredningen om rätten till försörjningsstöd. Den grundläggande förutsättningen för
att socialnämnden ska få genomföra ett sådant hembesök är att den enskilde
                                                                  Dnr 2611-2013      Sid 6 (9)




samtycker till besöket (se bl.a. JO 2011/12 s. 377, dnr 6514-2009, m.fl.). Vid ett
hembesök kan t.ex. behovet av hemutrustning eller den sökandes boende-
förhållanden kontrolleras.

Information till den enskilde
I de flesta fall krävs, som framgår ovan, den enskildes samtycke för att hämta in
uppgifter från någon utomstående. I de fall där samtycke inte krävs, t.ex. när det
finns lagstöd för att hämta in uppgifter från en annan myndighet och en annan
socialnämnd eller när uppgifter hämtas från offentliga register, bör socialtjänsten
ändå informera om att socialtjänsten avser eller kan komma att hämta in eller
kontrollera uppgifter och om varifrån man i sådant fall kommer att söka eller hämta
information.

Dokumentation och kommunicering av inhämtade uppgifter
Socialtjänstens dokumentationsskyldighet regleras dels genom bestämmelser i
förvaltningslagen, FL, och 11 kap. SoL, dels genom Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden
och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.

Enligt 11 kap. 5 § SoL ska handläggning av ärenden som rör enskilda samt
genomförande av beslut om bl.a. stödinsatser dokumenteras. Dokumentationen ska
utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och
händelser av betydelse. En myndighet ska anteckna uppgifter som myndigheten får
på något annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i
ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild (15 § FL). Social-
tjänsten kan bara basera ett beslut på det som finns dokumenterat i ärendet. Enligt 4
kap. 2 § SOSFS 2006:5 ska det bl.a. dokumenteras varifrån uppgifter kommer.
Dokumentationen ska enligt 11 kap. 6 § SoL utformas med respekt för den
enskildes integritet.

Av 17 § förvaltningslagen följer att socialnämnden inte får avgöra ett bistånds-
ärende utan att den enskilde har fått tillfälle att yttra sig över en uppgift som har
tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv. Undantag från
skyldigheten att kommunicera uppgifter kan göras om det är uppenbart obehövligt.
Uppgifter som har hämtats in och som på ett eller annat sätt ligger till grund för ett
beslut att helt eller delvis avslå en ansökan om försörjningsstöd ska således
kommuniceras.

Inhämtning av uppgifter från internet
Som konstaterats ovan förutsätter en utredning som ska ligga till grund för ett
beslut om försörjningsstöd att socialtjänsten skaffar sig en helhetsbild av den
enskildes försörjningshinder, resurser, behov och ekonomiska situation i övrigt. Jag
har redogjort för vad socialtjänsten ska beakta när den gör denna utredning och
vilken möjlighet socialtjänsten allmänt sett har att hämta in uppgifter och göra
kontroller. Jag övergår nu till att behandla frågan om socialtjänstens möjlighet att
                                                                   Dnr 2611-2013    Sid 7 (9)




inom ramen för en utredning om försörjningsstöd hämta uppgifter om den enskilde
från internet.

JO Axberger fann i ett beslut den 16 oktober 2008 (dnr 3964-2007) inte skäl att
kritisera Arbetslöshetskassan Alfa för att ha hämtat in uppgifter om en sökande på
dennes blogg i ett ärende om arbetslöshetsersättning. JO uttalade i beslutet bl.a.
följande. Kassan ”har att utreda och bedöma rätten till ersättning. I den utrednings-
skyldigheten ligger att beakta de uppgifter som föreligger i ärendet oavsett var
uppgifterna kommer ifrån. […] I formell mening finns det således inte något
utrymme för kritik mot kassan.” JO framhöll vidare att ”den som […] offentliggör
information om sig själv har anledning att beakta att sådan information blir till-
gänglig även för myndighetsutövande organ och att dessa har skyldighet att ta
hänsyn till information som kommer till deras kännedom.”

Jag har ingen annan uppfattning än den som kommer till uttryck i det nu nämnda
beslutet. När det gäller offentliga uppgifter på t.ex. en blogg eller en sökandes
Facebooksida, som är tillgängliga för var och en, ser jag alltså – liksom när det
gäller uppgifter från offentliga register – inget formellt hinder mot att socialtjänsten
hämtar in dessa. Jag ser heller inget formellt hinder mot att sådana uppgifter
hämtas in utan den enskildes samtycke. Dock vill jag påminna om att de grund-
läggande principer som socialtjänsten ska iaktta när den vidtar andra utrednings-
åtgärder gäller även vid informationsinhämtning på internet. Det är alltså en
utgångspunkt att den sökande medverkar i utredningen och att den genomförs i
samråd med den enskilde. Vidare ska utredningen genomföras med respekt för den
enskildes självbestämmanderätt och integritet.

Det nu sagda innebär att socialtjänsten enligt min mening inte bör ägna sig åt ett
mer eller mindre allmänt och rutinmässigt sökande efter information om en enskild
biståndssökande på internet. Även om den som offentliggör information om sig
själv får räkna med att informationen kan komma till en myndighets kännedom kan
den enskilde uppleva det som ett omotiverat intrång i den personliga integriteten.
Vidare kan det uppfattas som ett misstroende, eller ”snokande”, från socialtjänstens
sida, som riskerar att skada den enskildes förtroende för myndigheten. Först om det
av någon anledning bedöms nödvändigt att exempelvis kontrollera en uppgift som
den enskilde har lämnat bör en sökning på internet komma i fråga. Sökningen bör
alltså ha ett bestämt syfte.

I det sammanhanget vill jag betona att det inte kan komma i fråga att socialtjänsten
hämtar eller försöker hämta in information som inte är offentlig, t.ex. på grund av
att det finns ett lösenordsskydd eller, t.ex. som på Facebook, säkerhetsinställningar
som gör informationen tillgänglig endast för vissa. Självklart bör det inte heller
komma i fråga att handläggare och andra tjänstemän använder privata Facebook-
konton eller liknande för informationssökning i tjänsten.

Den information som tillförs ärendet ska, som all annan information som hämtas
in, vara relevant för handläggningen av ärendet. Ett sökande efter information på
internet från bloggar och andra källor får allmänt sett anses vara en problematisk
                                                                  Dnr 2611-2013     Sid 8 (9)




utredningsmetod. Det kan t.ex. förekomma att enskilda personer framställer sig
själva eller andra på ett sätt som inte helt stämmer överens med hur det faktiskt
förhåller sig. Detta är självklart något som måste beaktas när socialtjänsten
bedömer uppgifterna.

Det som har redovisats ovan under rubrikerna Information till den enskilde
respektive Dokumentation och kommunicering av inhämtade uppgifter gäller
givetvis även om socialtjänsten hämtar in uppgifter från internet. Det innebär att
den enskilde bör informeras om att socialtjänsten kan komma att hämta in eller
kontrollera uppgifter på internet samt att inhämtade uppgifter ska dokumenteras
och kommuniceras med den enskilde innan myndigheten fattar ett beslut i ärendet.

Uppgifter som på annat sätt kommer till myndighetens kännedom
En myndighet kan naturligtvis få information som kan vara relevant i ett ärende
om försörjningsstöd utan att myndigheten aktivt har sökt informationen, t.ex.
genom att en utomstående person på eget initiativ lämnar upplysningar till
myndigheten. Även när det gäller uppgifter från internet kan det självfallet
tänkas att myndigheten får kännedom om dessa utan att aktivt ha sökt efter just
den informationen (jfr JO:s beslut den 16 oktober 2008, dnr 3964-2007). Likaså
kan en tjänsteman i ett rent privat sammanhang få del av information som skulle
kunna vara relevant i ett ärende om försörjningsstöd.

Hur sådan information som jag nu har nämnt ska hanteras måste bedömas från
fall till fall. Om informationen tillförs ärendet ska uppgifterna dokumenteras
och kommuniceras innan myndigheten fattar ett beslut i ärendet.

Det aktuella ärendet
Det är klarlagt att den socialsekreterare som utredde AA:s ansökan om
försörjningsstöd för maj 2013 hämtade viss information om AA och hennes make
BB från parets Facebooksidor och en annan persons blogg. Nämnden har framfört
att den information som hämtades in var öppen och offentlig, medan AA och BB
har uppgett att deras Facebooksidor var låsta utom för vissa personer – som det får
förstås ”vänner” på Facebook.

Mot bakgrund av vad som har redovisats från nämndens och CC:s sida har jag inte
tillräckligt underlag för att utgå från annat än att parets Facebook-sidor var
”öppna”, dvs. offentliga, när de aktuella uppgifterna hämtades in och att
socialsekreteraren inte hade kontakt med någon annan myndighet eller privatperson
för att få tillgång till uppgifterna från Facebook. Det får vidare anses stå klart att
den blogg som socialsekreteraren hämtade uppgifter från också var offentlig. Jag
bedömer därför att det inte har funnits något formellt hinder mot att hämta in
uppgifterna.

Av utredningen framgår inte om handläggaren aktivt sökte information om AA och
BB på internet eller om hon i något sammanhang – privat eller i tjänsten – endast
”råkade se” informationen och reagerade på den. Min granskning har främst varit
inriktad på den principiella frågan om socialnämndens rätt att i ett ärende om
                                                                   Dnr 2611-2013    Sid 9 (9)




försörjningsstöd hämta in information om en biståndssökande från internet. Mot
den bakgrunden har jag inte funnit skäl att göra ytterligare ansträngningar för att
klarlägga hur socialförvaltningen fick kännedom om de i ärendet aktuella
uppgifterna om familjen. Jag nöjer mig därför med de mer allmänna uttalanden
som jag har gjort angående socialnämndens användning av internet. Jag riktar
således inte någon kritik mot nämnden för att uppgifterna tillfördes ärendet.
Däremot kan jag konstatera att det, såvitt framgår av de handlingar i förvaltningens
ärende som jag har haft tillgång till, inte tycks finns någon dokumentation om hur
förvaltningen fick del av uppgifterna. Om uppgiftsinhämtningen inte har
dokumenterats är det en brist i handläggningen.

Vad AA och BB har anfört i övrigt leder inte till något uttalande från min sida.

Övrigt
Med hänsyn till vikten av en enhetlig ärendehandläggning bör den socialnämnd
som använder eller avser att använda informationssökning på internet som en
utredningsmetod i ärenden om försörjningsstöd ha riktlinjer eller handläggnings-
rutiner som omfattar även den saken. Det bör således inte stå en enskild hand-
läggare fritt att avgöra när och hur en sådan informationssökning ska genomföras.

Jag har noterat att Socialstyrelsens etikråd har berört de aktuella frågeställningarna.
Med hänsyn till detta och till behovet av riktlinjer eller rutiner skickar jag en kopia
av detta beslut för kännedom till Socialstyrelsen samt till Inspektionen för vård och
omsorg och Sveriges Kommuner och Landsting.

Ärendet avslutas.
