# Kritik mot Socialnämnden i Ekerö kommun för att en orosanmälan har lästs upp i dess helhet för ett barn

JO 2017-11-09 dnr 2623-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2017-11-09              2623-2017              1 (3)
Stf justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialnämnden i Ekerö kommun för att en orosanmälan
                        har lästs upp i dess helhet för ett barn


                          Beslutet i korthet: När socialtjänsten vidtar åtgärder som rör ett barn ska barnet få
                          relevant information. Bedömningen av vilken information som ska lämnas måste
                          göras från fall till fall, och hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad.
                          I det nu aktuella fallet kritiserar JO socialnämnden för att en orosanmälan lästes upp i
                          dess helhet för ett barn, trots att anmälan innehöll uppgifter som inte borde ha
                          lämnats till barnet.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Socialnämnden i Ekerö kommun. Hon
                        anförde huvudsakligen följande:

                        Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, hade gjort en orosanmälan till
                        socialtjänsten som gällde hennes tioåriga son. Anmälan gjordes sedan BUP
                        hade fått information från henne om ett övergrepp som barnets pappa hade
                        utsatt barnet för. Socialtjänsten kallade därför sonen och henne till ett möte. När
                        personalen från socialtjänsten hade berättat varför de hade kallat till mötet
                        berättade hennes son utförligt om den aktuella händelsen. Trots att han då redan
                        hade berättat allt läste en socialsekreterare upp orosanmälan i dess helhet. I
                        denna fanns, förutom uppgifter om händelsen, även en lång historik om tidigare
                        anmälningar, pappans narkotikamissbruk och fängelsestraff samt uppgifter om
                        att pappan hade misshandlat mamman. Det fanns ingen anledning för
                        socialtjänsten att lämna de uppgifterna till hennes son. Det är upp till henne som
                        vårdnadshavare att bestämma om och när hennes son ska få ta del av den
                        informationen.

## Utredning

JO begärde att socialnämnden skulle yttra sig. I sitt remissvar anförde nämnden
                        följande:

                                BUP Brommaplan inkom till socialtjänsten med anmälan den 30 mars 2017.
                                Mamma och barn kallades till möte hos socialtjänsten den 6 april 2017. Vid detta
                                möte deltog mamma, barn och två socialsekreterare från mottagningen. Anmälan



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 2623-2017       Sid 2 (3)




      från BUP lästes upp i sin helhet vid mötet. Påföljande dag kontaktade mamman
      enhetschefen och framförde klagomål på socialtjänstens handläggning, då hela
      anmälan lästes upp i barnets närvaro under mötet. Enhetschefen sammankallade
      till möte med berörda socialsekreterare samma dag som klagomålet inkom och
      socialsekreterarna uppgav att de rätteligen inte borde ha läst upp hela anmälan
      med barnet närvarande.
      Socialkontoret ser allvarligt på händelsen och har sett över handläggnings-
      rutinerna med anledning av det inträffade. Socialkontoret har som arbetssätt att
      löpande under året i samband med utbildnings-/planeringsdagar gå igenom de
      rutiner som gäller för verksamheten.
AA fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Bedömning
När socialtjänsten vidtar åtgärder som rör ett barn ska barnet få relevant
information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör
barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så
långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska
tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad
(11 kap. 10 § första stycket socialtjänstlagen [2001:453]). Av förarbetena till
den bestämmelsen framgår följande:

      Med uttrycket relevant information i den föreslagna lagtexten avses vederhäftig
      information som är av betydelse för den unge i ärendet eller målet. Detta
      omfattar inte bara faktauppgifter i utredningen utan även information om
      följderna av den unges inställning och möjliga resultat av utredningen eller
      utgången i målet. Informationens relevans skall inte bedömas enbart i
      förhållande till informationen som sådan utan även i förhållande till barnet, dvs.
      vara lämplig för barnet med beaktande av t.ex. hans eller hennes ålder, mognad,
      förmåga att tillgodogöra sig information, psykiska hälsa och tidigare kunskaper
      (prop. 2006/07:129 s. 39).
I propositionen anfördes vidare att det inte var möjligt att ge några närmare
direktiv om vilken information som ska lämnas till barnet. Bedömningen ska
göras från fall till fall. Hänsyn måste tas till barnets ålder och mognad, och det
krävs stor lyhördhet från den som ska ge informationen. Det är också viktigt att
sättet som informationen lämnas på är lämpligt.

Även om socialtjänsten bedömer att det är lämpligt att informera barnet kan det
finnas omständigheter som gör att socialtjänsten är förhindrad att göra det. Om
barnet är under 15 år och vårdnadshavaren inte samtycker till att barnet har
kontakt med socialtjänsten är socialtjänsten i praktiken förhindrad att lämna
informationen. Samma sak gäller om uppgifterna är sekretessbelagda i
förhållande till barnet (propositionen s. 39 f.).

I det nu aktuella fallet finns det inte anledning för mig att uppehålla mig vid
frågorna om samtycke och sekretess. Jag kan konstatera att socialsekreterarna
lämnade uppgifter om barnets pappa som var av känslig karaktär och,
åtminstone delvis, låg långt tillbaka i tiden. När informationen lämnades hade
barnet dessutom redan berättat fritt om den händelse som hade lett till att
orosanmälan gjordes. Med hänsyn till barnets ålder framstår det som uppenbart
                                                                 Dnr 2623-2017       Sid 3 (3)




att de känsliga uppgifterna om pappans historik inte skulle ha lämnats till barnet
vid mötet. Nämnden får kritik för att uppgifterna om pappans historik lästes upp
från orosanmälan i barnets närvaro.

Ärendet avslutas.
