# Kritik mot Polismyndigheten, polisregion Stockholm, bl.a. för att man påbörjat en husrannsakan i en bostad där det endast fanns minderåriga barn

JO 2017-03-03 dnr 263-2016

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2017-03-03            263-2016               1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Polismyndigheten, polisregion Stockholm, bl.a. för att man
                        påbörjat en husrannsakan i en bostad där det endast fanns
                        minderåriga barn


                          Beslutet i korthet: Polisen genomförde en husrannsakan i en bostad utan att ta
                          någon kontakt med lägenhetsinnehavaren. I bostaden befann sig
                          lägenhetsinnehavarens två minderåriga barn.
                          Som huvudprincip gäller att den som blir föremål för en husrannsakan eller någon
                          annan person som bor i dennes bostad ska få tillfälle att vara närvarande när en
                          husrannsakan genomförs. För att den berörda personens intresse ska kunna tas till
                          vara på ett ändamålsenligt sätt när han eller hon själv inte kan vara närvarande bör
                          det enligt JO krävas att den närvarande är vuxen. I en situation då endast minderåriga
                          barn befinner sig i bostaden bör polisen ha samma skyldighet att kontakta
                          lägenhetsinnehavaren som om det inte hade varit någon hemma.
                          För att den berörda personens principiella rätt att vara närvarande under en
                          husrannsakan inte ska framstå som illusorisk är det enligt JO av avgörande betydelse
                          att han eller hon får information om detta.
                          I beslutet kritiseras Polismyndigheten för att husrannsakan påbörjades utan att någon
                          kontakt togs med lägenhetsinnehavaren och trots att det endast fanns minderåriga
                          barn i bostaden.

## Bakgrund

På förmiddagen den 12 januari 2016 genomfördes en husrannsakan i AA:s
                        bostad. AA:s före detta pojkvän var misstänkt för grovt narkotikabrott, och
                        syftet med åtgärden var enligt protokollet över husrannsakan att utröna
                        omständigheter som kan ha betydelse för utredningen om brottet. Enligt
                        Polismyndigheten var husrannsakan i AA:s bostad en del av en samordnad
                        insats med husrannsakningar avseende flera misstänkta personer på olika
                        adresser. Vid husrannsakan togs ett antal föremål i beslag. AA var inte hemma
                        vid tillfället och hade inte fått någon information om husrannsakan. I bostaden
                        fanns dock AA:s två söner födda 1998 och 2002. Samma dag som husrannsakan
                        genomfördes upprättades ett protokoll över den. Två veckor senare upprättades
                        ett beslagsprotokoll och en tjänsteanteckning med ytterligare uppgifter om
                        husrannsakan.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                       Dnr 263-2016       Sid 2 (5)




Anmälan
AA förde i en anmälan till JO fram klagomål mot polisens genomförande av
husrannsakan. Hon uppgav att polisen inte hade kontaktat henne för att tala om
att de skulle genomföra en husrannsakan i hennes bostad. Hon var inte hemma
under husrannsakan men det var däremot hennes två minderåriga söner.
Sönerna tyckte att det som inträffat var mycket obehagligt då de fick sitta i
soffan utan att röra sig samtidigt som tre poliser genomförde husrannsakan.

Utredning
Polismyndigheten (BB) yttrade sig över genomförandet av husrannsakan och
hur den dokumenterats. Inför yttrandet hade de poliser som utförde
husrannsakan fått tillfälle att lämna synpunkter.

Av redogörelserna från de berörda poliserna framgick följande.
      Poliserna hade nycklar till lägenheten men valde att ringa på dörrklockan. En
      pojke öppnade dörren och på fråga om han var ensam svarade pojken att hans
      äldre bror befann sig i pojkarnas rum med deras hund. CC knackade på dörren
      till rummet och talade med den äldre brodern. De kom överens om att hunden
      skulle kvarstanna i rummet medan poliserna genomförde åtgärden. Pojkarna
      rörde sig fritt under husrannsakan. Båda pojkarna var i skolåldern men vistades
      inte i skolan denna dag. Poliserna uppfattade att AA var på sitt arbete. Efter en
      kort stund kom den äldre pojken fram till CC med sin mobiltelefon och berättade
      att AA fanns i andra änden. CC samtalade med henne och förklarade vad de
      gjorde i bostaden och anledningen till att de var där. AA uppfattades som lugn
      och sansad. Ingen av de båda pojkarna uppträdde på ett sådant sätt att det kunde
      tolkas som om de var rädda eller chockade över situationen. Efter ca tjugo
      minuter var poliserna färdiga och de samtalade med pojkarna innan de gick.
      Poliserna var civilt klädda och körde till och från bostaden i en civil bil.

Polismyndigheten redovisade följande bedömning.
      Genomförandet av husrannsakan
      JO har i beslut med dnr 2821-1981 m.fl. uttalat att husrannsakan i bostad, där
      barn är ensamma hemma, om möjligt bör anstå till dess någon vuxen person kan
      inställa sig för att biträda barnet/barnen, såvida inte förrättningen därigenom
      avsevärt skulle fördröjas.
      I JO:s beslut med dnr 3166-1981 har det inte funnits skäl att klandra en
      husrannsakan där barn var ensamma hemma. Omständigheterna var sådana att
      polismännen vid förrättningens början var ovetande om att ett barn uppehöll sig i
      huset och fick kännedom om detta först sedan de kommit in i bostaden.
      Polismännen var då i tidsnöd och JO ansåg sig därför inte kunna klandra dem för
      att de inte avbröt förrättningen och avvaktade med undersökningen tills någon
      vuxen kunde komma.
      I det nu aktuella ärendet kan det konstateras att det var fråga om misstanke om
      grovt brott och att husrannsakan hos AA var en del av en samordnad insats med
      husrannsakningar på ett antal olika adresser. CC, DD och EE fick kännedom om
      att det fanns två barn ensamma hemma först efter att de ringt på dörrklockan till
      bostaden och ett av barnen öppnat ytterdörren. Det hade förstås varit önskvärt
      om AA eller någon annan vuxen varit på plats under själva genomförandet av
      husrannsakan. Polismyndigheten anser dock att det funnits en risk att syftet med
      insatsen gått förlorad om poliserna behövt avvakta med undersökningen.
                                                                      Dnr 263-2016       Sid 3 (5)




      När det sedan gäller husrannsakan som sådan framgår av tjänstgörande polisers
      yttranden och övrig dokumentation att den genomfördes under ordnade former
      och med minsta möjliga olägenhet. Poliserna var civilt klädda och färdades till
      och från bostaden i en civil bil. CC förklarade för barnen och AA varför
      poliserna befann sig i bostaden.
      Mot denna bakgrund anser Polismyndigheten att husrannsakan har genomförts
      på ett godtagbart sätt.
      Frågan om dokumentation
      Polismyndigheten är av den uppfattningen att det måste ställas höga krav på den
      dokumentation som förs över husrannsakan. Av hänsyn till kravet på
      rättssäkerhet och möjligheten att i efterhand kunna bilda sig en fullständig och
      korrekt uppfattning om vad som förekommit måste den vidtagna tvångsåtgärden
      dokumenteras på ett fullständigt sätt. Myndigheten anser att protokollet över
      husrannsakan och beslagsprotokollet i och för sig ger en trogen bild av vad som
      förekommit vid husrannsakan men att det med hänsyn till att det funnits
      ensamma barn i bostaden hade varit lämpligt om uppgifterna som framgår av
      tjänsteanteckningen den 26 januari 2016 hade dokumenterats samtidigt som
      protokollet över husrannsakan den 12 januari 2016.

Rättslig reglering
En husrannsakan får göras hos den som är skäligen misstänkt för ett brott på
vilket fängelse kan följa, bl.a. för att söka efter föremål som kan tas i beslag
eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för
utredningen om brottet (s.k. reell husrannsakan). Hos någon annan än den som
är skäligen misstänkt för brottet får husrannsakan genomföras bara om brottet
har begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller
om det annars finns synnerlig anledning att föremål som kan tas i beslag ska
anträffas eller att annan utredning om brottet kan vinnas. (Se 28 kap. 1 §
rättegångsbalken, RB.)

En husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det
intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller andra
inblandade (28 kap. 3 a § RB). Åtgärden får inte orsaka mer skada eller
olägenhet än vad som är oundgängligen nödvändigt (28 kap. 6 § RB).

Den som drabbas av en husrannsakan, eller familjemedlemmar som bor i
bostaden, ska få tillfälle att vara närvarande vid husrannsakan och även att
tillkalla ett vittne, om detta inte orsakar dröjsmål (28 kap. 7 § andra stycket
RB). JO har tidigare uttalat att husrannsakan i en bostad där barn är ensamma
hemma om möjligt bör vänta till dess att någon vuxen person kan komma hem
till barnen, om inte husrannsakan därigenom skulle fördröjas avsevärt. (Se JO:s
beslut den 20 januari 1982, dnr 2821-1981 och 2822-1981, samt den 23 april
1982, dnr 3166-1981.)

Om varken den som drabbats av husrannsakan, någon i dennes familj, eller ett
tillkallat vittne varit närvarande ska den hos vilken husrannsakan genomförts
underrättas om denna så snart det kan ske utan men för utredningen (28 kap. 7 §
andra stycket RB).
                                                                   Dnr 263-2016       Sid 4 (5)




Över en husrannsakan ska det föras protokoll där bl.a. skälen för åtgärden och
syftet med den ska anges (28 kap. 9 § RB). Den eller de brott som har föranlett
beslutet ska framgå. När det gäller skälen för åtgärden anses det vara tillräckligt
med en uppgift om att ändamålet t.ex. har varit att söka efter föremål som ska
tas i beslag. Förundersökningsprotokollet ska ge en trogen bild av vad som
förekommit under utredningen. Ett protokoll över en husrannsakan kan behöva
kompletteras med anteckningar om omständigheter vid genomförandet. (Se
22 § förundersökningskungörelsen och Gunnel Lindberg, Straffprocessuella
tvångsmedel, tredje uppl. s. 606–608.)

Bedömning
Av utredningen har det kommit fram att polisen genomförde en husrannsakan i
AA:s bostad när hennes söner, födda 1998 och 2002, befann sig ensamma i
bostaden. AA:s före detta pojkvän var misstänkt för grovt narkotikabrott, och
husrannsakan syftade till att kontrollera om det fanns något i lägenheten som
kunde ha betydelse för utredningen om brottet.

Min utredning har varit inriktad på AA:s klagomål om att husrannsakan
genomfördes i hennes bostad när hennes två minderåriga söner befann sig där
ensamma och utan att hon själv blev kontaktad av polisen.

Som angetts ovan är huvudprincipen att den som blir föremål för
en husrannsakan ska få tillfälle att vara närvarande när den genomförs. Om den
berörda personen inte på förhand har fått kännedom om husrannsakan och inte
själv är hemma när den genomförs har andra personer som bor i bostaden
samma rätt att närvara. För att den berörda personens intressen ska kunna tas till
vara på ett ändamålsenligt sätt bör det dock krävas att den närvarande är vuxen.
I en situation då endast minderåriga barn befinner sig i bostaden bör polisen
alltså ha samma skyldighet att kontakta lägenhetens innehavare som om det inte
hade varit någon hemma.

En husrannsakan får dock genomföras utan att den berörda personen är
närvarande, om den annars skulle försenas. När det endast är barn i bostaden
bör genomförandet av husrannsakan, i enlighet med vad som uttalats i de JO-
beslut som hänvisas till ovan, vänta till dess att någon vuxen kan komma till
platsen, om inte det skulle innebära att genomförandet fördröjs avsevärt.

I det här fallet var enbart AA:s minderåriga söner hemma när poliserna
påbörjade husrannsakan. Poliserna tog inte någon kontakt med AA utan hon
fick information om vad som pågick genom att en av sönerna ringde till henne.
Den kontakten togs emellertid inte på polisernas initiativ och den skedde först
sedan husrannsakan hade påbörjats.

Polismyndigheten har uppgett att det hade varit önskvärt att AA varit på plats,
men att det fanns en risk att syftet med husrannsakan skulle ha gått förlorad om
poliserna hade behövt avvakta med undersökningen. Polismyndigheten har dock
inte närmare förklarat på vilket sätt syftet med husrannsakan då hade äventyrats.
                                                                  Dnr 263-2016      Sid 5 (5)




Eftersom det var fråga om en reell husrannsakan och poliserna redan befann sig
på platsen ifrågasätter jag om det inte hade varit möjligt att avvakta något med
husrannsakan för att försöka få kontakt med AA. En sådan kontakt borde ha
tagits både med anledning av hennes rätt att närvara när husrannsakan
genomfördes och med anledning av att hennes söner befann sig ensamma i
bostaden. Eftersom AA inte kontaktades hade poliserna inte heller någon
kännedom om hur lång tid det skulle ta för AA att komma till platsen. Sådan
information hade förstås haft betydelse för bedömningen av om det gick att
skjuta på husrannsakan eller inte. Mot denna bakgrund kan Polismyndigheten
inte undgå kritik för att husrannsakan påbörjades utan att någon kontakt togs
med AA. Polismyndigheten ska också kritiseras för att husrannsakan påbörjades
trots att det endast fanns minderåriga barn i bostaden.

Som framgått ovan har den som blir föremål för en husrannsakan en principiell
rätt att vara närvarande vid denna. För att denna rätt inte ska framstå som
illusorisk är det av avgörande betydelse att han eller hon får information om
detta. Av utredningen framgår inte om någon sådan information lämnades till
AA vid CC:s samtal med henne. Det har emellertid kommit fram att polisen
informerade AA om vad de gjorde i lägenheten och anledningen till att de var
där. Det har också kommit fram att AA och den äldre av sönerna talade med
varandra på telefon sedan husrannsakan inletts. Det finns ingen uppgift om att
AA, när hon talade med CC, uttryckligen bad om att få närvara eller hade några
invändningar mot att husrannsakan fortsatte. Även om det självklart är polisens
uppgift att se till att reglerna för genomförandet av en husrannsakan följs anser
jag att det vid dessa förhållanden inte finns tillräckliga skäl att kritisera
Polismyndigheten för att husrannsakan fortsatte trots att AA inte var
närvarande.

Det är givetvis viktigt att dokumentationen med anledning av en husrannsakan
är tydlig och noggrann och görs i så nära anslutning till åtgärden som
möjligt. Jag instämmer i Polismyndighetens bedömning att det hade varit bättre
om uppgifterna i tjänsteanteckningen hade dokumenterats samtidigt som
protokollet över husrannsakan upprättades.

Med dessa synpunkter avslutas ärendet.
