# Kritik mot Kriminalvården, häktet Bomhus, för att intagna har kamerabevakats vid kroppsbesiktning

JO 2022-04-08 dnr 2632-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                          2022-04-08             2632-2021             1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, häktet Bomhus, för att intagna har
                        kamerabevakats vid kroppsbesiktning


                          Beslutet i korthet: I en anonym skrift påstods det att flera intagna i häktet Bomhus
                          hade visiterats nakna framför en kamera i en sporthall. Med anledning av uppgifterna
                          beslutade JO att utreda saken inom ramen för detta initiativ.
                          Utredningen visar att det vid den påstådda tidpunkten hade genomförts ytliga kropps-
                          besiktningar av ett antal intagna på grund av en misstanke om att det fanns narkotika
                          på ett visst våningsplan, men att häktet inte övervägt om det förelåg skäl att kamera-
                          bevaka tvångsåtgärderna. Kameran hade följaktligen inte stängts av. JO förklarar att
                          hon inte ifrågasätter häktets bedömning att kroppsbesiktningarna behövde vidtas,
                          men understryker att det faktiska behovet av kamerabevakning måste övervägas i
                          varje enskilt fall. I sammanhanget påminner hon om att det enligt JO:s mening krävs
                          starka skäl för att godta en sådan övervakning när en intagen inför en tvångsåtgärd
                          tvingats klä av sig naken. Eftersom kamerabevakningen vid det nu aktuella tillfället
                          inte kan anses ha varit acceptabel ur integritetssynpunkt får häktet Bomhus kritik.
                          JO framhåller slutligen att den s.k. hänsynsprincipen och skyddet för de intagnas
                          integritet kräver att de tvångsåtgärder som vidtas mot dem sker på ett så respektfullt
                          sätt som möjligt utifrån omständigheterna i varje situation. Enligt JO:s mening bör
                          utgångspunkten vara att sådana åtgärder utförs i ett utrymme där kamerabevakning
                          normalt sett inte sker. Om det finns en kamera monterad i rummet är det viktigt att
                          säkerställa att intagna vet när de inte kamerabevakas.

## Initiativet

I en anonym skrift som kom in till JO den 23 mars 2021 påstods det att alla
                        intagna hade visiterats nakna framför kamera i en sporthall. Detta skulle ha
                        inträffat i häktet Bomhus den 15 mars 2021. Med anledning av uppgifterna
                        beslutade jag att inom ramen för ett särskilt ärende inleda en utredning i saken.
                        Utredningen har gjorts i detta ärende.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades vissa skriftliga uppgifter från Kriminalvården.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 2632-2021         Sid 2 (5)




Kriminalvården uppmanades därefter att yttra sig i ärendet. Yttrandet skulle
bl.a. innehålla en redogörelse för de närmare omständigheterna kring beslut om
och genomförande av de aktuella tvångsåtgärderna samt förekomsten av
eventuell kamerabevakning i samband med detta. I sitt remissvar anförde
Kriminalvården, Region Nord, genom regionchefen, i huvudsak följande:

## Utredning

Kriminalvården har utrett ärendet genom att inhämta uppgifter från häktet
      Bomhus. Berörda befattningshavare har fått lämna uppgifter. Genom
      utredningen har sammanfattningsvis följande framkommit.
      Efter att häktet fattat misstankar om att det fanns narkotika i omlopp på det övre
      våningsplanet genomförde man en visitationsinsats. Samtliga intagna på
      våningsplanet fick genomgå en ytlig kroppsbesiktning. Därutöver genomfördes
      bland annat en grundlig visitation av de intagnas bostadsrum.
      Den ytliga kroppsbesiktningen genomfördes i en avgränsad del av en
      gymnastikhall. De intagna, alla män, fick gå in var för sig. Kroppsbesiktigandet
      genomfördes enskilt och av två manliga kriminalvårdare. I den del av gymnstik-
      hallen där kroppsbesiktningen genomfördes finns en övervakningskamera
      monterad i taket. Kameran går inte att stänga av och är svår att täcka över då den
      är placerad högt upp. Däremot kan man stänga av kamerabilden på skärmen i
      centralvakten.
      Någon bedömning av huruvida det fanns grund för att ha kameran på vid det
      aktuella tillfället gjordes inte. Häktet kan i efterhand konstatera att det inte fanns
      skäl för att kameraövervaka kroppsbesiktningen och att kamerabilden i
      centralvakten därför borde ha stängts av, vilket inte gjordes. Häktet har tittat över
      sina rutiner för att säkerställa att en sådan bedömning görs vid framtida
      visitationsinsatser i gymnastikhallen. I normala fall visiteras de intagna i
      utrymmen där det inte finns någon kameraövervakning.

## Rättslig reglering

Av 1 kap 4 § häkteslagen (2010:611) framgår att varje intagen ska bemötas med
      respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
      som är förenade med frihetsberövandet.
      Av 1 kap 6 § häkteslagen framgår att verkställigheten inte får innebära andra
      begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
      kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
      till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
      användas.
      Enligt 4 kap 3 § häkteslagen får en intagen kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas
      för eftersökande av otillåtna föremål om
        1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på
      honom eller henne,
        2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför förvaringslokalen,
        3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i
      3 kap. 2 §, eller
        4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning
      som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom förvaringslokalen och den
      intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.
      Av 13 § häktesförordningen (2010:2011) följer att den som kontrolleras vid
      kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska visas all den hänsyn som omständig-
      heterna medger och att kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska, om möjligt,
                                                                     Dnr 2632-2021        Sid 3 (5)




      utföras i närvaro av en annan person än den som genomför kontrollen. Kropps-
      besiktning ska, förutom när saliv-, svett- och hårprov lämnas, utföras med
      beaktande av så stor enskildhet som omständigheterna medger och, om möjligt, i
      ett enskilt utrymme.

## Bedömning

Att förhindra förekomsten av narkotika är nödvändigt utifrån säkerheten i häktet.
      Att det finns narkotika i omlopp ökar bland annat risken för personal, genom
      bland annat våld och hot om våld mellan såväl personal och intagna som mellan
      intagna.
      Med hänsyn till att det fanns signaler om att det på aktuellt våningsplan förekom
      narkotika anser Kriminalvården att det fanns skäl att genomföra en ytlig
      kroppsbesiktning av samtliga intagna på våningsplanet. Kroppsbesiktningen
      genomfördes i en gymnastikhall i vilken det i normalfallet finns ett berättigat
      ändamål att ha kameraövervakning. Det kan dock konstateras att häktet inte
      gjorde någon särskild bedömning av huruvida det fanns skäl att kameraövervaka
      visitationen. Det föranledde att kamerabilden inte stängdes av, trots att det i
      efterhand kan konstateras att en kameraövervakning inte var nödvändig. Häktet
      har sett över sina rutiner för att säkerställa att en sådan bedömning görs vid
      framtida visitationer i nu aktuellt utrymme.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för viss relevant rättslig reglering.
Jag vill här även lyfta fram följande.

I 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen föreskrivs att var och en är gentemot
det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp samt mot bl.a.
kroppsvisitation och liknande intrång. Enligt andra stycket är därutöver var och
en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga
integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller
kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

Av 2 kap. 20 § regeringsformen framgår att skyddet mot bl.a. kroppsligt ingrepp
och mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes
personliga förhållanden får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§,
begränsas genom lag.

I 4 kap. 3 § häkteslagen (2010:611) anges under vilka förutsättningar en intagen
får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas.

Kamerabevakningslagen (2018:1200) trädde i kraft den 1 augusti 2018. Lagen
syftar till att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål
och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga
integriteten vid sådan bevakning (2 §). Någon närmare reglering av under vilka
förutsättningar utrymmen som allmänheten inte har tillträde till får
kamerabevakas innehåller lagen däremot inte.

Vid kamerabevakning ska tillämpliga regler om behandling av personuppgifter
iakttas. Bestämmelser om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter finns
bl.a. i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och förordningen
                                                                  Dnr 2632-2021       Sid 4 (5)




(2018:1746) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område. Av dessa regler följer att personuppgifter får
behandlas om det är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna fullgöra sin
uppgift att verkställa straffrättsliga påföljder eller för att förebygga, förhindra
eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med sådan verkställighet (se bl.a.
2 kap. brottsdatalagen samt 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § lagen om kriminalvårdens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område).

Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar anfört att det av säkerhetsskäl är nödvändigt
att förhindra förekomsten av narkotika i häktet och att en ytlig kroppsbesiktning
av samtliga intagna på ett visst våningsplan genomfördes vid tillfället eftersom
det fanns misstanke om narkotika där. Det finns inte grund för mig att
ifrågasätta häktets bedömning att åtgärderna behövde vidtas.

I ett tidigare beslut om kamerabevakning i samband med kroppsbesiktning har
jag redogjort för de närmare förutsättningarna för kamerabevakning enligt nu
gällande lagstiftning (se mitt beslut den 14 oktober 2020, dnr 1827-2019). Jag
har då framhållit att det är mycket angeläget att intagnas personliga integritet
värnas i så stor utsträckning som möjligt och att kamerabevakning inte ska
användas om den inte är nödvändig. Det krävs alltså såväl att kamera-
bevakningen är förenlig med gällande regelverk som att åtgärden bedöms
nödvändig och proportionerlig. JO har även dessförinnan, när äldre lagstiftning
var tillämplig, uttalat att en kroppsvisitation där en intagen tvingas klä av sig
naken är en så pass känslig situation att det krävs mycket starka skäl för att
godta kameraövervakning av åtgärden (se JO:s beslut den 10 september 2013,
dnr 6743-2012).

Jag inser att det kan finnas anledning för Kriminalvården att ha en
övervakningskamera uppsatt i en gymnastikhall. I varje enskilt fall måste det
dock göras en bedömning av det faktiska behovet av kamerabevakning. Enligt
Kriminalvården gjordes inte några överväganden kring om det fanns skäl att
kamerabevaka genomförandet av de aktuella ytliga kroppsbesiktningarna och
kameran stängdes följaktligen inte heller av. Myndigheten har i efterhand
kunnat konstatera att kamerabevakningen inte var nödvändig. Jag har inte någon
annan uppfattning. Kamerabevakningen kan därmed inte anses ha varit
acceptabel ur integritetssynpunkt. Häktet Bomhus ska därför kritiseras för detta.

Det är positivt att häktet har sett över sina rutiner för att säkerställa att det i
fortsättningen görs bedömningar av om det finns behov av kamerabevakning.
Visserligen noterar jag att de intagna ska ha undersökts en och en och under
viss enskildhet. Jag vill ändå framhålla att den s.k. hänsynsprincipen och
skyddet för de intagnas integritet kräver att de tvångsåtgärder som vidtas mot
dem sker på ett så respektfullt sätt som möjligt utifrån omständigheterna i varje
situation. Även om kamerabilden kan stängas av på skärmen i centralvakten kan
förekomsten av en kamera i sig uppfattas som integritetskränkande och
                                                               Dnr 2632-2021      Sid 5 (5)




stressande för en intagen som tvingas genomgå en kroppsbesiktning. Enligt min
mening bör utgångspunkten vara att sådana åtgärder utförs i ett utrymme där
kamerabevakning normalt sett inte sker. Om det finns en kamera monterad i
rummet är det viktigt att säkerställa att intagna vet när de inte kamerabevakas
(jfr JO:s beslut den 8 mars 2012, dnr 3978-2010). Informationen som lämnas till
den intagne måste vara tydlig och korrekt.

Det har i övrigt inte framkommit något om omständigheterna vid genom-
förandet av de aktuella kroppsbesiktningarna som ger mig anledning att rikta
någon kritik mot häktet.

Ärendet avslutas.
