# Kritik mot en arbetslöshetskassa för utebliven verkställighet av en länsrättsdom

JO 2000-02-22 dnr 2640-1998

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2000-02-22              2640-1998              1 (4)
Stf justitieombudsmannen
Leif Ekberg




                        Kritik mot en arbetslöshetskassa för utebliven verkställighet av en
                        länsrättsdom

## Bakgrund och anmälan

AA anmälde sig arbetslös den 10 juni 1996. I ett beslut – som omprövades den
                        25 mars 1997 – rörande arbetslöshetsersättning fastställde Transportarbetarnas
                        arbetslöshetskassa AA:s normalarbetstid till 30 timmar per vecka. Utbetalning gjor-
                        des i enlighet därmed. Efter det att AA överklagat beslutet ändrade Länsrätten i
                        Stockholms län i dom den 4 februari 1998 normalarbetstiden till 31,98 timmar
                        per vecka. Såväl arbetslöshetskassan som AA överklagade domen hos Kammar-
                        rätten i Stockholm. Arbetslöshetskassan yrkade att kammarrätten skulle fastställa
                        normalarbetstiden till 31 timmar, då dagpenning endast kan beräknas på hela
                        timmar. Kassan yrkade också att det överklagade beslutet tills vidare inte skulle
                        gälla (inhibition). AA yrkade å sin sida bl.a. att normalarbetstiden skulle beräknas
                        med hänsyn också till den tid hon arbetat extra. I beslut den 4 mars 1998 avslog
                        kammarrätten yrkandet om inhibition. Arbetslöshetskassan överklagade beslutet
                        till Regeringsrätten, som den 22 juni 1998 avvisade överklagandet med hänvisning
                        till att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för det allmännas talan i Regeringsrätten
                        och att kassan således inte haft rätt att överklaga kammarrättens beslut.

                        AA klagade till JO på att Transportarbetarnas arbetslöshetskassa ännu den 8 juli
                        1998 inte verkställt länsrättens dom.

## Utredning

Ärendet remitterades till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för utredning och
                        yttrande.

                        Till remissvaret, inkommet till JO den 9 oktober 1998, fogades ett yttrande från
                        Transportarbetarnas arbetslöshetskassa, i vilket bl.a. följande anfördes.
                                  Länsrätten har i sitt domslut fastställt att AA:s dagpenning skall vara 31,98 timmar
                                  per vecka. Enligt de regler som gäller för arbetslöshetsförsäkringen skall normal-
                                  arbetstiden fastställas till närmast lägre heltal timmar eftersom del av timme ej kan
                                  registreras.
                                  –––




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 2640-1998     Sid 2 (4)



      Per telefon har kassan fått besked från AMS om att beslutet endast får verkställas i
      de delar det ej strider mot lagen om arbetslöshetsförsäkring enligt den lydelse som
      var aktuell vid tiden för utbetalning av ersättning. Ett nytt första beslut får därvid
      fattas av kassan med information om rätt att ompröva detta beslut.
      Kassan har för avsikt att följa den rekommendation som AMS lämnat. Justering av
      utbetald ersättning som ligger långt bakåt i tiden är något komplicerad och kan
      komma att ske i etapper.
Vidare hade till remissvaret fogats en promemoria upprättad av BB vid AMS
Försäkringsenhet och adresserad till CC vid AMS Juridiska enhet. Bl.a. följande
anfördes.

      Du har frågat mig om vad jag givit för svar på kassans brev 1998-08-06 och varför
      kassan inte kan verkställa länsrättens beslut om att AA:s normalarbetstid skall vara
      31,98 timmar per vecka.
      Mitt svar, som jag gav per telefon, var att kassan måste verkställa länsrättens dom
      och göra en utbetalning av ersättning till medlemmen, varvid beräkningen fick göras
      enligt lagen och regelbokens regler vid ansökningstillfället. – – –
      Vad gäller normalarbetstiden så förklarade jag att kassan måste acceptera att läns-
      rätten funnit att AA ansågs ha haft en fast avtalad arbetstid och att denna var 31,98
      timmar per vecka.
      Som kassan sagt så fastställs normalarbetstiden inom arbetslöshetsförsäkringen till
      hela timmar. Beräkning av ersättning enligt omräkningstabellen i förordningen
      om arbetslöshetsförsäkring – – – förutsätter en normalarbetstid i hela timmar och
      kassornas datasystem är programmerade för detta. Det spelar således ingen roll
      vilken regel man använder i det enskilda fallet för att fastställa normalarbetstiden –
      blir resultatet ett brutet timtal måste det jämnas ut, uppåt eller neråt. Mitt svar till
      kassan var därför att oavsett vad länsrätten angav i domslutet så måste en avrund-
      ning ske till helt timtal.
      Den kommentar som finns i regelboken om avrundning av timtalet nedåt är in-
      placerad under beräkningsregeln för den som haft varierande arbetstid. Under
      rubriken Fast arbetstid finns ingen föreskrift eller kommentar. Det innebär inte att
      n avrundning inte skall, eller måste, göras även i dessa fall om den avtalade fasta
      arbetstiden inte är ett jämnt timtal. Efter att ha hört med mina kollegor på tillsyns-
      sektionen har jag förstått att tillämpningen ute på kassorna (beräkningen sker i stor
      utsträckning på lokal nivå) inte är enhetlig när det gäller avrundningen vid fast,
      avtalad arbetstid.
      När det gäller dagsförtjänsten fastställs den på den inkomst medlemmen haft. Om
      det i arbetsgivarintyget anges en månadslön så delas den med 22, medan en vecko-
      lön delas med 5. Anges en timlön så multipliceras denna med normalarbetstiden före
      avrundning, varefter delning sker med 5.
      Normalarbetstiden har endast betydelse om den arbetslöse arbetar en vecka i mindre
      omfattning än normalarbetstiden. Då skall kvarvarande arbetslösa timmar ersättas
      enligt omräkningstabellen. Som du ser av denna så blir ersättningen densamma
      oavsett om normalarbetstiden är 31 eller 32 timmar. Hur avrundningen görs om
      normalarbetstiden är 31,98 spelar således ingen roll. Däremot kan det ju eventuellt
      ha betydelse om den försäkrade hamnar i ett annat intervall i tabellen.
AMS anförde för egen del bl.a. följande.
      Av a-kassans yttrande framgår att man är i färd med att verkställa länsrättens beslut
      vad gäller AA:s rätt till ersättning varvid man lägger länsrättens beslut om normal-
      arbetstid om 31,98 timmar per vecka till grund för beräkningen av den ersättning
      som skall utbetalas.
      Kassan har sökt och fått stöd av AMS försäkringsenhet hur AA:s ersättning med
      nämnda utgångspunkt skall beräknas för att den faktiska utbetalningen skall kunna
      göras.
                                                                     Dnr 2640-1998    Sid 3 (4)



      –––
Med hänvisning till vad som framkommit i de gjorda utredningarna finner AMS
inte att a-kassan kan anses ha förhindrat verkställigheten av länsrättens dom.

AA uppgav att hon ännu inte den 1 februari 2000 hade erhållit någon
kompletterande ersättning.

Stf. JO Ekberg anförde följande i beslut den 22 februari 2000.

Enligt 20 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring lämnades vid tidpunkten
då AA anmälde sig arbetslös dagpenning med 75 procent av den arbetslöses
dagsförtjänst. Med dagsförtjänst avsågs för den som inte var månadsanställd en
femtedel av veckoinkomsten som den arbetslöse före arbetslöshetens inträde
vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för denne.

Med tillämpning av dessa bestämmelser fastställde arbetslöshetskassan genom
beslut, som omprövades den 25 mars 1997, AA:s dagpenning till 356 kr. Kassan
utgick därvid från att hennes inkomst före arbetslösheten hade varit 79,07 kr per
timme och att hennes normalarbetstid uppgick till 30 timmar per vecka. Hennes
dagsförtjänst framräknades således till (79,07 x 30 : 5) 474,4 kr och 75 procent av
detta belopp gav en dagpenning på 355,8 eller avrundat 356 kr.

Om en högre normalarbetstid läggs till grund för beräkningen innebär det att
dagpenningen ökar. Om man i AA:s fall skulle utgå från en normalarbetstid på
31,98 timmar per vecka kommer dagpenningen att uppgå till 75 procent av (79,07
x 31,98 : 5) eller i avrundat tal 379 kr.

Länsrätten har i sin dom den 4 februari 1998 angivit att AA:s arbetslöshets-
ersättning skall beräknas med utgångspunkt från en normalarbetstid av 31,98
timmar per vecka och att hon således har rätt till ersättning med ett högre belopp
än som beslutats av arbetslöshetskassan.

Enligt 102 § lagen om arbetslöshetsförsäkring (57 § i den nya lagen 1997:238)
gällde en domstols beslut omedelbart om inte annat bestämts av domstolen eller en
överinstans. Kassan yrkade hos kammarrätten att länsrättens dom tills vidare inte
skulle gälla (inhibition) men kammarrätten avslog genom beslut den 6 mars 1998
detta yrkande. Regeringsrätten avvisade den 22 juni 1998 kassans överklagande av
kammarrättens beslut. Till följd därav gällde i vart fall fr.o.m. denna dag en
skyldighet för kassan att verkställa länsrättens dom.

Det säger sig självt att det är mycket angeläget för en arbetslös att få en efter
överklagande till nästa instans höjd ersättning utbetald utan tidsutdräkt. Den
rättssäkerhetsgaranti som ligger i möjligheten att få ett beslut överprövat går helt
förlorad om verkställighet av överinstansens avgörande försummas.

Av utredningen i ärendet hos JO framgår att någon verkställighet i form av
utbetalning av den av länsrätten beslutade höjningen av AA:s ersättning ännu i
början av februari 2000 inte skett, dvs. drygt ett och ett halvt år efter det att frågan
om inhibition slutligen avgjordes genom Regeringsrättens beslut och drygt sexton
                                                                   Dnr 2640-1998   Sid 4 (4)



månader sedan AMS i sitt yttrande till JO anförde att kassan fått stöd av AMS
försäkringsenhet för hur utbetalningen skulle kunna göras.

Jag kan inte finna kassans brist på agerande annat än helt oacceptabel. Ännu mer
klandervärt är att kassan uppenbarligen inte har för avsikt att verkställa länsrättens
dom över huvud taget, eftersom kassans datasystem enligt vad som anges inte kan
klara utbetalningar av dagpenningar som bygger på normalarbetstider som inne-
håller decimaler. Förutom att jag har svårt att förstå vari den tekniska komplika-
tionen ligger framstår förklaringen som irrelevant. Självfallet får inte svårigheter av
teknisk eller administrativ karaktär förhindra att lagstadgade ekonomiska förmåner
fastställda av domstol betalas ut till en enskild. Det är kassans skyldighet att om-
gående lösa de praktiska problem som kan föreligga och verkställa den komplet-
terande utbetalningen till AA, i sista hand – om de tekniska problemen inte går att
övervinna – genom manuell utbetalning. Jag utgår från att AMS kan lämna kassan
ytterligare bistånd i dessa avseenden och att AMS följer upp kassans vidare hand-
läggning.
