# Allvarlig kritik mot Överförmyndarnämnden i Stockholms stad för handläggningen av ett ärende om kontroll av förvaltning av viss egendom enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken m.m.

JO 2021-07-02 dnr 2648-2019

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2021-07-02              2648-2019              1 (15)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Överförmyndarnämnden i Stockholms stad för
                        handläggningen av ett ärende om kontroll av förvaltning av viss
                        egendom enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken m.m.


                          Beslutet i korthet: I juni 2012 fick överförmyndarnämnden information om att två
                          minderåriga barn ägde egendom i form av tillgångar på bankkonton som översteg åtta
                          prisbasbelopp. Därmed aktualiserades reglerna om s.k. kontrollerad förvaltning i
                          13 kap. föräldrabalken, men förutom att skicka ut en skrivelse till barnens
                          vårdnadshavare vidtog nämnden inga åtgärder. Tre år senare fick överförmyndar-
                          nämnden veta att barnens far hade avlidit. Först i maj 2016 begärde nämnden
                          uppgifter från banken och fick då besked om att barnens bankkonton avslutats 2012.
                          I november 2016 förordnade nämnden en god man enligt 11 kap. 2 § tredje stycket
                          föräldrabalken bl.a. för att bevaka de underårigas rätt vid utredning gällande de
                          försvunna pengarna. I januari 2018 begärde den gode mannen att bli entledigad. Hon
                          entledigades ett år senare och samtidigt förordnades en ny god man med samma
                          uppdrag.
                          I beslutet får överförmyndarnämnden sammantaget allvarlig kritik för att bl.a.
                          – 2012–2016 ha brustit i sin tillsyn över föräldrarnas förvaltning av barnens tillgångar
                            och försummat att handlägga ärendet
                          – vid förordnandena av de gode männen ha handlat utöver sin behörighet och i strid
                            med den legalitetsprincip som kommer till uttryck i 1 kap. 1 § regeringsformen och
                            5 § förvaltningslagen
                          – ha brustit i sin tillsyn över den första gode mannens verksamhet och
                          – ha dröjt i mer än ett år med att fatta beslut om att entlediga den gode mannen.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade EE på Överförmyndarnämnden i Stockholms stad.
                        Av anmälan framgick bl.a. följande.

                        Han förordnades i februari 2019 som god man enligt 11 kap. 2 § föräldrabalken,
                        FB, för två underåriga barn. I maj 2016 hade det upptäckts att cirka en miljon
                        kronor hade försvunnit från barnens konton fyra år tidigare. Överförmyndar-
                        nämnden hade hanterat detta ärende påtagligt långsamt och med ett
                        svårförståeligt ointresse. Hans egna kontakter med nämnden, där han kommit
                        med förslag på åtgärder i fråga om de försvunna pengarna, hade varit



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 2648-2019     Sid 2 (15)




resultatlösa. Han ifrågasatte också lämpligheten i att låta en god man utreda
frågan om de försvunna pengarna och undrade om inte nämnden genast borde
ha gjort en polisanmälan.

Inledande utredning
JO begärde inledningsvis in en kopia av dagboksbladet i överförmyndar-
nämndens akt och tog därefter in kopior av hela akten. Av de handlingar som
begärts in framgick bl.a. följande.

Överförmyndarnämnden fick den 26 juni 2012 information om att två barn –
AA och BB (födda 2010 och 2011) – ägde egendom i form av tillgångar på
bankkonton som översteg åtta prisbasbelopp. Samma dag skickade nämnden ett
brev till barnens mor om kontrollerad förvaltning. Brevet innehöll bl.a. följande
information:

      AA och BB har nu sådana tillgångar att Ert förmynderskap nu blivit en
      kontrollerad förvaltning enligt reglerna i 13 kap. 2 § föräldrabalken. Vi vill med
      detta brev skicka över allmän information om vad som gäller för en förälder till
      ett omyndigt barn och upplysa om de särskilda regler som gäller en kontrollerad
      förvaltning.
      En kontrollerad förvaltning innebär bl.a. att reglerna i 13 kap. 3–7 §§ föräldra-
      balken ska tillämpas. Den viktigaste skillnaden mot tidigare är att en del beslut
      som rör förvaltningen av barnens egendom nu kräver överförmyndarens
      samtycke. Det gäller t.ex. köp av aktier. Reglerna framgår av bilagan till det här
      brevet.
      Dessutom innebär förändringen att Ni som föräldrar nu ska lämna årsräkning
      före den 1 mars varje år. Vi kommer att skicka blanketter till Er. När AA och BB
      blir myndiga ska Ni avge en sluträkning om den kontrollerade förvaltningen inte
      dessförinnan upphört.
      –––
      Vi bilägger en blankett som vi vill att Ni fyller i och återsänder till oss senast
      inom en månad.
Akten innehåller inte någon sådan blankett eller årsredovisning, och det finns
inte heller någon notering om att sådana handlingar kommit in till nämnden.

Nästan tre år senare, den 20 april 2015, lämnade modern till AA och BB in en
ansökan om förordnande av god man enligt 11 kap. 2 § FB och uppgav som
skäl för ansökan: ”Bouppdelning. På grund av Avliden Far. Bouppteckning.”
Ett förslag på god man lämnades också. Samtidigt lämnade modern in en
ansökan för både AA och BB om överförmyndarnämndens samtycke till
egendomens fördelning i arvskifte för den enskildes räkning.

Den 14 april 2016 skickade nämnden en skrivelse till modern och uppgav bl.a.
följande:

      Du anmälde behov av god man för rubricerade personer den 20 april 2015.
      Nämnden har vid en genomgång av akter upptäckt att ärendet inte blivit handlagt
      ännu, vilket vi ber om ursäkt för. Då nämnden inte har något telefonnummer till
      dig väljer vi att skriva ett brev istället. Nämnden undrar därför om uppgifterna
                                                                       Dnr 2648-2019         Sid 3 (15)




      som lämnats i ansökan fortfarande är aktuella och huruvida en god man ska
      förordnas för rubricerade personer.
Enligt en tjänsteanteckning ringde en handläggare samma dag till modern. Han
förklarade att ärendet fallit mellan stolarna och att det därför inte hade
handlagts. Modern uppgav då att hon hade varit gift med barnens far och att
arvet således kunde skiftas utan god man, därför ville hon återta sin ansökan.
Enligt tjänsteanteckningen togs bevakningen i ärendet bort eftersom
godmanskap inte längre var aktuellt.

Den 23 maj 2016 inkom en bouppteckning efter AA:s och BB:s far till nämnden
där AA och BB angavs som efterarvingar.

Samma dag begärde nämnden hos en viss bank bl.a. ”årsbesked för 2012–2015
samt kontoutdrag per dagens datum avseende samtliga tillgångar för de två
barnen”. Den 30 maj 2016 översände banken ett årsbesked för 2012
tillsammans med uppgiften att barnen saknat konton i banken 2013–2015.

I ett brev till modern den 31 maj 2016 uppgav nämnden följande:

      Enligt uppgifter som kom in till Överförmyndarförvaltningen i juni 2012 hade
      AA och BB tillgångar på ca 500 000 kr vardera på [banken]. Då ärendet varit
      felregistrerat i våra datasystem har bevakning av att förteckning och årsräkning
      kommit in inte fungerat. Förvaltningen har nu i samband med genomgången av
      ärendet begärt uppgifter från [banken] och då fått beskedet att kontona avslutats
      under 2012. Förvaltningen önskar uppgift om vart dessa tillgångar har placerats.
      Om pengarna har använts önskas redovisning av vad pengarna gått till.
Påminnelse skickades ut den 12 och 31 augusti 2016. Genom advokaten CC
svarade modern den 6 september 2016 följande:

      Det är riktigt att barnen hade tillgångar under 2012. Det är också riktigt att deras
      konton i bank avslutades samma år. Den numera avlidne fadern, DD, har avslutat
      kontona och tagit ut medlen. [Modern] vet inte vad som hänt med medlen
      därefter. Hon kan därför inte lämna någon särskild redovisning.
Den 28 november 2016 förordnade nämnden på eget initiativ en god man enligt
11 kap. 2 § tredje stycket FB. Uppdraget omfattade enligt beslutet att ”bevaka
de underårigas rätt vid utredning gällande försvunna pengar samt att framställa
eventuella ersättningsanspråk med anledning av detta”. Under rubriken
motivering angavs att förvaltningen ansåg att en god man borde förordnas för
att utreda vem som tagit ut pengarna och var dessa hade tagit vägen och att den
gode mannen skulle framställa eventuella ersättningsanspråk med anledning av
uttagen. I ett brev samma dag till den gode mannen skrev nämnden bl.a.
följande:

      Uppdraget omfattar bland annat att utreda vem som tagit ut barnens pengar samt
      avslutat deras konton hos [banken] under 2012. Det bör även utredas vad
      pengarna har använts till samt om det finns möjlighet att rikta ersättningsanspråk
      mot någon.
Den 15 december 2016 kontaktade den gode mannen överförmyndarnämnden
för vägledning i uppdraget. Hon förklarade att det var hennes första uppdrag
som god man och att uppdraget var ovanligt. Förvaltningen svarade henne
                                                                       Dnr 2648-2019       Sid 4 (15)




samma dag med i princip samma information som angavs i förordnandet och i
det efterföljande brevet. På detta svarade den gode mannen bl.a. följande:

      Det var den info ni redan lämnat men jag hade svårt att tro att det är ett uppdrag
      för en god man. Om man från er sida uppfattar det som ett brott, borde det inte
      polisanmälas och utredas av dem?
I ett mejl till den gode mannen den 22 december 2016 svarade nämnden bl.a.
följande:

      Anledningen till att vi förordnar en god man är för att någon måste bevaka
      barnens rätt då det kan vara så att det motstridiga intressen mellan mamman och
      barnen finns. […] Att bevaka rätt är inget som vi på förvaltningen kan göra, även
      om vissa delar av utredningen skulle kunna gå genom oss.
      Om du får fram uppgifter som tyder på att någon brottslig handling har begåtts är
      det din uppgift att göra en polisanmälan. Det är jättebra om du kan få mamman
      att samarbeta, ditt uppdrag blir antagligen mycket lättare då. Du kan bara göra
      ditt bästa i uppdraget. Det vore självklart bra om du lyckas få fram uppgifter om
      vad som hänt i ärendet och vi får ett skuldebrev upprättat men om du inte lyckas
      med det, då är det så. Då får vi fundera på vilka åtgärder vi kan vidta istället.
Den 31 januari 2018 begärde den gode mannen att bli entledigad av privata
skäl.

Den 18 februari 2019 beslutade nämnden att entlediga den gode mannen och
förordna en ny god man. Uppdraget omfattade liksom tidigare att ”bevaka de
underårigas rätt vid utredning gällande försvunna pengar samt att framställa
eventuella ersättningsanspråk med anledning av detta”. Det angavs också i
beslutet att förvaltningen ansåg att en god man borde förordnas för att utreda
vem som tagit ut pengarna och var dessa hade tagit vägen samt att den gode
mannen skulle framställa eventuella ersättningsanspråk med anledning av
uttagen.

Samma dag begärde nämnden att den tidigare gode mannen skulle komma in
med en redogörelse för sitt uppdrag med en specifikation av de åtgärder som
hon hade vidtagit.

Någon sådan redogörelse tycks inte ha kommit in till nämnden. Däremot gav
den nye gode mannen den 5 mars 2019 in en redogörelse för de åtgärder som
han hade vidtagit, däribland ett besök på banken och ett samtal med AA:s och
BB:s mor, varvid hon hade berättat bl.a. att ”hon och maken, barnens far, med
överförmyndarnämndens tillstånd 2012 tagit ut de ’försvunna’ ca 500 000
kronorna per barn. Skälet till tillståndet var att placera barnens pengar i ett hus
eller mark […].” Den gode mannen uppgav också bl.a. att modern var villig att
komma till nämnden för att redogöra för vad hon mindes.

Den 8 april 2019 svarade nämnden den gode mannen med en kort bakgrund för
ärendet och att det vore bra om han kunde få fram vilket datum som kontona
hade avslutats för att säkerställa att ärendet ens hade inletts hos nämnden det
datumet.
                                                                           Dnr 2648-2019       Sid 5 (15)




Den 9 april 2019 skrev den nye gode mannen bl.a. följande:

      Jag föreslog en väg att komma vidare men har ännu inte fått något svar trots
      telefonpåminnelse […]. Jag ifrågasätter om detta ärende är ett uppdrag för en
      god man – skulle inte nämnden omedelbart gjort en polisanmälan?
      Med anledning av historiken och av Överförmyndarnämndens uppenbara
      ointresse för ärendet anhåller jag att bli entledigad från uppdraget samtidigt som
      jag överlämnar min arvodesräkning.
JO tog också del av Länsstyrelsen i Stockholms läns rapporter från
inspektionerna av nämnden 2016–2018. Den aktuella akten omnämns 2016 som
en av de granskade akterna om förmynderskap, men föranledde inga
kommentarer från länsstyrelsens sida.

JO:s remiss och överförmyndarnämndens remissvar
Överförmyndarnämnden uppmanades att lämna upplysningar om handlägg-
ningen av ärendet från det att ärendet initierades den 26 juni 2012 och fram till
datumet för remissen (den 13 juni 2019) samt yttra sig över det som hade förts
fram i anmälan och som kommit fram genom handlingarna i akten (med delar
av redogörelsen ovan bifogad).

Av yttrandet skulle det särskilt framgå hur handläggningen av ärendet förhållit
sig till bestämmelserna dels om nämndens uppgifter och skyldigheter i 13–
16 kap. FB, dels enligt den numera upphävda förvaltningslagen (1986:223) och
förvaltningslagen (2017:900). Yttrandet skulle därutöver besvara de
frågeställningar som återges i överförmyndarnämndens remissvar nedan.

Överförmyndarnämnden lämnade ett remissvar med i huvudsak följande
innehåll:

      1. Varför har nämnden inte tillsett att förmyndaren årligen lämnat in årsredovisningen
      enligt 13 kap. 14 § FB?
      När överförmyndarförvaltningen tog emot uppgiften om att de underåriga fått
      tillgångar som omfattas av kontrollerad förvaltning begärde förvaltningen in en
      förteckning. Vid utskicket av förteckningen har ingen registrering om att
      handlingen upprättats gjorts i diarie- och verksamhetssystemet Wärna. Det har
      inte skapats en bevakning av att förteckningen kommit in, troligtvis på grund av
      manuell hantering. Av ett mejl till ställföreträdaren den 15 december 2016
      framgår att ärendet varit felregistrerat så att det aldrig synts att det förelåg
      redovisningsskyldighet. Därför kom inte ärendet upp på de listor över personer
      som ska lämna årsräkning som förvaltningen arbetar efter.

      2. Förmyndaren lämnade den 8 september 2016 en redogörelse över vad som hade hänt
      med barnens tillgångar. Vilka överväganden gjorde nämnden inför valet av åtgärden att
      en god man skulle förordnas och valet av god man?
      Enligt förmyndarens redogörelse över vad som hade hänt med barnens tillgångar
      skulle överförmyndarförvaltningen samtyckt till uttaget från kontona. Något
      sådant samtycke finns inte i förvaltningens akt.
      Av dokumentation i akten kan förvaltningen utläsa att de särskilda överväganden
      som gjordes i anslutning till att god man skulle förordnas var att kontona hade
                                                                 Dnr 2648-2019        Sid 6 (15)




avslutats under 2012 av barnens far och att en god man enligt 11 kap. 2 § FB
eventuellt borde förordnas. Närmare överväganden borde ha gjorts men finns
inte dokumenterade i ärendet.
Valet av god man skedde genom att förvaltningen tillfrågade en ställföreträdare.
Det var svårt att rekrytera någon med rätt erfarenhet för den här typen av
uppdrag. På grund av att det rådde en pressad arbetssituation vid förvaltningen är
det troligt att den utsedde ställföreträdaren inte fick någon djupare information
utöver svar på de direkta frågor ställföreträdaren ställde om hur denne kunde
hantera ärendet.

3. Vilka åtgärder vidtog nämnden med anledning av Länsstyrelsen i Stockholms läns
granskning av nämnden i november 2016 då det uppdagades att några
årsredovisningar inte kommit in i ärendet? Har ärendet berörts vid efterföljande
inspektioner av länsstyrelsen och vad har i så fall diskuterats?
Länsstyrelsen granskade akten men i deras protokoll fanns inga särskilda syn-
punkter eller separat kritik avseende just detta ärende. I överförmyndarnämndens
yttrande med anledning av tillsynen noteras att nämnden ser allvarligt på den
kritik som framförs i rapporten och att förvaltningen har gått igenom de akter där
kritik har riktats mot förvaltningens handläggning. Den aktuella akten har inte
särskilt noterats i länsstyrelsens rapport varför inga särskilda åtgärder vidtogs i
ärendet.

4. Vilka kontakter hade nämnden med den förste gode mannen under åren 2016–2019?
Efter den inledande beskrivningen av uppdraget i samband med att ställföre-
trädaren åtog sig uppdraget 2016 finns ett fåtal mejlkontakter med den gode
mannen dokumenterade. Ställföreträdaren mejlade i december 2016 och bad om
vägledning hur hon skulle sköta sitt uppdrag och ifrågasatte om ärendet över-
huvudtaget var ett uppdrag för en god man och om ärendet borde polisanmälas.
Förvaltningens bedömning var att godmanskapet skulle kvarstå och om ställföre-
trädaren fick fram uppgifter som tydde på brott så ansåg man att ställföreträdaren
skulle göra en polisanmälan. Följande mejlkonversationer sker efter förordnandet
under 2016–2019:
− 2016-12-12 ställföreträdaren ber om att få vägledning i uppdraget.
− 2016-12-15 förvaltningen upplyser ställföreträdaren om att det ingår i
  uppdraget att utreda vem som tog ut pengarna och, om det är möjligt, vart
  dessa har tagit vägen. Det ingår även att rikta eventuella ersättningsanspråk
  mot mamman, pappans dödsbo och/eller eventuellt banken (beroende på hur
  uttaget har skett).
− 2016-12-15 ställföreträdaren är inte nöjd med svaret och ber om utförligare
  information.
− 2016-12-22 kompletterar förvaltningen med information om vad
  förvaltningens uppdrag är, skadeståndsanspråk, polisanmälan och vad som
  gäller för arvode.
− 2018-01-31 begär ställföreträdaren att bli entledigad från uppdraget.
− 2018-06-19 kontaktar gode mannen stadens Kontaktcenter och undrar hur det
  går med bytesärendet.
− 2018-08-17 kontaktar gode mannen Kontaktcenter och meddelar att hon inte
  fått någon återkoppling.
− 2018-08-23 ringer en handläggare den gode mannen.
− 2019-02-18 skickar förvaltningen beslut till gode mannen om att denne blivit
  entledigad från uppdraget.
                                                                   Dnr 2648-2019        Sid 7 (15)




5. Den första gode mannen begärde sitt entledigande den 31 januari 2018. Beslutet om
entledigande fattades först den 18 februari 2019 och samtidigt förordnades en ny god
man. Hur förhåller sig den handläggningen till kravet på snabb handläggning i FL?
Att en ställföreträdare ska behöva vänta i över ett år på att bli entledigad från ett
uppdrag när denne har begärt sitt entledigande är inte förenligt med förvaltnings-
lagens krav på en snabb handläggning.

6. Vilka överväganden gjorde nämnden beträffande uppgifterna som den nye gode
mannen lämnade i redogörelsen i mars 2019? Redogörelsen innehöll bl.a. nya uppgifter
från förmyndaren om vad som hade hänt med barnens tillgångar.
Förvaltningen svarar den gode mannen den 8 april med anledning av den inkom-
na redogörelsen. Förvaltningen förklarar att ärendet registrerades hos överför-
myndarförvaltningen den 26 juni 2012 och att det då inte fanns någon notering
om att föräldrarna kommit in med en ansökan om uttagstillstånd från konton
under 2012. År 2015 kom det in en ansökan om god man enligt föräldrabalken
11:2 och arvskifte. Ansökan om samtycke till arvskiftet drogs tillbaka av modern
då barnen var efterarvingar och inte dödsbodelägare. Gode mannen uppmanas att
försöka få fram vilket datum [bank]-kontona avslutades under 2012 för att få
kännedom om ärendet var anhängiggjort hos överförmyndaren vid den
tidpunkten.

7. Vilka åtgärder har vidtagits i ärendet sedan anmälan lämnades till JO och vilka
åtgärder avser nämnden vidta framöver? Vilka åtgärder avser nämnden att vidta för att
en liknande situation inte ska uppstå igen i ett enskilt ärende och vad avser nämnden
göra för att komma till rätta med arbetssituationen generellt vid nämnden?
Sedan anmälan lämnades till JO har förvaltningen den 2 juli 2019 entledigat den
gode mannen från uppdraget efter att gode mannen begärt det. Den 2 juli 2019
begärde förvaltningen de underlag som låg till grund för att kontona avslutades
under 2012. Bakgrunden är att förvaltningen vill försäkra sig om det fanns en
sådan överförmyndarspärr på kontona som skulle ha funnits och hur pengarna
har tagits ut. Banken kom den 19 juli 2019 in med kvitto på att alla tillgångar
tagits ut från respektive underårigt barns konto och satts in på pappans
personkonto. Transaktionerna var gjorda den 26 juni 2012, samma dag som
förvaltningen fick in ett kontoutdrag från banken där det framgick att barnen
hade ett innehav om 508 023 kr. respektive 501 107 kr. på sina konton.
Förvaltningen har under flera år haft brister i sin handläggning. Verksamheten
har inte haft tillräckliga resurser. Antalet handläggare har inte varit i proportion
till antalet ärenden. Detta skapade stora balanser och en pressad arbetssituation.
Under 2016 fick nämnden en utökad budget och kunde öka bemanningen på för-
valtningen. Många nya personer skulle på kort tid skolas in och en ändamålsenlig
organisation skulle skapas. Den höga arbetsbelastningen visade sig vara
påfrestande för flera av de nyanställda och organisationen som var under
utveckling gjorde att flera av de nya handläggarna valde att söka sig vidare till
andra uppdrag. Förvaltningen hade en hög personalomsättning fram till 2018 års
slut. Detta kompetensbortfall har inneburit att nya handläggare fått ta ett stort
ansvar innan de hunnit få rätt kompetens för uppdraget.
Det har inte har gått att lära upp ny personal i samma takt som medarbetare har
slutat. Detta har gjort att den höga arbetsbelastningen har bestått trots att
förvaltningen har utökat sin personalstyrka.
Förvaltningen har satsat på att förbättra arbetsmiljön och ge personalen kompe-
tensutveckling. Under 2019 har man kunnat se att personalomsättningen har
avstannat. De kunskaper som organisationen har tappat förväntas ta tid att bygga
upp eftersom överförmyndarverksamheten kräver kunskap om en komplicerad
lagstiftning. Det är få personer som arbetar med dessa frågor i Sverige. Förvalt-
ningen har bland annat satsat på internutbildningar och skapat ett specialiserat
                                                                        Dnr 2648-2019        Sid 8 (15)




      arbetssätt. I januari 2019 fördelades ärendena om mellan förvaltningens enheter
      och en särskild enhet handlägger nu den här typen av ställföreträdarskap. Det har
      inneburit en kompetensutveckling bland handläggarna och förvaltningen har
      identifierat brister och kunnat börja handlägga ärenden där det förekommit
      brister under flera år. Detta är ett arbete som det beräknas ta flera år att komma
      tillrätta med.
      Förvaltningen präglas också av ett föråldrat arbetssätt med en tung och manuell
      administration. Verksamhetssystemet som finns att tillgå är inte ändamålsenligt
      för en förvaltning i Stockholms storlek. Förvaltningen har i flera år försökt hitta
      en lösning på detta problem och gjort ett antal förstudier och projektkart-
      läggningar. Nu ingår överförmyndarförvaltningen i ett större projekt inom
      Stockholms stad som verkar för en digitalisering av flera förvaltningars
      verksamheter.
      En upphandling är gjord och bygget av ett helt nytt verksamhetssystem har
      påbörjats i augusti 2019. Överförmyndarförvaltningen är pilot och det nya
      systemet väntas vara i bruk under 2020. Det nya systemet kommer att skapa
      andra förutsättningar att hantera ärenden i en säker IT-miljö och tillförlitliga
      bevakningssystem för att identifiera och följa upp ärenden.
      Nyckeln till att liknande situationer inte ska uppstå igen i liknande ärenden
      handlar om att skapa en rimlig arbetsbelastning och kunskap bland handläggarna.

      8. Övrig information om ärendet och nämndens verksamhet kring tillsynen av ärenden
      om förmyndarskap som är relevant för nämndens remissvar i detta ärende.
      Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar och har genomfört ett nytt
      arbetssätt under 2018/2019 som innebär en ökad specialisering av ärenden.
      Syftet är att öka effektivitet och rättssäkerhet.
      Beträffande felet i ärendehanteringssystemet Wärna så har förvaltningen under
      lång tid krävt att leverantören ska åtgärda detta. Detta har tagit oacceptabelt lång
      tid men är nu åtgärdat. Wärna uppfyller inte de krav som Stockholms överför-
      myndarförvaltning ställer för att verksamheten ska fungera. Detta har lett till att
      förvaltningen nu gör stora satsningar för att skapa ett nytt och ändamålsenligt
      system i samarbete med andra verksamheter i Stockholms stad.
      Den analoga hanteringen av akter och ärenden som präglar överförmyndarverk-
      samheten är föråldrad och kräver att ett digitaliserat arbetssätt snarast införs.
      Förvaltningen ser digitalisering som en nödvändig åtgärd, bland annat för att den
      enskilde handläggaren ska få bättre översikt över sina ärenden. En digitaliserad
      förvaltning förväntas kunna ge en ökad rättssäkerhet med större möjlighet till
      uppföljning, kontroll och styrning av verksamheten.
EE kommenterade remissvaret. Han förde bl.a. fram, med anledning av
nämndens svar på fråga 2, att han 2012 träffade ett avtal med nämnden om att
åta sig uppdrag enligt 11 kap. 2 § FB och att han i mars 2016 kontaktade
förvaltningschefen angående avtalet, dock utan att få något svar. Han bifogade
avtalet och brevet.

Rättslig reglering
Föräldrars förmyndarförvaltning
Bestämmelser om föräldrars förmyndarförvaltning finns i 13 kap. föräldra-
balken, FB. Enligt 1 § är huvudregeln för förvaltning av en omyndigs tillgångar
att den omyndiges föräldrar, om dessa är förmyndare, bestämmer hur
tillgångarna ska användas eller placeras, s.k. fri föräldraförvaltning. Om endast
en av föräldrarna är förmyndare, gäller motsvarande för honom eller henne.
                                                                  Dnr 2648-2019       Sid 9 (15)




Föräldrarnas förfoganderätt över tillgångarna inskränks bl.a. genom 2 §. Enligt
denna bestämmelse ska regler om s.k. kontrollerad förvaltning tillämpas när ett
barns tillgångar överstiger ett värde av åtta gånger gällande prisbasbelopp enligt
2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Reglerna om kontrollerad förvaltning
finns i 3–7 §§.

Enligt 3 § första stycket ska föräldrarna ge in en förteckning över den
omyndiges egendom till överförmyndaren inom en månad efter det att värdet på
egendomen överstigit det nämnda beloppet. Föräldrarna ska även enligt 14 §
redogöra för hur de har förvaltat barnets egendom under föregående år före
den 1 mars varje år i en årsräkning till överförmyndaren. I årsräkningen ska
föräldrarna bl.a. redovisa egendomen och dess värde vid början och slutet av
den tid som räkningen avser. I 18 § ges överförmyndarnämnden möjlighet att
förelägga föräldrar att i årsräkning eller på annat sätt redogöra för sin
förvaltning utöver vad som följer av 14 och 15 §§ i samma kapitel, om den
omyndige begär det eller om det annars finns särskilda skäl.

Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen av
barnets egendom får överförmyndaren enligt 19 § första stycket 2 förse barnets
konto med en spärr. Vad som är särskild anledning anges inte i förarbetena utan
kan sammanfattas med sådana förhållanden som gör att föräldrarna inte kan
antas kunna sköta förvaltningen av sina barns egendom på ett sätt som
överensstämmer med de krav som ställs i 12 kap. 4 § FB (se Brattström och
Singer, Föräldrabalk [1949:381] 13 kap. 19 §, Karnov 2021-06-22 [JUNO]).

Allmänna handlingsregler för förmyndare, däribland föräldrar, finns i 12 kap.
FB. Enligt 3 § ska förmyndare omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid
handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde, i detta fall barnet. Barnets
tillgångar ska enligt 4 § i skälig omfattning användas för hans eller hennes
uppehälle, utbildning och nytta i övrigt, och det som inte används för sådana
ändamål ska placeras så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att
de ger skälig avkastning. Om en förmyndare orsakar ekonomisk skada för
barnet kan han eller hon bli skadeståndsskyldig enligt 14 §.

Förordnande av god man vid förmyndarjäv och i liknande situationer
I 11 kap. 2 § FB finns bestämmelser om tillfälligt godmanskap vid det som
kallas förmyndarjäv och i liknande situationer. För dessa fall av godmanskap
gäller att den gode mannens uppdrag avgränsas av den grund på vilken han eller
hon blivit förordnad (se Westman, Förmynderskap, tredje uppl. s. 58). Om ett
barn och dess förmyndare båda har del i samma dödsbo ska enligt
bestämmelsens första stycke en god man förordnas som företräder barnet i
boutredningen. Av andra stycket framgår att en god man också ska förordnas
om den som har förmyndare ska företa en rättshandling eller vara part i en
rättegång och behöver hjälp men på grund av bestämmelsen i 12 kap. 8 § FB
inte kan företrädas av förmyndaren. Sålunda får enligt den nämnda paragrafen
en förmyndare inte företräda den underårige vid en rättshandling mellan
                                                                 Dnr 2648-2019       Sid 10 (15)




förmyndaren själv och den underårige eller vid en rättshandling mellan den
underårige och förmyndarens make eller sambo eller någon annan som
förmyndaren företräder.

Slutligen finns det enligt bestämmelsens tredje stycke en möjlighet att förordna
en god man i andra fall som inte klart omfattas av första och andra stycket. En
god man ska följaktligen förordnas i angelägenheter där den som har
förmyndare har ett intresse som strider mot förmyndarens intresse. Exempel på
sådana angelägenheter är att barnet och förmyndaren har del i samma bolag
eller att en rättshandling ska företas som inte faller under jävsförbudet i
bestämmelsens andra stycke (se Westman, Förmynderskap, tredje uppl. s. 58).
Överförmyndarnämnden ska meddela ett sådant förordnande om det begärs eller
på eget initiativ om nämnden finner det lämpligt.

Om valet av god man och om entledigande
Till god man (eller förvaltare) ska en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig
person utses. Innan någon förordnas ska hans eller hennes lämplighet
kontrolleras i den utsträckning som behövs. Detta framgår av 11 kap. 12 § FB.

Det är viktigt att överförmyndaren gör en aktiv efterforskning i samband med
lämplighetsprövningen. Hur omfattande en sådan kontroll ska vara får avgöras
från fall till fall. Förutom att vara allmänt lämplig ska ställföreträdaren också
bedömas vara lämplig för det aktuella uppdraget. Om uppdraget t.ex. innefattar
förvaltning av fastigheter, bör ställföreträdaren ha kunskaper på detta område.
(Se prop. 2013/14:225 s. 44 f.)

Enligt 11 kap. 19 § andra stycket FB har en god man (eller förvaltare) rätt att på
begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Om godmanskapet eller förvaltarskapet
ska fortsätta, är han eller hon dock som huvudregel skyldig att kvarstå till dess
en ny ställföreträdare har utsetts (19 a § i samma kapitel).

Förordnade förmyndares, gode mäns och förvaltares vård av egendom
Enligt 14 kap. 1 § FB ska förordnade förmyndare, gode män och förvaltare
inom två månader efter förordnandet lämna en förteckning till överförmyndaren
över den egendom som de förvaltar. Denna skyldighet gäller inte vid byte av
ställföreträdare.

Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare ska enligt 14 kap. 15 § FB
före den 1 mars varje år i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för
förvaltningen under föregående år av egendom som har stått under ställföre-
trädarens förvaltning.

Har uppdraget upphört, ska den som frånträder uppdraget enligt 14 kap. 18 § FB
inom en månad därefter lämna en sluträkning till överförmyndaren beträffande
egendom som har stått under hans eller hennes förvaltning.
                                                                    Dnr 2648-2019       Sid 11 (15)




Överförmyndarens tillsyn
Förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet står under överförmyn-
darens tillsyn, och de är skyldiga att lämna de upplysningar om sin verksamhet
som överförmyndaren begär (12 kap. 9 § FB). Tillsynen ska utövas enligt
bestämmelserna i 16 kap. FB. Sålunda ska överförmyndaren enligt 1 § vid sin
tillsyn särskilt se till att den enskildes tillgångar i skälig omfattning används för
hans eller hennes nytta och att tillgångarna i övrigt är placerade så att tillräcklig
trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning. Detta
motsvarar vad som gäller för förmyndare, gode män och förvaltare enligt
12 kap. 4 § första stycket FB.

Överförmyndaren ska vidare enligt 3 § granska ställföreträdarens verksamhet
med ledning av de förteckningar, årsräkningar, sluträkningar samt andra
handlingar och uppgifter angående förvaltningen som har lämnats. Även andra
handlingar och uppgifter om förvaltningen som kommer till kännedom har
överförmyndaren en skyldighet att granska (se prop. 1993/94:251 s. 280). Om
sådana handlingar inte har kommit in kan överförmyndaren enligt 13 §
förelägga vid vite.

Enligt 10 a § är en bank skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de
uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.

Övrig relevant reglering
Den offentliga makten ska utövas under lagarna. Detta framgår av 1 kap. 1 §
regeringsformen, RF. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. legalitetsprincipen
och innebär att all maktutövning ska vara grundad på lag eller annan föreskrift.
JO har tidigare kritiserat en överförmyndarnämnd för att i ett beslut och
efterföljande kontakter ha beordrat en förvaltare att utföra en viss åtgärd (säga
upp ett hyresavtal) inom ramen för förvaltaruppdraget. Överförmyndarnämnden
handlade därigenom i strid med legalitetsprincipen. (Se JO 2016/17 s. 653.)

Legalitetsprincipen kommer även till uttryck i 5 § första stycket förvaltnings-
lagen (2017:900), FL, som slår fast att en myndighet endast får vidta åtgärder
som har stöd i rättsordningen. Bestämmelsen saknar motsvarighet i den äldre
förvaltningslagen (1986:223).

En allmän handling ska enligt 5 kap. 1 § första stycket offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL, som regel registreras så snart den har kommit
in till eller upprättats hos en myndighet. JO har uttalat att en sådan registrering i
normalfallet bör ske senast påföljande dag eller så snart det är praktiskt möjligt
(se bl.a. JO 2007/08 s. 565, JO 2009/10 s. 462 och JO 2018/19 s. 337). Av
5 kap. 2 § OSL framgår vilka uppgifter om handlingen som ska anges i
registret, det är bl.a. datum när handlingen kom in eller upprättades och
diarienummer eller motsvarande beteckning.
                                                                   Dnr 2648-2019       Sid 12 (15)




Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (9 § första stycket FL). Bestämmelsen
motsvarar i stort 7 § i den äldre förvaltningslagen.

Bedömning
Inledningsvis vill jag framhålla att bestämmelserna i föräldrabalken om
kontrollerad förvaltning och förordnande av god man för en underårig har
tillkommit för att tillvarata ett barns intresse i de situationer där det kan uppstå
en intressekonflikt mellan barnet och framför allt dess vårdnadshavare. Syftet är
således att skydda barnet. Överförmyndarens handläggning av dessa ärenden är
av avgörande betydelse för att ändamålet med bestämmelserna ska upprätthållas
och för barnens rättssäkerhet.

Överförmyndarnämndens tillsyn över föräldraförvaltningen
Den 26 juni 2012 kontaktade nämnden modern till AA och BB och informerade
henne om kontrollerad förvaltning samt begärde in en ifylld blankett. Därefter
förekom inte någon aktivitet i ärendet förrän modern nästan tre år senare,
den 20 april 2015, kom in med en ansökan om förordnande av god man. Först
den 14 april 2016 skickade nämnden en skrivelse till modern och kontaktade
henne per telefon med anledning av ansökan.

Således har nämnden varken sett till att någon förteckning enligt 13 kap. 3 § FB
eller årsredovisningar enligt 13 kap. 14 § FB lämnats in. Nämnden har i sitt
remissvar förklarat denna passivitet med att den handling som skickades ut
2012 inte registrerades, att det inte skapades någon bevakning och att ärendet
var felregistrerat. Emellertid ledde inte heller ansökan om god man till någon
åtgärd från nämndens sida förrän ett år senare. Av remissvaret framgår inte
varför registreringen av denna handling inte blåste liv i ärendet. I en
tjänsteanteckning från april 2016 anges dock att ärendet ”fallit mellan stolarna”.
Jag konstaterar också att överförmyndarnämnden genom att underlåta att
registrera handlingen som skickades till modern 2012 även har agerat i strid
med bestämmelsen i 5 kap. 1 § första stycket OSL.

Som tidigare har redovisats ska överförmyndarnämnden vid sin tillsyn bl.a. se
till att den enskildes tillgångar i skälig omfattning används för hans eller hennes
nytta. I syfte att åstadkomma detta står ett antal verktyg till buds, såsom
möjligheten att förelägga en förmyndare att vid vite ge in en förteckning enligt
13 kap. 3 § FB och att begära att banker lämnar uppgifter enligt 16 kap. 10 a §
FB.

Av utredningen framgår att pengarna hade tagits ut från barnens konton samma
dag 2012 som överförmyndarnämnden hade fått kännedom om innehavet.
Denna uppgift lyckades överförmyndarnämnden inte få fram förrän i juli 2019.
Om nämnden hade fullgjort sin uppgift som tillsynshavare över föräldrarnas
förvaltning av barnens tillgångar hade detta med största sannolikhet upptäckts
långt tidigare, och därmed hade förutsättningarna att utreda händelsen
                                                                   Dnr 2648-2019       Sid 13 (15)




antagligen varit avsevärt bättre. Det är både obegripligt och allvarligt att ett
ärende har legat öppet under flera års tid utan att nämnden uppmärksammat
detta. Den totala inaktivitet som förevarit i ärendet under dessa år är naturligtvis
helt oacceptabel.

Nämndens åtgärder med anledning av uppgiften om att tillgångarna
saknades
Sedan nämnden upptäckt att barnens tillgångar saknades förordnade den på eget
initiativ en god man enligt 11 kap. 2 § tredje stycket FB. Enligt remissvaret
finns det inte någon dokumentation av vilka närmare överväganden som gjordes
i fråga om förordnandet. I förvaltningens svar till den gode mannen
den 22 december 2016 redovisas emellertid vissa skäl för åtgärden.

Som jag tidigare har beskrivit ger 11 kap. 2 § tredje stycket FB överförmyndar-
nämnden rätt att förordna en god man för att bevaka en underårigs intressen i en
angelägenhet där denne har ett intresse som strider mot förmyndarens intresse. I
såväl det första som det andra förordnandet av god man omfattade uppdraget att
”bevaka de underårigas rätt vid utredning gällande försvunna pengar samt att
framställa eventuella ersättningsanspråk med anledning av detta”. Av besluten
framgår emellertid inte på vilket sätt barnen och deras vårdnadshavare skulle ha
motstående intressen och därmed varför det var motiverat att förordna en god
man. Vidare angavs i skälen till det första beslutet 2016 och i brevet samma dag
att det var den gode mannen som skulle bedriva den utredning som beslutet tog
sikte på. Detsamma angavs i förordnandet av den nye gode mannen 2019.

Uppdragen till de gode männen omfattade således inte bara att bevaka barnens
rätt vid utredningen, utan också att genomföra utredningen. I besluten har
överförmyndarnämnden dessutom uppmanat ställföreträdarna att om möjligt
framställa ersättningsanspråk, samt i de efterföljande kontakterna med den
första gode mannen informerat henne om att det var hennes uppgift att göra en
eventuell polisanmälan och uppmanat henne att försöka se till att få ett
skuldebrev upprättat. Överförmyndarnämnden har därmed också gett
instruktioner om hur uppdragen skulle utföras.

Dessa uppdrag och instruktioner motsvaras inte av innehållet i den bestämmelse
som förordnandena grundats på. Nämnden har därigenom handlat utöver sin
behörighet och i strid med den legalitetsprincip som kommer till uttryck i 1 kap.
1 § RF och 5 § FL.

Enligt min mening kan också lämpligheten i att låta en god man utreda vad som
har hänt med medel som försvunnit under den tid som de stod under
överförmyndarnämndens tillsyn diskuteras. Som jag tidigare har varit inne på
har jag svårt att förstå varför inte överförmyndarnämnden redan då den i maj
2016 fick kännedom om att bankkontona avslutats begärde in ett underlag från
banken. Det skedde först den 2 juli 2019. Information hade uppenbarligen också
kunnat fås fram genom ett samtal med barnens mor. Om det utifrån uppgifter
som nämnden fått in kunde misstänkas att oegentligheter låg bakom att
                                                                    Dnr 2648-2019   Sid 14 (15)




pengarna försvunnit, hade det legat nära till hands för nämnden att göra en
polisanmälan.

Jag noterar att det i Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och
förvaltare – en översyn (SOU 2021:36), som nyligen överlämnades till
regeringen, föreslås att det införs en skyldighet för överförmyndaren att anmäla
en misstanke om brott till allmän åklagare (se s. 248 f.).

Förordnandet av den förste gode mannen och något om kontakterna
med henne
Inför förordnandet av en god man var nämnden i vanlig ordning skyldig att
pröva om det fanns en person som var lämplig för uppdraget (se 11 kap. 12 §
första stycket FB). Enligt nämnden var det svårt att rekrytera en god man med
rätt erfarenhet för det aktuella uppdraget. Av de kontakter som den gode
mannen tog med förvaltningen för vägledning i ärendet framgår att detta var
hennes första uppdrag. Detta borde förvaltningen rimligen ha känt till innan hon
förordnades. Jag noterar att utredningen tyder på att det kan ha funnits andra
möjliga kandidater för förordnandet.

Efter att nämnden den 22 december 2016 svarade den gode mannen i fråga om
hennes uppdrag förekom det såvitt framgått inte några kontakter dem emellan
förrän den 31 januari 2018, då den gode mannen begärde att bli entledigad.
Överförmyndarnämnden har således även här brustit i sin tillsynsplikt, och jag
kan inte tolka utredningen på annat sätt än att ärendet på nytt förbisetts under
lång tid.

Det var alltså först den 18 februari 2019, dvs. efter mer än ett år, som den gode
mannen entledigades. Hon hade dessutom vid två tillfällen, den 19 juni och
den 17 augusti 2018, genom kommunens servicecenter stött på överförmyndar-
nämnden med anledning av sin begäran.

En god man har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Som
nämnden själv konstaterar i remissvaret är det inte förenligt med
förvaltningslagens krav på snabb handläggning att entledigandet dröjde så länge
som det gjorde i det här fallet.

Jag konstaterar slutligen att nämnden inte heller tycks ha sett till att den
redogörelse för utfört uppdrag som begärdes in från den gode mannen i
samband med entledigandet har kommit in.

Nämndens åtgärder med anledning av den andre gode mannens
redogörelse
Den 5 mars 2019 lämnade den nye gode mannen, EE, till nämnden en
redogörelse för de åtgärder som han hade vidtagit där han också gav förslag på
vad som kunde göras i ärendet. Hans skrivelse innehöll ett flertal nya uppgifter.
Den besvarades av nämnden en månad senare med endast en kort samman-
ställning av vad som inträffat i ärendet och en uppmaning till den gode mannen
                                                                Dnr 2648-2019       Sid 15 (15)




att undersöka när kontona avslutades. Det sistnämnda var enligt nämnden för att
säkerställa att ärendet ens hade inletts vid tidpunkten då pengarna togs ut.

Som framgått inleddes emellertid ärendet redan 2012 genom att överförmyndar-
nämnden fick in två kontoutdrag från de båda barnens konton, av vilka det
framgick att deras tillgångar var så omfattande att det fanns förutsättningar för
kontrollerad förvaltning. Mot den bakgrunden är nämndens uppmaning till den
gode mannen obegriplig. Skrivelsen till den gode mannen vittnar liksom mycket
annat i ärendet om bristande professionalism och hantering hos nämnden.

Enligt remissvaret begärde förvaltningen den 2 juli 2019 uppgifter från banken
om transaktionerna. Som jag tidigare har varit inne på har jag svårt att förstå
varför denna kontakt togs först då. Anledningen var enligt remissvaret bl.a. att
förvaltningen då ville försäkra sig om att det fanns en överförmyndarspärr på
kontona. Det är emellertid överförmyndarnämnden som kan förse ett barns
konton med en spärr enligt 13 kap. 19 § första stycket 2 FB, om det av någon
särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen av barnets egendom. Om
sådana åtgärder vidtagits borde det alltså ha framgått av nämndens egen akt.

Överförmyndarnämnden får sammantaget allvarlig kritik
Jag kan konstatera att det aktuella ärendet under flera år präglats av en total
passivitet och att överförmyndarnämnden utövat en undermålig tillsyn. Härtill
kommer att nämnden handlat i strid med legalitetsprincipen i 1 kap. 1 § RF och
att handläggningen visar på flera andra brister. Sammantaget förtjänar
överförmyndarnämnden allvarlig kritik.

JO har i ett flertal beslut under senare år uttalat kritik mot Överförmyndar-
nämnden i Stockholms stad för olika brister i verksamheten och handläggningen
av enskilda ärenden. Nämnden har i sitt remissvar gett vissa förklaringar till
dessa brister och redovisat åtgärder som vidtas för ökad effektivitet och
rättssäkerhet. Jag utgår från att detta arbete fortsätter och ger en positiv
utveckling, så att såväl ställföreträdare som enskilda som är beroende av
nämnden kan få den handläggning och trygghet de har rätt till.

Vad som i övrigt förekommit i ärendet ger mig inte anledning till några andra
uttalanden eller åtgärder från min sida.

Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsyn över överförmyndarnämnden. Jag
skickar därför en kopia av detta beslut till länsstyrelsen.

Ärendet avslutas.
