# Kritik mot Kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka kommun för att Tumba bibliotek handlagt framställningar om att få låna två böcker
på ett sätt som står i strid med bibliotekslagen och 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2017-06-28 dnr 2654-2016

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2017-06-28               2654-2016              1 (10)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka kommun för att
                        Tumba bibliotek handlagt framställningar om att få låna två böcker
                        på ett sätt som står i strid med bibliotekslagen och 1 kap. 9 §
                        regeringsformen


                          Beslutet i korthet: En person begärde att få låna boken Invandring och mörkläggning
                          – en saklig rapport från en förryckt tid vid Tumba bibliotek. Biblioteket beslutade att
                          varken köpa in eller fjärrlåna boken med hänvisning till kvalitetsbrister, framför allt när
                          det gäller saklighet och källhantering, men också till att boken på ett flertal punkter
                          strider mot den interkulturella handlingsplanen. Personen begärde senare att få låna
                          boken Muhammeds flickor: våld, mord och våldtäkter i Islams hus. Biblioteket
                          beslutade med en allmän hänvisning till sin verksamhetsplan och förvaltningens
                          värdegrund att inte heller köpa in eller fjärrlåna den boken.
                          JO konstaterar att ett folkbibliotek varken kan eller ska tillhandahålla alla böcker och
                          att ett urval måste göras. Urvalet ska ske med utgångspunkt i det demokratiuppdrag
                          som folkbiblioteken har och som innebär att de genom ett allsidigt och kvalitativt utbud
                          ska bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning utan inskränkningar utifrån
                          ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter.
                          JO uttalar att biblioteken i sitt urval självklart inte behöver förhålla sig neutrala till
                          brister i den vetenskapliga kvaliteten eller rena sakfel i en bok. Så länge ett yttrande
                          inte är brottsligt finns det däremot inte något utrymme för ett folkbibliotek att ta hänsyn
                          till de värderingar och åsikter som förs fram. Ett urval som sker på sådan grund står i
                          direkt strid med bibliotekslagens krav på allsidighet och fri åsiktsbildning och är inte
                          heller förenligt med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen.
                          JO konstaterar att de skäl som biblioteket angett beträffande Muhammeds flickor
                          visar att man i sin bedömning har beaktat de åsikter som förs fram i boken och att de
                          skäl som biblioteket angett beträffande Invandring och mörkläggning ger intryck av att
                          man beaktat åsikterna i boken. Biblioteket har därmed inte levt upp till
                          bibliotekslagens och regeringsformens krav på objektivitet vid sin handläggning av
                          låneframställningarna. Nämnden kritiseras för detta.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Kultur- och fritidsnämnden i
                        Botkyrka kommun. Han var kritisk bl.a. till handläggningen av hans
                        framställningar hos Tumba bibliotek om att få låna böckerna Invandring och
                        mörkläggning – en saklig rapport från en förryckt tid (nedan kallad Invandring
                        och mörkläggning), skriven av Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin, och


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                   Dnr 2654-2016       Sid 2 (10)




Muhammeds flickor: våld, mord och våldtäkter i Islams hus (nedan kallad
Muhammeds flickor), skriven av Lars Hedegaard. AA ifrågasatte om
handläggningen levt upp till kraven i regeringsformen.

Bakgrund
Styrande dokument för biblioteken i Botkyrka
För biblioteken i Botkyrka har kommunen en verksamhetsplan, en interkulturell
handlingsplan samt en inköps- och fjärrlånepolicy. Dessa fungerar som styrande
dokument för Tumba bibliotek.

I verksamhetsplanen anges verksamhetsmål, utvecklingsåtaganden och en
vision med gemensamma förhållningssätt för biblioteken i Botkyrka. I planen
för år 2016 anges bl.a. att när värden som demokrati, yttrandefrihet och
mänskliga rättigheter står emot varandra, t.ex. i programverksamhet eller
medieurval, är mänskliga rättigheter det överordnade värdet.

I den interkulturella handlingsplanen anges det förhållningssätt som ska gälla
för personalen och organisationen vid biblioteken i Botkyrka samt riktlinjer för
bemötande, medieurval och program. Av handlingsplanen framgår bl.a. att man
i Botkyrka ser mångfald som en rikedom, att bibliotekets medier ska spegla
Botkyrkas mångfald och att fortlöpande diskussioner kring mediepolicyfrågor
ska föras.

Under handläggningen hos JO har kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka
kommun beslutat om en inköps- och fjärrlånepolicy. Där anges bl.a. att
biblioteken i Botkyrka tar avstånd från medier som strider mot mänskliga
rättigheter och allas lika värde.

Begäran att få låna Invandring och mörkläggning
I januari 2014 begärde AA att få låna Invandring och mörkläggning på Tumba
bibliotek. I februari 2014 fick han besked om att biblioteket beslutat att inte
köpa in eller fjärrlåna boken med hänvisning till bristande kvalitet. AA invände
mot beslutet.

I mars 2014 meddelade bibliotekets verksamhetschef AA att man gjort
bedömningen att boken inte skulle köpas in på grund av brister i saklighet och
kvalitet samt med hänvisning till bibliotekens interkulturella handlingsplan.
Vidare angavs att boken var för nyutkommen för att biblioteket skulle kunna
fjärrlåna den från ett annat bibliotek. Biblioteket förklarade slutligen att man
skulle göra en förnyad bedömning av bokens kvalitet och fatta ett slutligt beslut
om boken ska tillhandahållas av biblioteket.

Den 20 maj 2014 fattade verksamhetschefen ett skriftligt beslut om AA:s
begäran om fjärrlån som innebar att Invandring och mörkläggning inte skulle
lånas in från ett annat bibliotek. Som skäl för beslutet angavs att boken har
uppenbara brister i det som kan sägas känneteckna en godtagbar kvalitet,
framför allt när det gäller saklighet och källhantering. Till beslutet bifogades ett
                                                                          Dnr 2654-2016        Sid 3 (10)




utlåtande med en kvalitetsbedömning av boken som gjorts av en bibliotekarie
och som verksamhetschefen ställde sig bakom.

I utlåtandet angavs följande.

      Boken Invandring och mörkläggning – en saklig rapport från en förryckt tid är
      skriven av Karl-Olov Arnstberg, forskare och Gunnar Sandelin, journalist.
      Boken är genremässigt en debattbok. Ämnet som behandlas är huvudsakligen
      invandringspolitik och ekonomi ur invandringskritisk ståndpunkt.

      Författarna argumenterar för en mer restriktiv invandringspolitik, dock utan att
      själv erbjuda konkreta lösningar. Enligt författarna finns en konspiration kring
      invandringspolitiken som svenska politiker, journalister och opinionsbildare har
      valt att förtiga.

      Min bedömning är att boken har kvalitetsbrister på ett flertal områden. Författ-
      arna är medvetet eller omedvetet otydliga kring grundpremissen. Trots att boken
      till sin beskaffenhet är upplagd som en debattbok kallar författarna den för en
      rapport. På ett flertal ställen framhåller författarna vikten av saklighet och sunt
      förnuft (se titel samt förord till 2 uppl., s. 13), ord vars betydelse skiftar markant
      i den händelse de används i debattböcker eller rapporter. En stor del av bokens
      argumentation är dessutom byggd på fakta som av författarna presenteras som
      objektiv och saklig, men som sedermera starkt har ifrågasatts av andra
      sakkunniga debattörer.

      Författarnas språkbruk för frekvent tankarna till främlingsfientlig och
      konspiratorisk retorik. Ord som associeras med främlingsfientliga och
      invandringskritiska rörelser används ofta oreflekterat (se exemplet
      massinvandring, s. 93). Vidare har författarna svårt att hålla sig till sakfrågor,
      utan svävar ofta ut i osakliga angrepp mot enskilda meningsmotståndare. I
      kapitlet Forskarnas svek (s. 191) går författarna till hårt angrepp mot ett antal
      forskare vid svenska lärosäten, men väljer att väva in personliga påhopp i den
      politiska argumentationen.

      Källorna samt källhänvisningarna är inte av den höga kvalitet man förväntar sig
      av en forskare och en journalist. Ofta refereras det oreflekterat till mindre
      betrodda internet-källor; exempel på detta är Wikipedia (s. 16) Affes
      statistikblogg (s. 188) Flashback forum (s. 41), den nationalistiska bloggen
      Avpixlat (s. 39) samt ett antal privata opinionsbloggar. Ibland anges inga
      källhänvisningar alls, förutom att informationen har inhämtats från ”webben” (se
      s. 222 f.). Internetkällorna är heller ej datummärkta.

      Sammantaget är min bedömning att boken är bristfälligt redigerad och byggd på
      bristfällig research samt att den inte klarar kvalitetskravet for varken en
      akademisk rapport eller en god debattbok. Därtill bedömer jag att boken på ett
      flertal punkter strider mot den interkulturella handlingsplan som har antagits
      lokalt av biblioteken samt centralt i Botkyrka kommun.

Begäran att få låna Muhammeds flickor
I september 2014 begärde AA att få låna Muhammeds flickor. Han informerades
om att biblioteket beslutat att inte köpa in eller fjärrlåna boken, eftersom man
bedömt att bokens kvalitet har brister och att innehållet strider mot bibliotekets
interkulturella handlingsplan.

I juli 2015 begärde AA på nytt att få låna boken. AA fick då besked om att
boken inte fanns i bibliotekets bestånd, men att den skulle fjärrlånas åt honom. I
                                                                       Dnr 2654-2016        Sid 4 (10)




september 2015 fick AA information om att boken var utlånad på det bibliotek
som den hade beställts ifrån. I januari 2016 frågade AA om boken hade kommit
in till biblioteket och föreslog att boken i stället skulle köpas in.

I mars 2016 meddelade biblioteket AA att man beslutat att varken köpa in eller
fjärrlåna boken med hänvisning till bristande kvalitet i enlighet med den
verksamhetsplan som Botkyrka biblioteks arbete utgår ifrån. Vidare angavs att
bibliotekets urval grundar sig på biblioteks- och verksamhetsplanen och ytterst
Botkyrkas fastställda mål och strategier och förvaltningens värdegrund.

Utredning
JO anmodade Kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka kommun att yttra sig över
anmälan och särskilt frågan om hur bibliotekets handläggning förhåller sig till
bestämmelserna i 1 kap. 9 § regeringsformen samt 2 och 6 §§ bibliotekslagen.

Nämnden redovisade följande bedömning.

      Nämnden tolkar det som att begreppet ”kvalitet” i 6 § bibliotekslagen innebär att
      Tumba bibliotek ska göra ett aktivt urval baserat på kvalitetskriterier när
      biblioteket planerar inköp, upphandlar tjänster eller genomför gallring av
      bestånden, vilket också genomförs (se prop. 2012/13:147, s 22).
      Tumba bibliotek har genomfört ett aktivt urval vid förfrågningar om fjärrlån. Att
      ett urval kan göras även vid förfrågningar om fjärrlån, under förutsättning att
      objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen iakttas, framgår av JO
      1998/99 s. 534, dnr 3622-1996.
      Specifikt om begäran att få låna boken ”Invandring och mörkläggning”
      –––
      Nämnden bedömer att det var ett korrekt förfarande att göra en urvalsbedömning
      samt att kvalitetsbedömningen av boken har gjorts på ett noggrant sätt. Nämnden
      bedömer vidare att det för handläggningen i denna del hade varit fördelaktigt om
      det hade funnits fastslagna riktlinjer och rutiner som stöd för urvalen avseende
      AA:s begäran. Förvaltningen arbetar för närvarande för att ta fram en ny
      biblioteksplan och utifrån den ska fastställda riktlinjer och rutiner till stöd för
      urval tas fram.
      Vidare så anser nämnden att den del av bedömningen som anger att boken på ett
      flertal punkter stred mot den interkulturella handlingsplanen kan vara
      problematisk utifrån objektivitetsprincipen. Av motiveringen framgår dock inte
      närmare hur boken strider mot den interkulturella handlingsplanen. Motiveringen
      sammanvägt med det faktum att det saknas tydliga kriterier som säkerställer att
      objektivitetsprincipen efterlevs, gör dock att nämnden bedömer att motiveringen
      inte varit optimalt utformad i förhållande till objektivitetsprincipen.
      Specifikt om begäran att få låna boken ”Muhammeds flickor: våld, mord
      och våldtäkter i Islams hus”
      –––
      Beslutet [att inte köpa in eller fjärrlåna boken] motiverades med att boken har
      brister i kvalitet i enlighet med den verksamhetsplan som Botkyrka biblioteks
      arbete utgår ifrån. Det motiverades vidare med att bibliotekets urval grundar sig
      på biblioteksplanen och verksamhetsplanen och ytterst Botkyrkas fastställda mål
      och strategier och förvaltningens värdegrund. Nämnden bedömer att det vid
      handläggningen av begäran hade varit en fördel om det hade funnits fastslagna
      riktlinjer och kriterier som stöd för urvalet.
                                                                           Dnr 2654-2016         Sid 5 (10)




      Sammanfattande bedömning
      Sammanfattningsvis bedömer nämnden att handläggningen av AA:s
      framställningar om att få låna böckerna ”Invandring och mörkläggning ”och
      ”Muhammeds flickor: våld, mord och våldtäkter i Islams hus”, varit korrekt i den
      del att det gjorts en urvalsbedömning av de medier som han efterfrågat. Ett urval
      baserat på kvalitet görs vid samtliga förfrågningar om inköp och fjärrlån som
      inkommer till biblioteket.
      För att säkerställa att Tumba biblioteks hantering efterlevt objektivitetsprincipen
      i 1 kap. 9 § regeringsformen hade det dock varit fördelaktigt om det hade funnits
      fastställda kvalitetskriterier, riktlinjer eller rutiner för hur urvalet ska ske, vilket
      saknades vid tiden för AA:s respektive begäran.
      –––
      Förvaltningen arbetar för närvarande för att ta fram en ny biblioteksplan och
      utifrån den ska konkreta riktlinjer och rutiner till stöd för framtida urval tas fram,
      som ska utgöra ett stöd vid framtida urvalsbedömningar. De kommande
      riktlinjerna och rutinerna är vidare tänkta att kunna bidra till att göra det
      tydligare för allmänheten vad som gäller kring fjärrlån och inköp och medverka
      till att säkerställa att objektivitetsprincipen alltjämt efterlevs.

Rättsliga utgångspunkter
Yttrande- och informationsfrihet samt censurförbud
Det svenska statsskicket vilar på principen att den offentliga makten utgår från
folket, vilken i sin tur bygger på fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt
(se 1 kap. 1 § regeringsformen, RF).

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet och
informationsfrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i bl.a. skrift meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfriheten
innebär en rätt att inhämta och ta emot upplysningar samt i övrigt ta del av
andras yttranden. (Se 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 RF.) Däremot innefattar
informationsfriheten ingen skyldighet för det allmänna att lämna information.
Den innebär alltså inte något åliggande för det allmänna biblioteksväsendet att
köpa eller låna in begärd litteratur. (Se JO:s beslut den 9 januari 1998,
dnr 4338-1996.) Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas genom
lag, bl.a. med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende eller
förebyggandet och beivrandet av brott. Begränsningen får aldrig gå utöver vad
som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte
heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
(Se 2 kap. 20–21 och 23 §§ RF.)

Det är förbjudet för en myndighet att på grund av en skrifts innehåll, genom
åtgärder som inte är tillåtna enligt tryckfrihetsförordningen (TF), hindra
tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allmänheten
(se 1 kap. 2 § andra stycket TF). Ett motsvarande förbud som gäller tekniska
upptagningar finns i 1 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen. Censurförbudet
innebär dock inte att en institution som drivs och bekostas av det allmänna är
tvungen att tillhandahålla redan spritt material. Förbudet träffar därför i princip
                                                                    Dnr 2654-2016      Sid 6 (10)




inte bibliotekens verksamhet (se Justitiekanslerns, JK, beslut den 28 november
2002, dnr 2729-02-21, och den 20 mars 2003, dnr 1140-03-31).

Objektivitetsprincipen
Förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet i sin verksamhet (se 1 kap. 9 § RF). Bestämmelsen ger
uttryck för en allmängiltig offentligrättslig objektivitetsprincip som innebär att
myndigheter inte får låta sig vägledas av andra intressen än de som
myndigheten ska tillgodose, eller ta hänsyn till ovidkommande omständigheter.
Det är inte tillräckligt att myndigheter rent faktiskt iakttar saklighet och
opartiskhet i sin verksamhet. De bör även agera på ett sätt som inte ger intryck
av att de är osakliga eller partiska (se JO 2016/17 s. 671, dnr 5221-2014, samt
Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, tredje upplagan, s. 54).

Av JK:s och JO:s praxis framgår att det som utgångspunkt inte är förenligt med
1 kap. 9 § RF att en myndighet grundar ett beslut på de åsikter som den eller det
som är föremål för myndighetens bedömning ger – eller förväntas ge – uttryck
för. JK har t.ex. ansett det strida mot regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet samt mot grunderna för yttrandefriheten att utestänga en konstnär
från att delta i en utställning med hänvisning till innehållet i det konstverk som
han ville ställa ut (se JK:s beslut den 5 maj 2008, dnr 2958-08-21). Regler om
vilka budskap som får spridas i lokaler där det allmänna svarar för
verksamheten får inte diskriminera mellan olika enskilda framställningar på
grund av budskapets innehåll (se JO 2010/11 s. 619 I, dnr 1248-2008). Ett
bibliotek får inte låta det förväntade innehållet i en föreläsning ligga till grund
för ett beslut att inte upplåta bibliotekets lokaler för ändamålet (se JO 2016/17
s. 671). JO har vidare uttalat att en bedömning av om ett politiskt parti ska ges
tillträde till en skola inte får göras beroende av vilka åsikter som partiet kan
förväntas föra fram (se t.ex. JO 2016/17 s. 610, dnr 5001-2014, och JO 2013/14
s. 546, dnr 2459-2011).

När det gäller utlåning vid bibliotek har JO tidigare, med hänvisning till 1 kap.
9 § RF, uttalat att principerna om objektivitet och likabehandling är tillämpliga
då ett folkbibliotek eller ett annat allmänt bibliotek tar ställning till en begäran
från en enskild om att få ta del av en skrift som ingår i bibliotekets bokbestånd
eller begär att få ett fjärrlån förmedlat. Det är inte acceptabelt att i en sådan
situation göra åtskillnad på vuxna låntagare genom att viss i och för sig
tillgänglig litteratur endast tillhandahålls eller fjärrlånas åt personer som kan
visa att de har ”rätt” åsikter eller tillräckliga kunskaper i ett visst ämne (se JO
1998/99 s. 534, dnr 3622-1996, se också JO:s beslut den 9 januari 1998, dnr
4338-1996).

Folkbibliotekens uppgift m.m.
År 2014 trädde en ny bibliotekslag i kraft. Enligt 2 § bibliotekslagen ska
biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska
                                                                   Dnr 2654-2016       Sid 7 (10)




samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri
åsiktsbildning.

I förarbetena till bestämmelsen anges att grunden för det allmännas stöd till
biblioteksväsendet finns i övertygelsen att demokratin fördjupas genom att
välinformerade individer får bättre möjligheter till insyn, inflytande och
deltagande i den demokratiska processen. Demokratin befästs och fördjupas
genom att individer får ökad kunskap och goda förutsättningar för ett fritt
åsiktsutbyte och diskussioner om gemensamma angelägenheter. I propositionen
framhålls att uppgiften att bidra till fri åsiktsbildning understryker betydelsen av
att biblioteken intar en neutral hållning i förhållande till den information som
tillhandahålls. Vidare anges att bestämmelsen innebär att verksamheten ska
präglas av öppenhet för olika perspektiv och stå fri från censur och andra
hindrande åtgärder samt att yttrandefriheten är den grund som den fria
åsiktsbildningen vilar på. (Se prop. 2012/13:147 s. 13.)

I bibliotekslagen anges att varje kommun ska ha folkbibliotek och att dessa ska
vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov. Utbudet av
medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. (Se 6 §
bibliotekslagen.) I förarbetena konstateras att bestämmelsen i någon mån
inskränker den kommunala självstyrelsen, vilket dock bedömdes som
godtagbart (a. prop. s. 51 f.).

Begreppet kvalitet innebär enligt förarbetena bl.a. att folkbiblioteken ska göra
ett aktivt urval baserat på kvalitetskriterier, t.ex. när de planerar inköp.
Innebörden av kravet på allsidighet är bl.a. att utbudet ska vara allsidigt
sammansatt och inte inskränkas utifrån ideologiska, politiska eller religiösa
utgångspunkter. Det framhålls att frågan om utbud är betydelsefull av flera skäl,
inte minst eftersom den rör förutsättningarna för det offentliga samtalet och
allas möjlighet att få tillgång till information. Att olika åsikter och
framställningar ges utrymme i det informationsutbud som biblioteken
tillhandahåller ger användarna möjlighet att på egen hand bilda sig en
informerad uppfattning i omdiskuterade frågor. (A. prop. s. 21–22 och 56.)

Bedömning
Utgångspunkter
Ett folkbibliotek kan inte – och ska inte – tillhandahålla alla böcker. Det är
förutsatt i bibliotekslagen att ett urval måste göras. Av förarbetena till lagen
framgår att urvalet ska göras med utgångspunkt i det demokratiuppdrag
folkbiblioteken har och som syftar till att bidra till kunskapsförmedling och fri
åsiktsbildning genom ett allsidigt och kvalitativt utbud. Det framhålls särskilt att
de allmänna biblioteken ska förhålla sig neutrala till den information de
tillhandahåller och att folkbiblioteken som utgångspunkt inte får inskränka sitt
medieutbud utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter.
                                                                     Dnr 2654-2016        Sid 8 (10)




De principer för urvalet av böcker och andra medier som slås fast i
bibliotekslagen får ses som ett utflöde av de krav på det allmännas agerande
som följer av objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF och principerna om
yttrande- och informationsfrihet i regeringsformen.

Det är inte en uppgift för JO att bedöma kvaliteten på böcker. Min utredning har
alltså inte avsett frågan om Invandring och mörkläggning och Muhammeds
flickor borde ha köpts in eller fjärrlånats, utan granskningen har avsett frågan
om Tumba bibliotek hanterade AA:s framställningar om att få låna böckerna
med iakttagande av de krav på objektivitet som gäller i verksamheten. Jag vill
också framhålla att jag inte ser det som min uppgift att ha synpunkter på det
utbud ett enskilt bibliotek väljer att tillhandahålla, om inte alldeles särskilda
omständigheter skulle ge anledning till det.

Som framgått ovan grundas det allmänna biblioteksväsendet på övertygelsen att
demokratin fördjupas genom att människor får ökad kunskap och därmed goda
förutsättningar för ett fritt åsiktsutbyte. Den närmare innebörden av
folkbibliotekens uppdrag att förmedla kunskap ser säkerligen olika ut beroende
på vilken slags litteratur det är fråga om. Det framstår som naturligt att olika
krav måste ställas på skönlitteratur och annan litteratur. När det gäller annan
litteratur än skönlitteratur är den granskning av en boks vederhäftighet som görs
vid biblioteken viktig för att fullgöra uppdraget att bidra till
kunskapsförmedling. Det är enligt min mening självklart att bibliotekens
uppgift att bidra till fri åsiktsbildning inte betyder att de ska förhålla sig neutrala
till brister i den vetenskapliga kvaliteten hos en faktabok eller till rena sakfel. I
bibliotekslagen och förarbetena till den framhålls tvärtom särskilt att utbudet
ska präglas av kvalitet.

Bibliotekslagen ger emellertid, med det undantag som anges nedan, inte något
utrymme för ett folkbibliotek att i det urval som måste göras vid bokinköp
beakta de värderingar och åsikter som kommer till uttryck i en bok. Det får
därför inte förekomma att biblioteket avstår från att köpa in en bok med
hänvisning till att den t.ex. förespråkar minskad invandring, ojämlik
lönebildning eller avskaffande av den enskilda äganderätten. Ett urval som sker
på sådan grund står i direkt strid med bibliotekslagens krav på fri åsiktsbildning
och allsidighet. En sådan urvalsgrund är inte heller förenlig med
objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF.

När det gäller debattböcker och liknande böcker kan det i många fall vara svårt
att avgöra vad som är en uppgift om ett sakförhållande – som kan vara korrekt
eller felaktig – respektive en åsiktsyttring. Bedömningen försvåras ytterligare
om författaren i en framställning har vävt ihop sakuppgifter med sina egna
åsikter. I sådana fall, när innehållet i en text framstår som en redogörelse för ett
sakförhållande, måste det enligt min mening vara möjligt för ett bibliotek att
bedöma textens kvalitet med utgångspunkten att det är en faktatext, även om det
i själva verket är författarens åsikter som förs fram i texten.
                                                                   Dnr 2654-2016       Sid 9 (10)




En bok kan innehålla yttranden som är brottsliga (t.ex. hets mot folkgrupp,
förtal eller uppvigling, se 5 kap. 1 § och 16 kap. 5 och 8 §§ brottsbalken och
7 kap. 4 § TF). Ett sådant yttrande kan uttryckas som en åsikt. Att avstå från att
köpa in en bok för att den innehåller brottsliga yttranden står inte i strid med
objektivitetsprincipen, även om de uttrycks som åsikter (se t.ex. JO 2016/17
s. 661, dnr 4602-2014 och 4742-2014, och JO 2010/11 s. 619 I).

Min bedömning ovan tar endast sikte på folkbibliotek och inte t.ex.
skolbibliotek. Jag behandlar alltså inte den betydelse skolans demokratiska
uppdrag och värdegrund (se särskilt 1 kap. 4–5 §§ skollagen) kan ha för vilka
hänsynstaganden som är förenliga med objektivitetsprincipen i skolbibliotekens
verksamhet.

Handläggningen av AA:s låneframställningar
Som framgått ovan har jag inga synpunkter på att ett folkbibliotek avstår från att
köpa in en bok som gör anspråk på eller ger intryck av att förmedla fakta med
hänvisning till att den brister i vederhäftighet. Detta gäller givetvis endast under
förutsättning att bristerna inte är svepskäl för att välja bort en bok på grund av
de åsikter som kommer till uttryck i den (se JO 2016/17 s. 671).

När det gäller Invandring och mörkläggning har biblioteket i sitt beslut i maj
2014 haft flera invändningar mot boken beträffande faktainnehållet och
kvaliteten i övrigt, t.ex. när det gäller research och källhänvisningar. Biblioteket
har emellertid som skäl för att inte köpa in eller fjärrlåna boken också hänvisat
till att den på flera punkter strider mot den interkulturella handlingsplanen.
Såvitt jag kan bedöma innehåller handlingsplanen inte något som skulle kunna
utgöra ett sakligt skäl för att välja bort boken. Det ligger därför nära till hands
att dra slutsatsen att biblioteket i sin bedömning av boken även har beaktat de
åsikter som förs fram i den. Under alla förhållanden ger hänvisningen till
handlingsplanen intryck av att man tagit sådana hänsyn. Handläggningen lever
därmed inte upp till det krav på objektivitet som följer av 1 kap. 9 § RF.

Beträffande Muhammeds flickor har biblioteket motiverat sitt beslut i mars 2016
att inte köpa in eller fjärrlåna boken med en allmän hänvisning till bibliotekets
verksamhetsplan och förvaltningens värdegrund. Jag kan inte dra någon annan
slutsats av detta än att biblioteket i sin bedömning av boken har beaktat de
åsikter som förs fram i den. Handläggningen lever därmed inte upp till
bibliotekslagens och regeringsformens krav på objektivitet.

Kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka kommun, som svarar för verksamheten
vid biblioteket, ska kritiseras för handläggningen av AA:s låneframställningar.

Riktlinjer för inköp
För att urvalet vid inköp av böcker och andra medier inte ska komma i konflikt
med bibliotekslagens objektivitetskrav är det en fördel om det finns fastställda
riktlinjer för hur urvalet ska ske. Sådana riktlinjer innebär också att det blir
tydligt för allmänheten och anställda på folkbiblioteken vad som gäller.
                                                                  Dnr 2654-2016       Sid 10 (10)




Riktlinjerna måste vara generella till sin karaktär och får inte – med det
undantag som jag har redogjort för ovan – vara ägnade att leda till att enskilda
verk väljs bort på grund av de åsikter som kommer till uttryck i dem. (Se JO
2016/17 s. 671 och där gjorda hänvisningar.)

I 2016 års verksamhetsplan för biblioteken i Botkyrka angavs att mänskliga
rättigheter är det överordnade värdet när värden som demokrati, yttrandefrihet
och mänskliga rättigheter står mot varandra, t.ex. i programverksamheten eller i
medieurvalet. I verksamhetsplanen för 2017 anges bl.a. att frihet från
diskriminering är överordnad yttrandefriheten i medieurvalet när dessa värden
står emot varandra. I den nyligen antagna policyn för inköp och fjärrlån anges
att biblioteken i Botkyrka tar avstånd från medier som strider mot mänskliga
rättigheter och allas lika värde.

Min utredning har inte omfattat innehållet i dessa styrdokument. I den delen
nöjer jag mig därför med att hänvisa till mina uttalanden i fråga om riktlinjer för
inköp i ett annat beslut som meddelats i dag (dnr 4650-2016).

Ärendet avslutas.
