# En länsrätts handläggning av ett upphandlingsmål i vilket ansökan om överprövning kom in i nära anslutning till utgången av
tiodagarsfristen för överprövning enligt 7 kap. 1 § tredje stycket lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

JO 2003-09-03 dnr 266-2003

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2003-09-03        266-2003               1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        En länsrätts handläggning av ett upphandlingsmål i vilket ansökan
                        om överprövning kom in i nära anslutning till utgången av
                        tiodagarsfristen för överprövning enligt 7 kap. 1 § tredje stycket lagen
                        (1992:1528) om offentlig upphandling

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA, som ombud för Algots Varv AB, klagomål
                        mot Länsrätten i Stockholms län och uppgav bl.a. följande. Algots Varv AB
                        hade lämnat anbud i en av Försvarsmaktens logistik genomförd upphandling
                        rörande översyn av fartyget HMS Achilles. Försvarsmakten meddelade den 24
                        oktober 2002 att en annan leverantör hade antagits samt att sista dag för
                        överprövning av upphandlingen var den 3 november 2002. Emellertid var den
                        dagen en söndag, varför måndagen den 4 november 2002 utgjorde sista dag för
                        överprövning med hänsyn till den s.k. söndagsregeln. AA försökte den 3
                        november 2002 att via telefax skicka en ansökan från bolaget om överprövning,
                        innehållande även ett interimistiskt yrkande, till länsrätten. Detta lyckades dock
                        inte. Först måndagen den 4 november 2002 svarade länsrättens telefax och det
                        var då möjligt att översända handlingarna. Länsrätten, rådmannen BB, beslutade
                        den 5 november 2002 (mål nr 19863-02) att avvisa ansökan. Enligt AA:s
                        uppfattning hade länsrätten inte beaktat söndagsregeln. Bolaget överklagade
                        beslutet till kammarrätten.

                        I anmälan ifrågasatte AA också Försvarsmaktens handläggning av
                        upphandlingen.

                        Till anmälan fogades kopior av bl.a. länsrättens och kammarrättens beslut i
                        upphandlingsmålet. Av länsrättens beslut den 5 november 2002 framgick att
                        enligt Försvarsmakten var sista dag för ansökan om överprövning den 3
                        november 2002 samt att bolagets ansökan hade kommit in till länsrätten den 4
                        november 2002. Som skäl för att inte pröva bolagets ansökan anfördes följande:
                        ”Länsrätten finner att mer än tio dagar gått från det att Försvarsmaktens logistik
                        lämnat upplysningar till Algots Varv AB om att beslut om annan leverantör
                        fattats och att upphandlingskontrakt föreligger när ansökan om överprövning
                        kom in till länsrätten. Ansökan skall därför avvisas.” Med anledning av bolagets
                        överklagande uttalade Kammarrätten i Stockholm i ett beslut den 20 december



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                         Dnr 266-2003        Sid 2 (4)




2002 (mål nr 7782-02) bl.a. att med hänsyn till den s.k. söndagsregeln i 2 §
lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid hade länsrätten kunnat pröva
ansökan måndagen den 4 november 2002.

Utredning
Anmälan remitterades till länsrätten för yttrande. Rådmannen BB anförde
följande.

      Algots Varv AB:s ansökan om överprövning enligt 7 kap. lagen (1992:1528) om
      offentlig upphandling (LOU) kom enligt transaktionsrapporten in till länsrätten
      per fax den 4 november 2002 kl. 08.33 (avsänt kl. 09:59). Sedan målet
      registrerats och lottats kom det upp till min rotel vid lunchtid.
      Efter en första genomgång av akten ansåg jag det nödvändigt att ta in en kopia på
      upphandlingsavtalet. Sedan handläggaren fått telefonkontakt med rätt person på
      Försvarsmakten kom kontraktet enligt transaktionsrapporten in per fax kl. 14:07
      (avsänt kl. 14:46). Jag kunde konstatera att avtalet enligt sin ordalydelse skulle
      gälla från och med den 3 november eftersom någon ansökan om överprövning
      inte hade gjorts före den dagen. På grund av regeln i 7 kap. 1 § tredje stycket 1
      LOU och söndagsregeln i 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid
      utgjorde avtalet däremot inte något hinder för överprövning av upphandlingen
      förrän tisdagen den 5 november.
      Algots Varv AB anförde i sin ansökan en mängd grunder för att upphandlingen
      skulle rättas eller göras om. Min genomgång och analys under eftermiddagen av
      bolagets argument ledde mig till slutsatsen att det i vart fall inte förelåg förut-
      sättningar för ett interimistiskt beslut i sökandens favör utan att höra motparten.
      Jag gjorde bedömningen att det vid den tidpunkten, mellan kl. 17.00–18.00 den
      4 november, inte var meningsfullt att formulera, skriva ut och expediera ett
      avslag på det interimistiska yrkandet för att på morgonen nästa dag avvisa målet
      på grund av att avtalet då utgjorde hinder för prövning. En ändring av ett sådant
      interimistiskt avslagsbeslut hade ju krävt att kammarrätten inte bara hade fått in
      ett överklagande utan också hade meddelat prövningstillstånd och fattat beslut
      om att stoppa upphandlingen senast kl. 24.00 på tisdagen den 4 november. Som
      framgår av handlingarna beslutade jag att vänta till morgonen den 5 november
      2002 och fattade då ett slutligt avvisningsbeslut.
      Bolaget har i sin anmälan till Justitieombudsmannen angivit att rätten har avvisat
      dess ansökan som för sent inlämnad. Så är inte fallet. I efterhand kan jag tycka
      att det borde ha framgått tydligare att det avgörande för utgången var att ett avtal
      förelåg redan när ansökan om överprövning kom in till länsrätten och att den i 7
      kap. 1 § LOU angivna tidsfristen hade passerat vid tidpunkten för rättens beslut.
      Av det första stycket av beslutsskälen framgår emellertid klart att målet inte kan
      prövas i sak om ett avtal föreligger och tiodagarsfristen har löpt ut vid tiden för
      rättens avgörande.
Lagmannen CC anförde följande.
      Länsrätten konstaterar inledningsvis att den regel som åberopas i länsrättens
      beslut 7 kap. 1 § LOU, innebär att en ansökan inte får prövas efter den tidpunkt
      då ett upphandlingskontrakt föreligger. Även om avtal föreligger får dock
      ansökan prövas till dess att tio dagar har gått från det att den upphandlande
      enheten har upplyst anbudsgivarna om sitt val av leverantör. Tiodagarsfristen
      infördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2002 och skall
      tillämpas i fråga om upphandlingar som har inletts tidigast den dagen.
      Dessförinnan hände det inte sällan att den upphandlande enheten skrev avtal
      direkt vid tilldelningsbeslutet eller i så nära anslutning till detta att det helt
      saknades möjlighet att begära överprövning.
                                                                           Dnr 266-2003        Sid 3 (4)




      Om avtal har slutits räcker det alltså inte att ansökan har kommit in till länsrätten
      inom de angivna tio dagarna utan rätten skall också ha hunnit pröva ansökan
      inom denna tid. För att det skall vara möjligt krävs, på samma sätt som i andra
      mål, att utredningen skall kunna läggas till grund för beslut. En ansökan om
      överprövning föranleder en rad åtgärder så snart målet kommer till roteln.
      Inledningsvis måste rätten kontrollera att målet gäller en upphandling som LOU
      är tillämplig på, att länsrätten är rätt forum, att sökanden är behörig, vilket
      upphandlingsförfarande som har använts etc. Domstolen måste också utreda om
      det finns ett avtal eller när ett sådant kan väntas. Om avtal finns måste rätten
      undersöka om den tiodagarsfrist som lagen anger har överskridits eller tiden är
      knapp. Oftast kan dessa inledande kontroller inte göras med enbart det material
      som har fogats till ansökan om överprövning utan rätten måste komplettera
      utredningen genom att begära in förfrågningsunderlag, beslut, avtal etc.
      Kommuniceringen i upphandlingsmålen sker regelmässigt via fax eller telefon
      och tiden för yttrande bestäms oftast till någon enstaka dag eller rent av till en
      del av ett dygn eller några timmar.
      Varje domare på länsrätten har självfallet ambitionen att avgöra de mål som
      kommer in innan olika fatalietider löper till ända. Rätten kan också, som
      sökanden yrkade i det nu aktuella ärendet, förskjuta tidsfristen genom att
      interimistiskt besluta att upphandlingen tills vidare inte får avslutas. Rätten måste
      emellertid beakta att det i ett upphandlingsmål finns ytterligare en part, nämligen
      den upphandlande enheten, som belastas om ärendet försenas i onödan. Normalt
      finns dessutom en eller flera leverantörer som har vunnit upphandlingen och som
      – oavsett om avtal föreligger – har intresse av att vinna klarhet och av att kunna
      börja tillverka eller leverera. Ett interimistiskt beslut att upphandlingen tills
      vidare inte får avslutas medför inte bara att upphandlingen avbryts, vanligen till
      dess rätten avgör målet slutligt, utan också att en ny tiodagarsfrist börjar löpa när
      det interimistiska beslutet upphävs (7 kap. 1 § tredje stycket 2 LOU). Med
      hänsyn framför allt till motpartens intressen kan det uppenbarligen inte komma i
      fråga att stoppa en upphandling bara därför att en anbudsgivare ger in sin
      ansökan så sent att det inte finns tid att pröva om det finns sakliga förutsättningar
      för ett sådant beslut. Normalt får det också förutsättas att den upphandlande
      enheten skall beredas tillfälle att yttra sig innan rätten bifaller ett interimistiskt
      yrkande.
      En anbudsgivare som lämnar in sin ansökan mot slutet av tiodagarsfristen löper
      alltså en betydande risk att få sin ansökan avvisad om han inte genast lyckas
      övertyga rätten om att det föreligger grund för åtminstone ett interimistiskt beslut
      att stoppa upphandlingen. I det mål som ärendet gäller har ordföranden funnit att
      de skäl som sökanden har åberopat inte har varit tillräckliga ens för ett
      interimistiskt beslut i enlighet med yrkandet. Sökandebolaget har åberopat
      kammarrättens uttalande att länsrätten kunde ha prövat bolagets framställning
      under måndagen den 4 november. Enligt länsrättens mening kan kammarrättens
      uttalande inte tolkas på annat sätt än som ett konstaterande av att det under
      måndagen på grund av fristlagen inte fanns några formella hinder för prövning.
      Länsrätten har ingen annan uppfattning i den delen. Om utredningen i målet
      redan under måndagen hade varit så fullständig att den kunnat läggas till grund
      för beslut så skulle det under den dagen fortfarande ha varit möjligt att ta upp
      målet till prövning. BB gjorde emellertid efter kontorstid bedömningen att
      förutsättningar för ett bifallande interimistiskt beslut då inte förelåg. Han hade
      självfallet kunnat meddela och expediera ett formellt avslagsbeslut men fann – i
      en situation där ett sådant avslagsbeslut inte kunnat påverka den fortsatta
      handläggningen och den slutliga utgången – att detta inte framstod som
      meningsfullt.
AA kommenterade remissvaret.

I beslut den 3 september 2003 anförde JO Berggren följande.
                                                                     Dnr 266-2003     Sid 4 (4)




Bedömning
JO:s granskning avser främst tillämpningen av gällande förfaranderegler. JO
uttalar sig normalt inte om myndigheternas ställningstaganden i sak.

BB har i sitt yttrande påtalat att länsrättens beslut den 5 november 2002 att
avvisa bolagets ansökan om överprövning enligt LOU inte – såsom det
uppfattats – grundats på att ansökan hade kommit in för sent, utan på att
länsrätten ansett att tiodagarsfristen enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 1 LOU för
överprövning hade gått ut vid beslutstillfället. Av utredningen framgår att
länsrätten under måndagen den 4 november 2002 bedömt förutsättningarna för
bifall till bolagets interimistiska yrkande, vilket dock inte kommit till uttryck i
ett formligt beslut. Det kan konstateras att länsrätten haft små möjligheter att
handlägga och pröva målet, på grund av den begränsade tid som enligt
länsrätten återstod av tidsfristen. Jag finner inte anledning att kritisera
domstolen för att den inte meddelade ett formligt beslut med anledning av det
interimistiska yrkandet eller för det sätt på vilket domstolen i formellt
hänseende avslutade målet. Jag noterar att kammarrätten sedermera kom att
pröva bolagets invändning beträffande tidsfristens beräkning.

Den i ärendet aktuella bestämmelsen i 7 kap. 1 § tredje stycket LOU om
möjlighet att överpröva offentliga upphandlingar till dess att tio dagar har gått
från det att den upphandlande enheten lämnat upplysningar om tilldelnings-
beslutet till anbudssökande och anbudsgivare infördes genom en lagändring
som trädde i kraft den 1 juli 2002 (SFS 2002:594). Syftet med bestämmelsen
var att förbättra möjligheterna för leverantörer att ansöka om överprövning av
ett tilldelningsbeslut (prop. 2001/02:142). Det som har framkommit i detta
ärende visar på svårigheter för domstolen att göra en överprövning när ansökan
kommit in i nära anslutning till tidsfristens utgång. Det kan därför finnas
anledning att se över bestämmelserna med inriktning på skapandet av ett
tidsmässigt utrymme för domstolen att pröva målet. Jag översänder en kopia av
detta beslut till Regeringskansliet, Finansdepartementet.

AA:s övriga framförda klagomål föranleder inte någon åtgärd eller något
uttalande av mig.

Ärendet avslutas.
