# Kritik mot Bolagsverket för bristfällig information om förfarandet vid anmälan om verkliga huvudmän m.m.

JO 2019-10-14 dnr 267-2018

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                      Sid
                                                                           2019-10-14                267-2018               1 (12)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                            502-2018
Elisabeth Rynning                                                                                    605-2018
                                                                                                     2722-2018




                        Kritik mot Bolagsverket för bristfällig information om förfarandet vid
                        anmälan om verkliga huvudmän m.m.


                          Beslutet i korthet: Den 1 augusti 2017 trädde lagen om registrering av verkliga
                          huvudmän i kraft. Genom lagen och i förordning samt föreskrifter ålades ett stort antal
                          juridiska personer, även mycket små bolag och föreningar, att anmäla verkliga
                          huvudmän till Bolagsverket. Enligt huvudregeln ska en sådan anmälan göras
                          elektroniskt, men i undantagsfall finns det en möjlighet till dispens från detta krav.
                          ChefsJO har mottagit flera klagomål från enskilda som bl.a. anfört att kraven på
                          elektronisk anmälan medför onödiga problem för dem att fullgöra sina lagstadgade
                          skyldigheter.
                          ChefsJO kritiserar Bolagsverket för att bl.a. ha skickat ut bristfällig information till ett
                          stort antal juridiska personer i anslutning till lagens ikraftträdande samt för att onödigt
                          ha försvårat för enskilda genom att inte göra blanketten för dispensansökan lätt
                          tillgänglig. Det framstår enligt chefsJO vidare som att Bolagsverket inte har förvissat
                          sig om att berörda handläggare haft tillräcklig kunskap om hur den införda
                          dispensbestämmelsen skulle tillämpas, vilket inte är acceptabelt.

## Anmälningar

I anmälningar som kom in till JO den 12 januari–17 april 2018 och i efter-
                        följande skrifter framförde AA (dnr 267-2018), BB (dnr 502-2018), CC
                        (dnr 605-2018) och DD (dnr 2722-2018) klagomål mot Bolagsverket.
                        Anmälarna anförde sammanfattningsvis bl.a. följande:

                        Enligt 2 kap. 3 § lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän åläggs
                        vissa juridiska personer att anmäla uppgifter om verkliga huvudmän till Bolags-
                        verket. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2017:667) om registrering av verkliga
                        huvudmän ska en sådan anmälan göras elektroniskt, om det inte finns särskilda
                        skäl. Detta innebär att företrädare för juridiska personer tvingas att införskaffa
                        dator, internetanslutning eller viss programvara som uppfyller kraven för
                        e-legitimation för att kunna fullgöra sina lagstadgade skyldigheter, vilket inte är
                        rimligt. I ett fall uppgavs Bolagsverket ha hänvisat en anmälare att använda
                        stadsbibliotekets dator för att anmäla uppgifter om verklig huvudman, men inte
                        heller denna var tillräckligt modernt utrustad. Bolagsverket har även intagit en
                        mycket restriktiv hållning till den undantagsmöjlighet som uppställs i



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                                 Dnr 267-2018 m.fl.         Sid 2 (12)




förordningen, vilket i praktiken omöjliggör en ansökan om registrering på annat
sätt än elektroniskt.

Utredning
En föredragande vid JO hämtade in muntliga upplysningar från en enhetschef
vid Bolagsverket, som bl.a. uppgav följande:

      Inför lagens ikraftträdande skickade Bolagsverket ut ca 600 000 brev och e-post-
      meddelanden till berörda företag m.fl. som förekommer i verkets register. En tid
      därefter skickade Bolagsverket även ut påminnelser till berörda. I utskicken
      angavs troligen inte någon närmare information om möjligheterna till dispens
      enligt 2 kap. 1 § andra stycket förordningen om registrering av verkliga huvud-
      män. Den blankett som Bolagsverket tillämpar vid ansökan om dispens finns inte
      på Bolagsverkets hemsida. Anledningen till det är att Bolagsverket i sådana fall
      skulle få ett mycket stort antal dispensansökningar. Bolagsverket skickar i stället
      ut blanketten efter kontakt med den som önskar ansöka om dispens. Blanketten
      för dispensansökan har skickats ut till flera hundra företagare och Bolagsverket
      har tagit emot ca 400 ansökningar om dispens.
Exempel på sådan information som hade skickats ut av Bolagsverket begärdes
in och granskades. Därefter remitterades anmälningarna till Bolagsverket för
yttrande. JO begärde även att Bolagsverket skulle yttra sig över vissa frågor,
vilka framgår av myndighetens yttrande nedan. I sitt remissvar den 15 juni 2018
anförde Bolagsverket, genom stf. chefsjuristen, bl.a. följande:
      Bolagsverket har anmodats att yttra sig över vad som framförts i de anmälningar
      som skickats in till JO samt att även svara på ett antal frågor med anledning av
      dessa ärenden. Bolagsverket vill med anledning härav framföra följande.

      Registret över verkliga huvudmän – en kort beskrivning
      Den 1 augusti 2017 fick Bolagsverket ansvaret att föra ett helt nytt register,
      nämligen registret över verkliga huvudmän. Registret har sin bakgrund i det s.k.
      penningtvättsdirektivet, ett EU-direktiv som antogs av Europaparlamentet 2015
      och som Sverige därefter har implementerat. 1 Totalt är det 800 000 företag och
      föreningar som berörs och som är skyldiga att anmäla verklig huvudman till
      registret. För närvarande har knappt 600 000 företag och föreningar lämnat sin
      anmälan elektroniskt till registret. De befintliga företagen och föreningarna som
      omfattas var skyldiga att senast till den 1 februari 2018 inkomma med anmälan
      om verklig huvudman till Bolagsverket.
      Eftersom det är ett omfattande register där ett mycket stort antal företag och
      föreningar under en relativt begränsad period har varit tvingade att anmäla upp-
      gift om verklig huvudman till Bolagsverket har det varit verkets utgångspunkt att
      så långt möjligt förenkla ingivandet för dessa genom att inrätta en enkel e-tjänst
      för ändamålet. För att förmå så många som möjligt att använda e-tjänsten fick
      Bolagsverket författningsstöd för att kräva att anmälan ska överföras elektroniskt
      till verket. I samma bestämmelse finns även stöd för att erhålla dispens från att




      1
        Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att
      förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism
      (penningtvättsdirektivet). De svenska författningarna är lag (2017:631) om registrering av verkliga
      huvudmän och förordning (2017:667) om registrering av verkliga huvudmän. Bolagsverket har
      också, efter bemyndigande, utfärdat föreskrifter, BOLFS 2017:2.
                                                                       Dnr 267-2018 m.fl.   Sid 3 (12)




anmäla elektroniskt om företaget eller föreningen kan visa på särskilda skäl.2 Av
lagen följer också att Bolagsverket får skicka ut föreläggande vid vite att inom
viss tid göra en anmälan eller ge in uppgifter som den juridiska personen är
skyldig att lämna.3

Kort om bakgrunden till yttrandet
JO har fått in ett antal anmälningar angående Bolagsverkets handläggning
gällande dispens från att anmäla verklig huvudman elektroniskt. Detta föran-
ledde JO att ställa fem kategorier med frågor som Bolagsverket särskilt ska svara
på. Bolagsverket bereddes också möjlighet att yttra sig över anmälningarna
specifikt.

Bolagsverkets redogörelse i korthet över DD:s ärende med diarienummer 2722-18

Anmälan riktad mot en av Bolagsverkets handläggare
Bolagsverket mottog den 15 januari 2018 en skrivelse från DD gällande bolaget
AB S.S. & S. […]. Skrivelsen var angiven som en anmälan om verklig huvud-
man i bolaget. Om anmälan inte kunde godtas skulle skrivelsen tolkas som en
ansökan om dispens från att anmäla elektroniskt. Denna del av skrivelsen har
handläggaren inte tagit hänsyn till i sin bedömning konstaterar Bolagsverket.
Som förklaring kan ges att det var ett stort inflöde av ärenden och samtal till
Bolagsverket gällande verklig huvudman vid tidpunkten då skrivelsen kom in,
och det var hög press att klara av allt innan den 2 februari 2018, då ärendena
skulle förenas med en avgift. Den andra delen av skrivelsen har dessvärre
missats av handläggaren. Det har således skett ett förbiseende i handläggningen.
Detta berodde med största sannolikhet på en hög arbetsbelastning, men för att
säkerställa att det inte upprepas har en utbildningsinsats gjorts med detta tema.
Det kan också påpekas att även om skrivelsen hade tolkats som en dispens-
ansökan, så hade den avslagits av Bolagsverket. Detta eftersom det som fram-
läggs i anmälan inte kan ses som särskilda skäl för att ge dispens, menar Bolags-
verket. Bolaget har företrädare med svenskt personnummer som är behöriga att
göra anmälan och befinner sig på en plats med internetuppkoppling. Det är inte
Bolagsverkets uppfattning att avsaknaden av en dator med möjlighet till ned-
laddning av BankID är ett särskilt skäl. Det finns fler typer av e-legitimation,
som inte är beroende av datorns programvara. Även om en begränsning i dator-
kapacitet skulle kunna räknas som ett särskilt skäl, är inget av det styrkt och kan
därför inte ligga till grund för dispens enligt Bolagsverkets bedömning.

Anmälan riktad mot Bolagsverket
I det avvisningsbeslut av anmälan som DD mottagit gällande AB S.S. & S. […]
står en informationstext om dispens från skyldigheten att göra anmälan till
registret över verkliga huvudmän elektroniskt. I den texten står att dispens enbart
ges ”om företrädarna inte kan få svensk e-legitimation eller inte kommer åt inter-
net”. Denna informationstext är felaktig och har ändrats så att det står att Bolags-
verket alltid ger dispens enligt de uppräknade omständigheterna.
Avvisningsbeslutet har vunnit laga kraft. Någon elektronisk anmälan har ännu
inte kommit in till Bolagsverket.




2
    Se 2 kap. 1 § förordningen om registrering av verkliga huvudmän.
3
    Se 3 kap. 6 § lagen om registrering av verkliga huvudmän.
                                                              Dnr 267-2018 m.fl.       Sid 4 (12)




Bolagsverkets redogörelse i korthet över BB:s ärende med diarienummer 502-18
BB kom in den 29 januari 2018 med en dispensansökan för I.M.S. Aktiebolag
[…] att ge in anmälan på papper. Den godkändes efter en samlad bedömning av
de skäl som BB framförde, och den 1 februari 2018 kom det en anmälan in på
blankett.

Bolagsverkets redogörelse i korthet över CC:s ärende med diarienummer 605-18
CC kom in den 18 januari 2018 med en anmälan om verklig huvudman för
Handelsbolag P.-S.T.D. […] på papper. Anmälan avvisades på den grunden att
bolaget inte hade fått dispens från att komma in med anmälan elektroniskt. Den
24 januari 2018 gjorde handelsbolaget en anmälan om verklig huvudman elek-
troniskt. Anmälan är undertecknad av CC. Anmälan registrerades samma dag
som den kom in. Enligt 5 kap. 5 § förordning om registrering av verkliga
huvudmän är det bara beslut om dispens som får överklagas.

Bolagsverkets redogörelse i korthet över AA:s ärende med diarienummer 267-18
AA kom in den 24 november 2017 med en anmälan om verklig huvudman för
U.E. AB […] på papper. Anmälan avvisades på den grunden att bolaget inte
hade fått dispens från att komma in med anmälan elektroniskt. Den 27 november
2017 kommer AA in med en dispensansökan för bolaget. De skäl som fram-
fördes i ansökan ansågs inte som tillräckliga för att ge dispens, och ansökan
avslogs därför. AA kommer in med ytterligare en anmälan om verklig huvudman
på papper som avslås på samma grund som den tidigare anmälan. Något över-
klagande av Bolagsverkets avslagsbeslut gällande dispensen har däremot inte
kommit in.

Bolagsverkets yttrande till frågeställningarna från JO

1. Hur har Bolagsverket resonerat kring förutsättningarna för och möjligheterna till
dispens
Bolagsverket har tolkat förordningstexten som att kraven för att få dispens från
att lämna in anmälan elektroniskt är högt ställda. Det ska alltså inte räcka med en
avsaknad av eller ovilja att skaffa e-legitimation för att få dispens. Bolagsverket
tolkar kravet på särskilda skäl för att få dispens som att det krävs ett materiellt
hinder från att kunna göra anmälan elektroniskt. Inför ikraftträdandet av lagen
försökte Bolagsverket identifiera några fall där en dispens skulle kunna bli
aktuell. Två sådana kom då fram; att ingen av företrädarna för den juridiska
personen kan få e-legitimation samt att ingen av företrädarna för den juridiska
personen kan komma åt internet. Den andra situationen ska läsas så som att före-
trädarna befinner sig på en plats där det inte finns internetuppkoppling. Att man
befinner sig på en plats där internetuppkoppling är möjlig, men inte har tecknat
ett avtal för att få tillgång, ska alltså inte ses som ett skäl för dispens, menar
Bolagsverket.
Dessa två skäl identifierades när Bolagsverket arbetade med implementeringen
av lagstiftningen, som exempel på skäl som kunde godkännas för dispens. Det
var inte på något sätt begränsat till att vara de enda skälen, utan varje ansökan
skulle bedömas individuellt. Om fler godtagbara skäl dök upp efter att Bolags-
verket börjat ta emot ansökningar av dispens skulle dessa naturligtvis leda till en
godkänd dispens.
Som nämnts ovan är kravet på att anmälningar som kommer in till registret över
verkliga huvudmän ska överföras elektroniskt och dispens från det kravet stadgat
i förordningen. Bolagsverket har då att ta ställning till under vilka omständig-
heter dispens kan ges. Om Bolagsverkets tolkning av vad som ska ses som sär-
skilda skäl för att få dispens från kravet att anmäla elektroniskt är för högt satta
är en fråga för rättspraxis att klarlägga.
                                                              Dnr 267-2018 m.fl.      Sid 5 (12)




2. Bolagsverkets resonemang kring informationen om dispensmöjligheterna
Bolagsverket har tolkat det som att kraven för att få dispens ska ställas relativt
högt. Därför har informationen främst koncentrerats kring att det finns möjlighet
att få dispens men att det krävs särskilda skäl för det.
Eftersom Bolagsverket inte har kunnat avgöra vilka företag och föreningar som
kan vara aktuella för att få en dispens, eller om de ens är beredda att använda sig
av sin dispensmöjlighet, så har ingen riktad information om dispenser skett.
Information om möjligheten till dispens har funnits sedan starten på
Bolagsverkets hemsida.

3. Mottagna dispensärenden, beslut och överklagande av avslag
Det har kommit in drygt 400 ansökningar om dispens. Av dessa har 265
dispenser beviljats. De flesta av dessa har beviljats på grund av att ingen av
företrädarna kan få e-legitimation, att ingen av företrädarna kan komma åt
internet eller på grund av medicinska skäl (synnedsättningar, sjukhusvistelse
m.m.). Från och med den 2 februari 2018 är det förenat med en avgift att söka
dispens. Efter det datumet har Bolagsverket tagit emot ungefär ett hundra
ansökningar, och av dessa har bara nio avslagits. Bolagsverket noterar att de
ansökningar om dispens som kommit in efter den 2 februari 2018 har varit
utförligare och bättre motiverade än de ansökningar som kom in innan det
datumet generellt var.
Totalt sett har tio avslagsbeslut överklagats till förvaltningsrätten. Av dessa har
tre återkallats.

4. Bolagsverkets resonemang kring avgiftsnivåerna
Avgiftsnivåerna är beslutade av Regeringen och införda i förordningen. Inför
arbetet med förordningen bad Näringsdepartementet att Bolagsverket skulle ta
fram en uppskattning om ärendemängd och kostnadsberäkning för varje ärende-
typ. Den låg sedan till grund för storleken på avgifterna, så att Bolagsverket
skulle få kostnadstäckning för hanteringen av de olika ärendena. Det kan
tilläggas att hanteringen av en ansökan om dispens och en anmälan om registrer-
ing som kommer in på papper kräver mer granskning av en handläggare än en
anmälan som kommer in elektroniskt. Det är därför naturligt att de ärenden som
kommer in på papper är förenade med en högre avgift, anser Bolagsverket.

5. Information och tillgänglighet avseende ansökningsblanketten för dispens
Bolagsverket har tagit fram en blankett som kan användas vid ansökan om
dispens från att anmäla elektroniskt. Även skrivelser som kan tolkas som en
dispensansökan behandlas som en sådan, trots att sökanden inte använt blan-
ketten. Tolkningen av om en ansökan ska ses som en dispensansökan eller inte är
generös, eftersom det är det enda beslutet inom området för registret över verk-
liga huvudmän där ett avslag kan prövas genom ett överklagande. Dessutom
kontrollerar Bolagsverket om möjlighet till dispens finns enligt de två identi-
fierade skälen enligt 1 ovan för de företag och föreningar som finns i Bolags-
verkets övriga register, även om dessa inte förts fram i ansökan om dispens.
Det måste framgå tydligt för den som ansöker om dispens att kraven för att få
den godkänd är, enligt Bolagsverket, högt ställda och att en ansökan är förenad
med en avgift, oavsett om dispens ges eller inte. Det är därför inte möjligt att
ladda ner ansökningsblanketten från Bolagsverkets hemsida. Om en sökande vill
använda blanketten måste den ta kontakt med Bolagsverket och få den skickad
till sig. I kontakten med Bolagsverket kan då den ovannämnda informationen ges
på ett tydligt och individualiserat sätt. Det handlar bara om att förmedla informa-
tion, och en blankett skickas alltid ut om sökanden begär det. Blanketten kan
skickas ut med vanlig post eller e-post till den adress som sökanden uppgett.
                                                                    Dnr 267-2018 m.fl.       Sid 6 (12)

## Avslutande kommentarer

Sammanfattningsvis anser Bolagsverket att verkets riktlinjer angående vad som
      ska anses utgöra särskilda skäl är rimliga, och att verkets hantering av den nya
      ärendetypen är godtagbar sett till den mängd anmälningar som Bolagsverkets
      handläggare måste ta om hand under en begränsad tid. Bolagsverket har dock
      förståelse för om verkets riktlinjer i enskilda fall kan uppfattas alltför hårda. Av
      den anledningen är det bra och välkommet att Bolagsverket - både från domstol
      och genom beslut i de ärenden som nu handläggs hos JO - får ytterligare väg-
      ledning för hur dessa anmälningar och ansökningar på bästa sätt ska tas om hand
      av Bolagsverket.
Anmälarna kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering
Vid tiden för anmälningarna till JO gällde förvaltningslagen (1986:223).
Den 1 juli 2018 trädde en ny förvaltningslag (2017:900) i kraft. Nedan hänvisas
till de lagbestämmelser som numera gäller.

Grunder för god förvaltning
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen).

I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får
ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda
resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får
vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägen-
heter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot (5 § förvaltnings-
lagen).

En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål (6 § förvaltningslagen).

En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera
allmänheten om hur och när sådana kan tas (7 § förvaltningslagen).

Registrering av verkliga huvudmän
En juridisk person ska ha tillförlitliga uppgifter om vem som är dess verkliga
huvudman och om arten och omfattningen av hans eller hennes intresse i den
juridiska personen (2 kap. 1 § första stycket lagen om registrering av verkliga
huvudmän).

En juridisk person ska anmäla nämnda uppgifter till Bolagsverket för regist-
rering i registret över verkliga huvudmän (2 kap. 3 § första stycket lagen om
registrering av verkliga huvudmän). Enligt 3 kap. 6 § samma lag får Bolags-
verket vid vite förelägga en juridisk person eller befattningshavare att inom viss
                                                               Dnr 267-2018 m.fl.     Sid 7 (12)




tid göra en anmälan eller ge in uppgifter som den juridiska personen är skyldig
att lämna enligt lagen.

En anmälan om registrering enligt lagen om registrering av verkliga huvudmän
ska överföras elektroniskt till Bolagsverket enligt föreskrifter som verket får
meddela (2 kap. 1 § första stycket förordningen om registrering av verkliga
huvudmän). Enligt bestämmelsens andra stycke får Bolagsverket, om det finns
särskilda skäl, efter ansökan besluta om undantag från kravet på elektronisk
anmälan enligt föreskrifter som verket får meddela. Av 5 kap. 5 § samma
förordning följer att beslut enligt bl.a. 2 kap. 1 § andra stycket får överklagas.

Av 4 kap. 1–3 §§ ovannämnda förordning framgår att det för Bolagsverkets
handläggning av en elektronisk anmälan om registrering tas ut en avgift med
250 kronor, att det för prövning av en ansökan om undantag från elektronisk
anmälan tas ut en avgift med 400 kronor och att det för handläggning av en
anmälan om registrering som inte överförs elektroniskt tas ut en avgift med
400 kronor.

En anmälan till registret över verkliga huvudmän ska ges in elektroniskt via
Bolagsverkets e-tjänster för sådan anmälan (2 § Bolagsverkets föreskrifter om
registrering av verkliga huvudmän [BOLFS 2017:2]). Enligt 4 § första stycket
ska en ansökan om undantag från kravet på elektronisk anmälan ske skriftligen
på av Bolagsverket anvisad blankett.

Bedömning
Inledande kommentarer
JO ska bl.a. kontrollera att myndigheterna följer de regler som gäller för hur
ärenden ska handläggas. JO brukar däremot inte uttala sig om myndigheternas
bedömningar och beslut i sakfrågor, t.ex. om huruvida det finns särskilda skäl
för att inte behöva ge in en anmälan om verklig huvudman i elektronisk form.
JO kan inte heller ändra eller upphäva myndigheters beslut. Jag kommer därför
inte att uttala mig i sak om de beslut som Bolagsverket fattat med anledning av
enskilda dispensansökningar.

Digitalisering av förvaltningen
Den digitala utvecklingen i samhället har medfört högre ställda krav på myndig-
heters möjligheter till kommunikation med enskilda. Under senare år har även
flera åtgärder vidtagits för att främja digitaliseringen av den offentliga förvalt-
ningen; bl.a. har en ny myndighet upprättats i delvis detta syfte, Myndigheten
för digital förvaltning. Sedan den 1 januari 2019 gäller även lagen (2018:1937)
om tillgänglighet till digital offentlig service.

Den offentliga förvaltningens anpassning till ny teknik speglas även genom
ändringar i förvaltningslagen. Exempelvis infördes det 2003 en uttrycklig
skyldighet för myndigheter att se till att enskilda kan kommunicera med dem
genom bl.a. e-post (5 § andra stycket förvaltningslagen [1986:223]). I för-
arbetena till bestämmelsen anfördes att informationstekniken är ett centralt
                                                               Dnr 267-2018 m.fl.      Sid 8 (12)




redskap när det gäller att utveckla servicen inom förvaltningen och att det var
angeläget att det införs en otvetydig skyldighet för myndigheterna att erbjuda
medborgarna möjlighet att komma i kontakt med dem med hjälp av moderna
kommunikationsmedel (prop. 2002/03:62 s. 10 f.). Genom införandet av den
nya förvaltningslagen ändrades bestämmelsen så att den i stället numera anger
att en myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera
allmänheten om hur och när sådana kan tas. Detta motiverades med att
regleringen borde anpassas på ett teknikneutralt sätt i förhållande till den om-
fattande och kontinuerligt ökande digitala förvaltningen (prop. 2016/17:180
s. 68 f.). Förvaltningslagen ger alltså inte några anvisningar i fråga om formen
för myndigheternas kommunikation med enskilda. Myndigheten ska i stället
själv ta ställning till om digitala tjänster ska erbjudas och hur dessa ska utformas
(se SOU 2018:25 s. 235).

Det har nyligen genomförts en utredning om bl.a. de juridiska förutsättningarna
att främja digitalisering av förvaltningen (SOU 2018:25). Utredningens slutsats
var att det inte bör införas en förvaltningsgemensam reglering som ålägger
enskilda en generell skyldighet att använda de digitala tjänster som
förvaltningen tillhandahåller (a.a. s. 240 f.).

Regelverket om registrering av verkliga huvudmän
Som Bolagsverket har redogjort för i sitt yttrande har regleringen om
registrering av verkliga huvudmän tillkommit som en följd av det s.k. fjärde
penningtvättsdirektivet. Syftet med regleringen är bl.a. att skapa en öppenhet
om fysiska personers kontroll av juridiska personer för att förhindra penning-
tvätt och finansiering av terrorism (prop. 2016/17:173 s. 446). Det är ett mycket
stort antal juridiska personer som berörs av regleringen. De juridiska personer
som omfattas är bl.a. vissa aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag,
bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar och samfällighetsföreningar.
Bland dessa återfinns även många mycket små bolag och föreningar.

Eftersom en anmälan om registrering av verklig huvudman som huvudregel ska
göras elektroniskt kan förfarandet allmänt sett sägas vara i linje med den över-
gripande målsättning som finns om en utökad digital förvaltning. Det finns
givetvis fördelar med en sådan ordning. Den innebär bl.a. att myndighetens
tjänster blir lätt tillgängliga för enskilda även vid tider när myndigheten har
stängt, exempelvis under kvällar och helger. En elektronisk hantering är i regel
även snabbare och effektivare än sedvanlig post- och pappershantering. En
långtgående digitalisering är dock inte okomplicerad. Som framgått i ärendena
är det långt ifrån alla enskilda som är vana vid, eller hyser förtroende för,
digitala verktyg och tjänster. Vissa enskilda saknar av olika anledningar helt
möjlighet att använda sig av elektronisk kommunikation, och andra vill helt
enkelt inte använda sig av sådan. Det kan också vara så att den enskilde
visserligen använder elektronisk kommunikation men saknar tillgång till den
teknik som behövs för att kunna använda vissa tjänster. Myndigheter måste
                                                                Dnr 267-2018 m.fl.      Sid 9 (12)




dock vara tillgängliga för och erbjuda lämpliga kommunikationsvägar även för
dessa enskilda.

Bestämmelserna om registrering av verkliga huvudmän innebär inte att en
enskild undantagslöst åläggs att använda sig av elektronisk kommunikation med
Bolagsverket. Som framgår av redogörelsen för den rättsliga regleringen ovan
finns det en möjlighet till undantag från det allmänna kravet på elektronisk
anmälan, men det krävs då särskilda skäl.

Jag noterar att kravet på att anmälan ska ges in elektroniskt inte har kommit till
uttryck i lag utan i en förordning beslutad av regeringen. I förarbetena till lagen
om registrering av verkliga huvudmän framgår att Bolagsverket i sitt remissvar
fört fram ett ”flertal förslag om kraven på ingivande av anmälan, under-
tecknande av anmälan m.m.” (prop. 2016/17:173 s. 466). Regeringen stannar
dock för att föreskrifter ”om innehållet i och övriga krav på anmälan” bör kunna
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vidare
sägs att ”de synpunkter som Bolagsverket framför i detta avseende får beaktas
inom ramen för förordningsarbetet”. Det framgår inte av propositionen att ett av
de förslag som Bolagsverket framfört i sitt remissvar var att anmälningar till
registret endast skulle kunna göras elektroniskt. Närmare överväganden om för-
och nackdelar med detta förslag redovisas således inte av regeringen.

Som framgått ovan finns i 3 kap. lagen om registrering av verkliga huvudmän
bestämmelser om åtgärder som Bolagsverket får vidta för att åstadkomma
rättelse av uppgifter eller få in anmälningar från anmälningsskyldiga juridiska
personer, genom förelägganden och viten. Syftet med dessa bestämmelser är att
säkerställa att kraven i artikel 30.4 i fjärde penningtvättsdirektivet uppfylls, dvs.
att de uppgifter som finns i registret är adekvata, korrekta och aktuella. Bland de
brister som måste kunna avhjälpas nämns i förarbetena bl.a. formella krav på
anmälan, ”t.ex. att anmälan inte undertecknats på rätt sätt eller att det till
anmälan inte fogats sådana handlingar som efterfrågats” (a. prop. s. 477).
Möjligheten att en i övrigt korrekt anmälan skulle kunna vägras registrering
med hänvisning till att den getts in på ”fel” sätt – exempelvis i pappersformat i
stället för en särskilt anvisad e-tjänst – nämns inte. Regeringen framhåller att en
bristfällig anmälan inte automatiskt bör leda till att registrering vägras
”eftersom det framstår som önskvärt att så många juridiska personer som
möjligt ska komma med i registret”, men att ”om en anmälan däremot är helt
otjänlig, bör det finnas en möjlighet för Bolagsverket att kunna vägra
registrering”, vilket bör framgå i lagen.

För egen del har jag svårt att förena de syften som uttalas i lagförarbetena med
en sträng tillämpning av det i förordning reglerade kravet på anmälan via en
särskild e-tjänst, en tillämpning som tycks medföra att i övrigt korrekta
anmälningar som lämnas in i pappersformat endast undantagsvis förs in i
registret över verkliga huvudmän.
                                                                  Dnr 267-2018 m.fl.     Sid 10 (12)




Jag delar emellertid Bolagsverkets uppfattning att det är en fråga för rättspraxis
att klarlägga om myndighetens bedömningar har varit för restriktiva när det
gäller vad som kan utgöra särskilda skäl för dispens från kravet på att anmälan
görs via den särskilda e-tjänsten. Det är inte heller JO:s uppgift att bedöma om
bestämmelserna om elektronisk anmälan har blivit föremål för tillräckligt
noggranna överväganden i den process som föregått regeringens förordning,
eller om de är utformade på ett sådant sätt att de tillgodoser det bakomliggande
syftet enligt fjärde penningtvättsdirektivet. I en situation som denna, där väg-
ledande förarbetsuttalanden saknas om formerna för fullgörandet av en ny
anmälningsplikt och förutsättningarna för dispens från dessa, måste det
emellertid enligt min mening krävas att den myndighet som ska tillämpa de nya
bestämmelserna noga överväger hur dessa bör tolkas för att bäst tillgodose
syftet med lagstiftningen. Myndigheten bör också förvissa sig om att berörda
befattningshavare får klara riktlinjer för handläggningen, så att denna blir
enhetlig och förutsebar. Det är en självklarhet att de enskilda som berörs av de
nya bestämmelserna måste få tillfredsställande information om möjligheten till
dispens och formerna för en dispensansökan.

Bolagsverkets utformning och tillhandahållande av information m.m.
Det är viktigt att den information som en myndighet lämnar är så klart och
tydligt formulerad att den inte lämnar utrymme för onödiga missförstånd. När
det gäller information som kan få stor spridning, exempelvis genom uppgifter
som läggs ut på en myndighets webbplats eller skickas med post till ett stort
antal mottagare, måste myndigheten lägga ned särskild omsorg (jfr JO:s beslut
den 13 april 2018, dnr 4677-2017).

I den informationsskrift som JO har hämtat in, och som enligt uppgift från
Bolagsverket skickades ut till ett mycket stort antal mottagare som berördes av
de nya reglerna om registrering av verkliga huvudmän, anges bl.a. följande:

      Du anmäler på bolagsverket.se
      Det är obligatoriskt att anmäla i vår e-tjänst på bolagsverket.se. Där hittar du
      också mer information om vad ditt företag måste göra och hur anmälan går till.
      Anmäl uppgifterna gratis senast den 1 februari 2018.
Informationsskriften ger således i denna del uttryck för att den enskilde
undantagslöst måste använda sig av myndighetens e-tjänst för att anmäla
verklig huvudman, vilket i och för sig är huvudregeln enligt regleringen på
området. Enligt min mening framstår det som anmärkningsvärt att informations-
skriften inte innehåller någon upplysning om möjligheten till dispens från detta
krav, och att det i sådant fall krävs särskilda skäl. Behovet av en sådan upp-
lysning torde vara särskilt angeläget i ett fall som detta, dvs. när en myndighet
informerar enskilda om ny författningsreglering som medför skyldigheter för
den enskilde. Jag är mycket kritisk till Bolagsverkets bristfälliga utformning av
informationen i denna del.

Det har även framkommit att Bolagsverket i sitt avvisningsbeslut i fråga om
DD:s anmälan om verklig huvudman har angett att dispens endast ges
                                                               Dnr 267-2018 m.fl.     Sid 11 (12)




”om företrädarna inte kan få svensk e-legitimation eller inte kommer åt inter-
net”. Formuleringen är enligt min mening missvisande bl.a. genom att det som
anges endast är två exempel på vad som kan utgöra särskilda skäl enligt
2 kap. 1 § andra stycket förordningen om registrering av verkliga huvudmän.
Jag noterar att samma formulering finns i avvisningsbeslut som CC och BB har
skickat in till JO. Det verkar alltså som att Bolagsverket återkommande har
angett denna motivering i sina beslut, vilket även antyds i myndighetens
remissvar. Jag är mycket kritisk till detta.

Bolagsverket har uppgett att den särskilda blanketten för ansökan om dispens
inte har gjorts tillgänglig via myndighetens webbplats. Enskilda har i stället fått
kontakta Bolagsverket på annat sätt för att få blanketten skickad till sig. Enligt
Bolagsverket är anledningen till detta att enskilda, i samband med att de
beställer blanketten, på ett tydligt och individualiserat sätt bör ges information
om att ansökan är avgiftsbelagd och att kraven för dispens är högt ställda. Jag
ställer mig frågande till Bolagsverkets resonemang. Det står enskilda fritt att
ansöka om dispens från kravet på att anmälan ska göras via den anvisade
e-tjänsten. Skriftlig information om avgifter och exempel på vad som kan
utgöra särskilda skäl för dispens kan lämpligen bifogas blanketten. Jag bedömer
att Bolagsverkets hantering i denna del onödigt har försvårat för enskilda att
ansöka om dispens. Jag är kritisk till Bolagsverkets hantering även i denna del.

Jag vill i detta sammanhang anmärka att Bolagsverket inte verkar ha tillämpat
sina egna föreskrifter i fråga om formkraven vid ansökningar om dispens. Som
framgått av redogörelsen för den rättsliga regleringen ovan anges i 4 § Bolags-
verkets föreskrifter om registrering av verkliga huvudmän att en ansökan om
dispens ska göras på nyss nämnda särskilda blankett. Bolagsverket har
emellertid i sitt yttrande anfört att blanketten kan användas vid en sådan
ansökan, men att även skrivelser som kan tolkas som en dispensansökan
behandlas som en sådan. Jag ser naturligtvis positivt på att Bolagsverket gör en
generös tolkning av om exempelvis en anmälan ska ses som en dispensansökan
eller inte. Jag vill emellertid framhålla att det är viktigt att en myndighets
verksamhet präglas av enhetlighet och förutsebarhet. I annat fall finns det risk
för att det uppstår osäkerhet om vilka krav myndigheten ställer på en ansökan.
Jag noterar i detta sammanhang att en anmälare, AA, har anfört att han blev
lovad av en tjänsteman vid Bolagsverket att få den aktuella blanketten skickad
till sig, men att så inte skedde. I stället tolkade myndigheten en av hans tidigare
skrivelser som en dispensansökan och avslog denna. Enligt AA fråntogs han
därigenom möjligheten att lämna in en formell ansökan och anföra ytterligare
skäl för dispens. Mot bakgrund av vad som kommit fram i denna del, och inte
minst med hänsyn till Bolagsverkets egna uppgifter, ifrågasätter jag om inte
Bolagsverket bör se över föreskrifternas utformning i detta avseende.

Sammanfattningsvis är det enligt min mening uppenbart att berörda enskilda
inte har fått tillfredsställande information om dispensmöjligheten och att
Bolagsverket onödigt har försvårat för enskilda att söka dispens. Det framstår
                                                             Dnr 267-2018 m.fl.    Sid 12 (12)




vidare som att Bolagsverket inte har förvissat sig om att berörda handläggare
haft tillräcklig kunskap om hur den införda dispensbestämmelsen skulle
tillämpas. Det är givetvis inte acceptabelt.

Underlåtenhet att hantera en begäran från en anmälare
Det har kommit fram att Bolagsverket vid sin handläggning av DD:s anmälan
om registrering av verklig huvudman inte har hanterat hans begäran att skriften
i andra hand skulle ses som en ansökan om dispens enligt 2 kap. 1 §
förordningen om registrering av verkliga huvudmän. DD:s begäran borde enligt
min uppfattning ha lett till någon form av åtgärd från myndighetens sida, t.ex.
en upplysning om regleringen i 4 § Bolagsverkets föreskrifter om registrering
av verkliga huvudmän, tillsammans med ett exemplar av den aktuella
blanketten. Bolagsverket förtjänar kritik även för denna bristfälliga hantering.

Övrigt
Vad som i övrigt har framkommit ger inte anledning till någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendena avslutas.
