# En domstolssekreterares åtgärd att i en privat rättslig angelägenhet använda sig av sin mejladress vid tingsrätten och kuvert med tingsrättens poststämpel samt tingsrättens handläggning av ett mål i vilket sekreteraren var part

JO 2008-04-15 dnr 2678-2007

BESLUT
                                                                       Datum                Dnr                    Sid
                                                                       2008-04-15           2678-2007             1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        En domstolssekreterares åtgärd att i en privat rättslig angelägenhet
                        använda sig av sin mejladress vid tingsrätten och kuvert med
                        tingsrättens poststämpel samt tingsrättens handläggning av ett mål i
                        vilket sekreteraren var part

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 15 juni 2007 ifrågasatte AA bl.a. om dom-
                        stolssekreteraren BB:s agerande i en privat rättslig angelägenhet var förenligt med
                        hennes anställning vid Södertälje tingsrätt.

                        Han uppgav i huvudsak följande. Hans hund och BB:s hund hamnade vid ett
                        tillfälle i oktober 2006 i slagsmål med varandra. BB:s hund fick då skador som
                        krävde veterinärvård. Han och BB kunde därefter inte komma överens om hur
                        kostnaderna för skadorna skulle fördelas dem emellan. Vid de kontakter de hade i
                        saken hänvisade BB till att hon arbetade vid Södertälje tingsrätt och därför visste
                        vad som gällde. Hon använde också tingsrättens kuvert och poststämpel och sin
                        mejladress hos tingsrätten i kommunikationen med honom. – BB stämde honom
                        vid Södertälje tingsrätt. Efter en omfattande skriftväxling biföll tingsrätten hennes
                        talan. Han hade i en skrivelse i målet påtalat att hon använt sig av tingsrättens
                        mejladress och tjänstekuvert vid kontakterna med honom. Trots detta
                        kommenterades inte saken i domen.

## Utredning

Handlingar i tingsrättens mål FT 2044-06 infordrades och granskades. Av dessa
                        framgick bl.a. att BB var kärande och gensvarande och AA var svarande och
                        genkärande i målet samt att tingsrätten i en dom i maj 2007 biföll BB:s talan och
                        ogillade AA:s talan. Av handlingarna framgick vidare att signaturen ”CC” hade
                        beslutat att stämning skulle utfärdas, att ett flertal förelägganden hade skickats till
                        parterna samt att en tingsfiskal därefter varit ordförande vid ett sammanträde för
                        muntlig förberedelse och sedermera också dömt i målet.

                        Ärendet remitterades till Södertälje tingsrätt för upplysningar om och yttrande över
                        användningen av kuvert poststämplade ”Södertälje tingsrätt” och BB:s mejladress
                        hos tingsrätten samt vilka överväganden tingsrätten gjorde i fråga om
                        domstolspersonalens befattning med målet.



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 2678-2007    Sid 2 (4)



Södertälje tingsrätt (lagmannen DD) kom in med ett yttrande och anförde att AA:s
uppgifter om användning av ett kuvert poststämplat ”Södertälje tingsrätt” och
mejladress framstod som riktiga och hans kritik som befogad. Vidare angavs att
BB inte hade deltagit i tingsrättens handläggning av målet i någon del. En domare
vid Nyköpings tingsrätt hade, efter den skriftliga beredningen, förordnats att
handlägga och avgöra målet.

Till tingsrättens yttrande var fogat bl.a. handlingar ur tingsrättens administrativa
ärende nr 18-07 i vilket följande var antecknat den 24 januari 2007.

      Anteckningar om åtgärder m.m. med anledning av påstått missbruk av tjänstekuvert
      Jag görs uppmärksam på aktbil 17 jämte bilagor i tingsrättens mål FT 2044-06.
      I målet FT 2044-06 väckte BB, anställd här som domstolssekreterare, 5.12.2006
      talan mot AA. Ersättning yrkas för skador som AA:s tik skall ha om åsamkat BB:s
      tik. I aktbil 17, som kom in 22.1.2007, gör AA:s ombud gällande att BB har utnyttjat
      sin position som anställd i domstolen bl. a. genom att använda sin tjänste-e-
      mailadress vid argumentation med AA under tiden 22.11 - 4.12.2006 samt genom att
      använda tingsrättens tjänstekuvert 10.11.2006 vid brevkontakt med AA.
      Av de vid aktbil 17 fogade bilagorna synes framgå att det handlar om
              fem e-postmeddelanden från BB:s e-postadress på arbetet (to 16.11.2006
               kl. 10.28, on 22.11.2006 kl. 11.28, on 29.11.2006 kl. 9.54, to 30.11.2006 kl.
               7.54 och må 4.12.2006 kl. 7.55)
              ett 10.11.2006 poststämplat tjänstekuvert med adressaten AA.
      –––
      Informerad om huvuddragen i anteckningarna ovan uppger BB självmant följande:
      Hon reflekterade inte över att e-postmeddelandena kunde uppfattas på det angivna
      sättet. Försändelsen innehöll ett intyg som arbetsgivaren hade gett henne och
      tjänstekuvertet användes av obetänksamhet. Hon ber spontant om ursäkt och
      förklarar att det inträffade inte skall upprepas.
      BB erinras med eftertryck om det olämpliga och, när det gäller tjänstebrevet, klart
      antastliga i sitt handlande. Med beaktande av hennes förklaring att det inträffade inte
      skall upprepas, i någon mån också av att det handlar om e-postkontakter före det att
      tvisten blev en domstolssak, får saken stanna vid detta.
      DD
      lagman
AA yttrade sig över remissvaret och uppgav bl.a. att fråga var om användande av
tjänstekuvert vid två tillfällen och att inget av dessa kuvert innehöll något intyg
från arbetsgivaren. Detta erhöll han från personalavdelningen vid tingsrätten i ett
annat kuvert.

Därefter inhämtades kompletterande upplysningar från DD som anförde följande.

      När det aktuella målet kom in lottades det på en rotel som innehades av en av tings-
      rättens rådmän. Denne hade då semester, varför beslut om att utfärda stämning
      fattades av en annan (nu pensionerad) rådman vid tingsrätten. Tingsrättens be-
      dömning var att så kunde ske då dels beslutet att utfärda stämning borde fattas utan
      dröjsmål och dels ett sådant beslut inte innefattar något ställningstagande i den ena
      eller andra riktningen i målet. Den efterföljande skriftväxlingen, som innebar endast
      kommunikation av handlingar utan någon bedömning av saken, sköttes av tings-
      rättens ordinarie kansli efter delegation eller, troligare, på rotelinnehavarens upp-
      drag. När målet började bli klart för avgörande engagerades en fiskal från Nyköping
                                                                      Dnr 2678-2007    Sid 3 (4)



      för ställningstagande till den fortsatta handläggningen. Det var denne som beslutade
      att sätta ut målet till muntlig förberedelse och sedermera avgjorde målet.
      Tingsrätten tog aldrig formellt ställning till om jäv förelåg eller inte, men rotel-
      innehavarens bedömning, som DD var informerad om och inte hade
      någon invändning emot, var att det till följd av att en av parterna var anställd hos
      tingsrätten förelåg jäv för domare vid tingsrätten att vidta sådana åtgärder i hand-
      läggningen av målet som innefattade någon form av bedömning. För att undvika
      jävsproblematiken engagerade man därför en domare från en annan tingsrätt när det
      blev dags att fatta beslut som kunde anses innefatta bedömningar.

Bedömning
BB:s handlande
I ärendet är klarlagt att BB i sina kontakter med AA i en privat rättslig
angelägenhet använde dels kuvert med tingsrättens poststämpel, dels – vid upp-
repade tillfällen – den mejladress hon har vid tingsrätten. AA har uppgett att hon
använde tjänstekuvert vid två tillfällen. Han har bifogat en kopia av ett kuvert. BB
har däremot till DD uppgett att hon använde tingsrättens kuvert vid ett tillfälle. AA
och BB har inte heller varit överens om vilken eller vilka handlingar som skickades
på detta sätt. – Jag finner inte skäl att utreda saken vidare eftersom det saknar
avgörande betydelse hur det förhåller sig i dessa avseenden.

Anställda vid domstolar kan i mindre omfattning använda sin mejladress hos
domstolen för privat bruk (21 § DvFS 2006:2 Domstolsverkets föreskrifter om
informationssäkerhet för gemensamma IT-system). Lämpligheten av att så sker
får bedömas i det enskilda fallet. I den angelägenhet som BB:s mejlanvändning
avsåg var hon och AA oense i en fråga om ersättning för skada som skulle kunna
komma att bli, och sedermera också blev, föremål för prövning
vid tingsrätten. Att i en sådan sak använda sin mejladress hos domstolen vid
kontakterna medför en risk för att det av motparten uppfattas som ett påtrycknings-
medel, även om det sker innan saken anhängiggjorts vid domstolen. Jag delar DD:s
uppfattning, som han också delgav BB, att hennes agerande i det aktuella fallet var
olämpligt.

Att en tjänsteman vid en domstol använder domstolens kuvert och poststämpel för
privat kommunikation är givetvis oacceptabelt. Jag har dock, bl.a. mot bakgrund av
att det rört sig om en eller möjligen ett par försändelser, inte funnit anledning att
vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av detta. BB förtjänar däremot kritik
för sitt handlande.

Tingsrättens handläggning av målet
I 4 kap. 13 § rättegångsbalken (RB) anges när en domare skall anses jävig. Syftet
med reglerna är allmänt sett att utesluta en domare från handläggningen av ett mål,
vari hans ställning antingen till någon av parterna eller till saken kan innebära fara
för partiskhet (Fitger, Rättegångsbalken, del 1, s. 4:22). I punkten 10 i
bestämmelsen föreskrivs att en domare är jävig att handlägga mål bl.a. om särskild
omständighet föreligger som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i
målet. En sådan omständighet som sägs i denna punkt avser i allmänhet domarens
förhållande till någon av parterna eller till den sak som är föremål för handläggning
(a.a. s. 4:31).
                                                                 Dnr 2678-2007   Sid 4 (4)



Om en domare känner till att en sådan omständighet föreligger som kan antas
utgöra jäv mot honom är han enligt 4 kap. 14 § RB skyldig att självmant ge det till
känna. Vidare framgår av 4 kap. 15 § RB att, sedan fråga om jäv uppkommit, får
domare vidta endast sådan åtgärd i målet som inte utan synnerlig olägenhet kan
uppskjutas och inte innefattar avgörande av målet.

Av utredningen har framkommit att tvisten mellan BB och AA handlades av
domare vid tingsrätten under den skriftliga förberedelsen, men att domare från
annan tingsrätt tog över när målet började bli klart för avgörande. Denne beslutade
då att sätta ut målet till sammanträde och avgjorde sedermera målet.

Jag delar uppfattningen att domstolens domare i den aktuella situationen var jäviga.
Förekomsten av jäv utgör emellertid, som nyss angetts, hinder inte endast mot att
avgöra målet, utan även mot att vidta andra handläggningsåtgärder. I den aktuella
situationen borde därför tingsrätten, när målet anhängiggjordes, utan dröjsmål ha
vidtagit åtgärder för att anförtro handläggningen till domare som inte var jävig.
Tingsrätten kan inte undgå kritik för att så inte skedde.

Med dessa uttalanden avslutas ärendet.
