# Initiativärende om elektronisk kommunikation för intagna inom kriminalvården

JO 2018-06-14 dnr 2689-2015

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2018-06-14              2689-2015             1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Initiativärende om elektronisk kommunikation för intagna inom
                        kriminalvården


                          Beslutet i korthet: JO har under senare år fått många klagomål som gäller Kriminal-
                          vårdens INTIK-system. Genom intagnas berättelser i anmälningar och under inspek-
                          tioner har det kommit fram att intagna är missnöjda både med INTIK-systemets tek-
                          niska begränsningar och med kostnaderna för att ringa inom systemet. Kriminal-
                          vården har vid sin beredning av yttrandet till JO konstaterat att praxis avseende i vilka
                          situationer intagna beviljas tillstånd att ringa till personer som har IP-abonnemang
                          eller mobilabonnemang tycks variera i viss utsträckning. I sitt beslut uttalar JO att det
                          inte är godtagbart ur ett rättssäkerhetsperspektiv att praxis skiljer sig åt i fall där
                          omständigheterna är likvärdiga. JO ser därför positivt på Kriminalvårdens avsikt att
                          kartlägga skillnaderna för att kunna åstadkomma en mer enhetlig praxis. JO uttalar
                          vidare att hon välkomnar att Kriminalvården, under initiativärendets handläggning, har
                          infört en ny samtalstaxa för telefonsamtal inom INTIK-systemet, vilket bl.a. innebär att
                          samtal inom Sverige kostar lika mycket oavsett om det gäller fast telefoni eller
                          mobiltelefoni. JO kommer att följa utvecklingen på området och Kriminalvårdens
                          fortsatta arbete med frågor kring intagnas telefoni.

## Initiativet

Den 11 maj 2015 beslutade dåvarande chefsjustitieombudsmannen Elisabet
                        Fura att, inom ramen för ett särskilt upplagt initiativärende, utreda frågan om
                        möjligheterna till elektronisk kommunikation för intagna inom kriminalvården.

## Bakgrund

Som underlag för chefsJO:s beslut om initiativ upprättades en promemoria. Av
                        promemorian framgår att det i samband med inspektioner och genom anmäl-
                        ningar har framförts klagomål till JO om Kriminalvårdens särskilda system för
                        kontrollerat telefonerande (INTIK-systemet). Klagomålen som framförts till JO
                        har avsett dels begränsningen av vilka typer av externa system som de intagna
                        får ringa till, dels kostnaden för att ringa inom INTIK-systemet. Intagna har
                        klagat bl.a. på att det inte är möjligt att ringa till mobil- eller IP-abonnemang
                        inom INTIK-systemet. Intagna har påpekat att det i dag är mycket få som har ett
                        ”fast” telefonabonnemang och att det framstår som oskäligt att anhöriga ska
                        behöva skaffa ett sådant för att kunna hålla kontakten under tiden för frihets-


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 2689-2015        Sid 2 (10)




berövandet. En intagen har uttryckt missnöje med att kostnaderna för att upp-
rätthålla kontakten med familjen blir orimligt hög i förhållande till vad en inta-
gen maximalt kan få i lön. Enligt den intagne räcker ett telefonkort som kostar
100 kronor i ca 4,5 timmar vid samtal till ett fast abonnemang och i ca 40 minu-
ter vid samtal till ett mobilabonnemang. Maxlönen per månad är 1 400 kronor
och ska även räcka till hygienartiklar, godis, nikotin och frimärken m.m.

Utredning
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över det som redovisats i
promemorian.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt remissvar i juni 2016 anförde Kriminalvårdens huvudkontor, genom
anstalts- och häktesdirektören, följande (den uppdragsbeskrivning som
redovisades i remissvaret har utelämnats här):

## Författningsbestämmelser

Av 7 kap. 4 § fängelselagen (2010:610) (FäL) framgår att en intagen får stå i
      förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation i den
      utsträckning det lämpligen kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om
      den
      1.   kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning
           enligt 5 §,
      2.   kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller
      3.   på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.
      Av allmänna råd till bestämmelsen i FARK Fängelse framgår följande. Med
      uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för elektronisk
      kommunikation, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt
      tillgången till personal och utrustning för sådan kommunikation.
      Tillstånd till elektronisk kommunikation med en person som avtjänar ett fängel-
      sestraff eller är föremål för kriminalvård i frihet bör normalt inte beviljas.
      Detsamma gäller elektronisk kommunikation med en person som är misstänkt
      för brott, missbrukar narkotika eller är medlem i eller har annan koppling till ett
      kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet. Om personen är närstående
      till den intagne kan dock tillstånd till avlyssnad kommunikation medges, om
      riskerna kan hanteras genom avlyssningen.
      Av 7 kap. 5 § första stycket FäL framgår att elektronisk kommunikation mellan
      en intagen och en annan person får avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhets-
      skäl. De som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kon-
      trollen.
      Av 20 § fängelseförordningen (2010:2010) (FäF) framgår att elektronisk kom-
      munikation endast får äga rum med utrustning som tillhandahålls eller godkänns
      av Kriminalvården.
      Av 7 kap. 11 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse
      (2011:1) (FARK Fängelse) framgår att en intagens ansökan om telefontillstånd
      ska betraktas som en ansökan om tillstånd att ringa inom INTIK-systemet, om
      inte den intagne anger något annat.
      Av 7 kap. 12 § FARK Fängelse framgår att en intagen i en anstalt av säkerhets-
      klass 1 inte får ringa till IP-telefoni inom INTIK-systemet. Det gäller dock inte
      avlyssnade samtal inom INTIK-systemet. Av allmänna råd till bestämmelsen
                                                                   Dnr 2689-2015         Sid 3 (10)




följer att avlyssning av telefonsamtal inom INTIK-systemet endast sker vid
säkerhetsavdelning.
Av 7 kap. 13 § FARK Fängelse framgår att en intagen får beviljas tillstånd att
ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet endast om
1.   tillstånd till samtalet av säkerhetsskäl inte kan beviljas inom det systemet
     och
2.   den intagne har starka skäl för att få ringa samtalet.
Tillstånd till ett telefonsamtal som Kriminalvården ska bekosta genom bidrag till
den intagne får medges utanför INTIK-systemet, även om tillstånd inom det
systemet kan beviljas. Av allmänna råd till bestämmelsen följer att starka skäl att
få ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet kan finnas t.ex. för samtal till en
närstående, om behovet av kontakt inte kan tillgodoses på annat sätt, eller för
samtal till en advokat.
Av 7 kap. 14 § FARK Fängelse framgår att om tillstånd till telefonsamtal inom
INTIK-systemet inte kan beviljas på grund av säkerhetsskäl och samtal istället
genomförs utanför det systemet enligt 13 § ska samtalet avlyssnas, om det inte är
uppenbart obehövligt.
Av 7 kap. 15 § FARK Fängelse framgår att avlyssning av ett telefonsamtal ska
ske i realtid. Om det inte är möjligt får samtalet spelas in och avlyssnas i efter-
hand, om det innebär tillräcklig kontroll.

INTIK
Under åren 1998 och 1999 utvecklade Kriminalvården tillsammans med Teligent
Telecom AB ett system för att hantera de intagnas samtal över det fasta telefon-
nätet, INTIK-systemet. Drift och utveckling av systemet har sedermera tagits
över av Informationsutveckling AB.
INTIK-systemet ger möjlighet till kontroll av vilken person en intagen ringer till.
Det innehåller också säkerhetsfunktioner som kontrollerar att vidarekoppling och
flerpartssamtal inte kan ske. INTIK-systemet infördes för att Kriminalvården
bättre skulle kunna administrera och underlätta de intagnas telefonanvändande
och som ett hjälpmedel för att intagna skulle kunna använda telefon på egen
hand utan att säkerheten åsidosätts.
Före införandet av INTIK-systemet genomfördes intagnas telefonsamtal antingen
via en vanlig telefonautomat eller med en tjänstetelefon. Detta sätt för de intagna
att telefonera var personalkrävande och krävde dessutom i stor utsträckning att
samtalen avlyssnades. Användandet av INTIK-systemet har medfört att intagna i
högre grad än tidigare själva kan råda över sitt telefonerande och på ett enklare
sätt upprätthålla sitt sociala kontaktnät samt att intagna kan ringa i betydligt
större omfattning än tidigare. Under åren 2006 och 2007 uppdaterades systemet
för att kunna detektera, dvs. känna skillnad på, telefonnummer som hör till ana-
loga abonnemang respektive IP-abonnemang.

Begränsningar i rätten att ringa vissa telefonsystem

IP-telefoni
Vid samtal till IP-telefoni finns det inom INTIK-systemet inga tekniska möjlig-
heter att kontrollera vilken person en intagen ringer till eller förhindra att vidare-
koppling och flerpartssamtal sker. Detta beror på att IP-telefoni inte skickar till-
baka någon signal när samtal kopplas fram. Såvitt Kriminalvården känner till
finns det inte heller någon annan teknisk lösning som kan spåra samtal till IP-
telefoni.
Utöver det föreskriftsreglerade förbudet mot att ringa till IP-telefoni inom
INTIK-systemet inom anstalt av säkerhetsklass 1 (se ovan under författnings-
bestämmelser), så finns det inte något hinder mot att tillåta intagna att ringa IP-
                                                                    Dnr 2689-2015        Sid 4 (10)




telefoni inom INTIK. Bedömningen av om ett tillstånd att ringa till IP-telefoni
inom INTIK ska beviljas görs utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet
och med en tillämpning av 7 kap. 4 § FäL. Enligt Kriminalvårdens föreskrifter
ska ett telefonsamtal som genomförs utanför INTIK-systemet på grund av att de
inte kan beviljas inom INTIK-systemet på grund av säkerhetsskäl, avlyssnas om
det inte är uppenbart obehövligt.
Med anledning av detta ärende har yttranden angående hanteringen av tillstånd
till IP-telefoni inhämtats från flera regioner. Av yttrandena tycks förhållandena
vara sådana att intagna på anstalter av säkerhetsklass 3 normalt tillåts att ringa
till IP-telefoni inom INTIK-systemet. På anstalter av säkerhetsklass 2 beviljas
sådana tillstånd i varierande utsträckning. I de flesta fall då telefontillstånd
medges till IP-telefoni inom INTIK-systemet rör det sig om tillstånd till en
närstående.
Kriminalvården kan konstatera att praxis avseende tillstånd för intagna att ringa
till IP-telefoni tycks skilja sig åt i viss utsträckning även om man tar i beaktande
att det rör sig om individuella riskbedömningar. Av allt att döma vilar skillna-
derna framför allt på en osäkerhet gällande bedömningen av vilka risker som får
anses vara godtagbara. Kriminalvården har för avsikt att närmare kartlägga skill-
naderna i syfte att successivt kunna ensa praxis. Se mer om detta nedan under
Myndighetens fortsatta arbete.

Närmare om avlyssning
Eftersom samtal till IP-telefoni inte kan kontrolleras genom de tekniska kontroll-
funktionerna i INTIK-systemet så återstår det att antingen tillåta okontrollerade
samtal till IP-telefoni eller att kontrollera intagnas samtal genom avlyssning.
Kriminalvårdens möjligheter att avlyssna intagnas samtal regleras i fängelse-
lagen samt i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse (se ovan
under författningsbestämmelser). I praktiken begränsas möjligheterna till avlyss-
ning också av att en sådan åtgärd kräver omfattande personalresurser.
Kriminalvårdens säkerhetsavdelning arbetar för närvarande med olika tekniska
lösningar för att möjliggöra inspelning av samtal i en annan omfattning än vad
som är möjligt i dag och för att underlätta hanteringen av inspelning och avlyss-
ning av sådana samtal. Det återstår emellertid en del arbete innan de tekniska
lösningarna är färdiga för implementering.
En fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning nya tekniska lösningar är
förenliga med befintliga bestämmelser i FäL om avlyssning av elektronisk
kommunikation. Av 7 kap. 5 § första stycket FäL framgår, som ovan redovisats,
att elektronisk kommunikation mellan en intagen och en annan person får
avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl samt att de som ska kommu-
nicera med varandra ska informeras om kontrollen i förväg. Enligt Kriminal-
vårdens uppfattning krävs däremot inte att avlyssningen äger rum i realtid. I
författningskommentaren till bestämmelsen (se prop. 2009/10:135 s. 146) anges
att avlyssningen ska ske på lämpligt sätt, normalt genom att kommunikationen
avlyssnas av personal i direkt anslutning till att den äger rum.
I syfte att kunna tillåta samtal till IP-telefoni i en högre utsträckning än i dag har
Kriminalvården för avsikt att vidare utreda de rättsliga förutsättningarna för att
införa stickprovsvis avlyssning samt för att bevara och gallra inspelningar. Se
mer om detta nedan under Myndighetens fortsatta arbete.

Mobiltelefoni
De säkerhetsrisker som är förknippade med telefontillstånd till mobilnummer är
att det inte går att säkerställa att det SIM-kort som telefonnumret går till är place-
rat i en telefon som innehas av den person som den intagne ansökt om tillstånd
till att ha kontakt med. Även om mobilabonnemanget är registrerat på en person
som Kriminalvården har gjort en bakgrundskontroll på och godkänt telefon-
tillstånd till är en mobiltelefon eller ett SIM-kort mycket lätta att överlåta. Det
finns därför risk för att telefonen lämnas vidare till någon annan person. Det är
                                                                    Dnr 2689-2015         Sid 5 (10)




inte nödvändigtvis så att personen ansöker om telefontillstånd med avsikten att
missbruka tillståndet utan det kan röra sig om starka påtryckningar från andra
personer.
På samma sätt som när en intagen vill ringa till en IP-telefon så måste Kriminal-
vården, när en intagen vill ringa till en mobiltelefon, bedöma de risker som
kommunikationen är förenad med. En sådan riskbedömning måste göras med
utgångspunkt i vad som är känt om den intagne, den som den intagne vill ha
kontakt med, samt relationen dem emellan. Normalt gör sig riskerna kring ett
tillstånd starkare gällande ju högre anstaltens säkerhetsklass är.
Med anledning av detta ärende har yttranden angående hanteringen av tillstånd
till mobiltelefoner inhämtats från flera regioner. Av yttrandena tycks förhållan-
dena vara sådana att intagna på anstalter av säkerhetsklass 3 normalt tillåts att
ringa till mobiltelefoner inom INTIK-systemet. På anstalter av säkerhetsklass 2
beviljas tillstånd till mobiltelefoner i varierande omfattning medan anstalter av
säkerhetsklass 1 nästintill uteslutande avslår ansökningar om telefontillstånd till
mobiltelefoner. I de flesta fall då telefontillstånd medges till en mobiltelefon
inom INTIK-systemet rör det sig om tillstånd till en närstående.
Kriminalvården kan, på samma sätt som rörande IP-telefoni, konstatera att praxis
avseende tillstånd för intagna att ringa till mobiltelefoner tycks skilja sig åt i viss
utsträckning även om man tar i beaktande att det rör sig om individuella risk-
bedömningar. Av allt att döma vilar skillnaderna även här framför allt på en
osäkerhet gällande bedömningen av vilka risker som får anses vara godtagbara.
Kriminalvården har för avsikt att närmare kartlägga skillnaderna i syfte att
successivt kunna ensa praxis. Se mer om detta nedan under Myndighetens fort-
satta arbete.
Det har länge funnits tekniska lösningar för att positionera mobiltelefoner som
använts vid SOS-alarm. Lösningen har emellertid inte varit tillgänglig för andra
organisationer eller företag. Kriminalvårdens säkerhetsavdelning arbetar för
närvarande med att ta fram en funktion för positionering av en mobiltelefon.
Genom att positionera mobiltelefonen till den adress där personen som kontrolle-
rats och godkänts av Kriminalvården bor när ett samtal inom INTIK-systemet
ska kopplas fram, kan Kriminalvården på samma sätt som med en analog telefon
få bättre kontroll över att samtalsmottagaren är den avsedda. När positionerings-
systemet är färdigutvecklat och implementerat skulle Kriminalvården i huvudsak
kunna likställa en mobiltelefon med en analog telefon och därmed kunna god-
känna fler samtal till mobiltelefoner.
Kriminalvården utreder nu de rättsliga förutsättningarna för att kunna hantera
positionering av mobiltelefoner och den information som därigenom ackumu-
leras, allt i syfte att tillåta samtal till mobiltelefoni inom INTIK-systemet i en
högre utsträckning än idag. Se mer om detta nedan under Myndighetens fortsatta
arbete.

Kostnaden för att ringa inom INTIK-systemet
Vid telefonsamtal inom INTIK-systemet styrs den intagnes samtal via röstmed-
delanden som spelas upp i luren. Röstmeddelandena hjälper den intagne att
genomföra samtalet. Debitering av samtal inom Sverige börjar först när samtalet
kopplas upp vilket medför att några startavgifter inte finns. Innan någon upp-
koppling sker informeras den intagne om hur många markeringar som finns kvar
på telefonkortet samt hur lång tid samtal till valt telefonnummer kan genomföras.
Telefonkort finns med valörerna 20 och 100 kr. Ett samtal inom Sverige till ett
fast abonnemang kostar 0,35 kr/min och ett mobilsamtal kostar 2,30 kr/min.
Anstalten köper telefonkorten från Kriminalvårdens huvudkontor och telefon-
korten säljs sedan till de intagna genom anstaltens kiosk.
Den avgift intagna betalar för samtal inom INTIK-systemet har beräknats utifrån
kostnaden som Kriminalvården har för trafikavgift med ett påslag för myndig-
                                                                 Dnr 2689-2015       Sid 6 (10)




hetens kostnader för INTIK-systemet som sådant (bl.a. för drift och underhåll av
systemet). Detta medför att kostnaden för ett telefonsamtal inom INTIK-
systemet är högre än för motsvarande samtal utanför systemet.
De kostnader för INTIK-systemet som beaktats vid prissättningen, och seder-
mera vid beräkningen av myndighetens kostnader för systemet, består av:
1. Kostnaden för systemet i sig (till Informationsutveckling AB)
2. Trafikavgifter (till Telia)
3. Överföring av samtal till Informationsutvecklings växel som är en fast
månadskostnad till Telia
4. Kostnaden för att trycka upp telefonkort
Efter ett upphandlingsförfarande, som inleddes år 2012, fattade Kriminalvården
den 19 februari 2013 ett tilldelningsbeslut genom vilket myndigheten antog
Tele2:s anbud om leverans av telefoni. I upphandlingen var det tre företag som
lämnade anbud. Med anledning av en överprövningsprocess dröjde det till den
18 juni 2014 innan avtalet mellan Kriminalvården och Tele2 slutligen kunde
undertecknas. Detta avtal gäller från och med avtalets undertecknande och fyra
år framåt med en möjlighet för Kriminalvården att förlänga avtalet med upp till
24 månader. Avtalet har allt sedan dess implementerats inom Kriminalvården. På
grund av oförutsedda tekniska problem så har övergången till den nya operatören
tagit längre tid än planerat och förväntas vara avslutad under hösten 2016.
I anslutning till att samtliga Kriminalvårdens enheter lagts över till Tele2
kommer även prissättningen för samtal inom INTIK-systemet att ses över. Se
mer om detta nedan under Myndighetens fortsatta arbete.

Myndighetens fortsatta arbete
Kriminalvården genomförde i januari 2015 en större omorganisation. Ett syfte
med den nya organisationen har varit att öka förmågan att leda och styra hela
Kriminalvårdens alla verksamhetsdelar för att kunna erbjuda en mer samman-
hållen, likvärdig och rättssäker kriminalvård i hela landet. Den nya organi-
sationsstrukturen skapar alltså goda förutsättningar för att kunna ensa praxis på
ett flertal viktiga områden, bl.a. avseende intagnas möjligheter till elektronisk
kommunikation.
Frågan om intagnas möjligheter till kontakt med omvärlden bl.a. genom telefon
har varit föremål för diskussion under längre tid. Nya tekniska lösningar skapar
både ökade möjligheter till snabbare och billigare elektronisk kommunikation
men också nya utmaningar vad gäller kontrollen av kommunikationen. Intagnas
intresse av utökade möjligheter till kontakt med omvärlden måste ställas mot de
risker intagnas utnyttjande av elektroniska kommunikationsvägar kan innebära.
Det är Kriminalvårdens lagstadgade skyldighet att göra denna avvägning och att
hantera båda aspekterna.
I syfte att förbättra intagnas möjligheter till elektronisk kommunikation har
anstalts- och häktesdirektören tillsammans med säkerhetsdirektören beslutat att
tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn över intagnas möjlig-
heter till elektronisk kommunikation, se bifogad uppdragsbeskrivning Översyn
av intagnas möjligheter till elektronisk kommunikation [utelämnad här, JO:s
anm.]. Översynen är en vidareutveckling av tidigare utvecklingsarbete. Målet
med översynen är att förbättra intagnas möjligheter till elektronisk kommuni-
kation. Genom att identifiera och utnyttja ny teknik ska intagna beredas en billi-
gare och ökad tillgång till elektronisk kommunikation. Möjligheterna att
förbättra intagnas tillgång till elektronisk kommunikation genom en enklare och
snabbare hantering av ansökan om tillstånd ska utredas. Genom att utveckla en
enhetlig praxis vid bedömning av intagnas ansökan om elektronisk kommuni-
kation ska intagnas möjligheter till elektronisk kommunikation ytterligare för-
bättras.
Arbetsgruppen ska presentera sina resultat för Kriminalvårdens strategiska
ledningsgrupp i oktober 2016. Utefter ledningsgruppens inriktningsbesked ska
                                                                     Dnr 2689-2015      Sid 7 (10)




      sedan förslag till åtgärder tas fram, liksom en plan för hur dessa åtgärder kan
      genomföras. Kriminalvården avser att hålla JO underrättad om de förändringar
      som vidtas angående intagnas möjligheter till elektronisk kommunikation.


Kriminalvårdens arbete efter remissvaret
Jag har tagit del av den avslutande rapporten från Kriminalvårdens arbetsgrupps
översyn över intagnas möjligheter till elektronisk kommunikation (Rapport
telefoniuppdraget, 2018-03-13, dnr 2018-7217). Av rapporten framgår att
arbetsgruppen analyserat och sett över flera frågor och att de åtgärder som
analysarbetet ledde fram till har vidtagits. Sammanfattningsvis har Kriminal-
vården arbetat med följande frågor som rör intagnas telefoni:

   praxisdiskussioner om IP- och mobiltelefoni,

   översyn av de tekniska möjligheterna för mobilpositionering och avlyssning
    i efterhand,

   rättslig analys av inhämtande av samtycke från den som en intagen vill ha
    telefonkontakt med, särskilt när det gäller barn, samt mobilpositionering
    och avlyssning,

   förfrågan via Europris (en organisation som samlar kunskap om europeiska
    fängelsesystem) om ordningen i några andra europeiska länder.

Den 6 december 2016 infördes en funktion i INTIK, en s.k. röstprompt, som
innebär att mottagaren måste bekräfta att han eller hon vill ta emot samtalet.
Anstalts- och häktesdirektören beslutade vidare den 4 juli 2017 om nya samtals-
taxor för intagnas telefoni. Beslutet innebar sammanfattningsvis att taxan för
samtal till mobiltelefon sänktes till samma taxa som för samtal till fast telefon,
0,35 öre per minut, dvs. samma taxa för alla inrikessamtal. För utrikessamtal
tillkommer utöver denna taxa den extra trafikavgiften för respektive land, vilken
framgår av en bilaga till beslutet. Den 28 augusti 2017 beslutade general-
direktören om en ändring i Kriminalvårdens förskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:2) om häkte, FARK Häkte. Ändringen innebar att Kriminalvården
tog bort kravet på att den som den intagne vill ha besöks- och telefontillstånd
till måste samtycka till kontakten. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2017
(KVFS 2017:3). Den 29 augusti 2017 beslutade anstalts- och häktesdirektören
om ändringar i Kriminalvårdens Handbok om besök och elektronisk kommuni-
kation i anstalt och häkte (2014:3), vilka också trädde i kraft den 1 oktober
2017.

Dom i ett skadeståndsmål mot staten
Jag har tagit del av Södertörns tingsrätts dom den 6 november 2017 i mål
nr T 4237-16. I målet har tingsrätten prövat ett ersättningsanspråk riktat mot
staten från personer som tidigare varit intagna i anstalt. I korthet kan sägas att
grunden för talan var att den kostnad som de intagna haft för att ringa samtal
från anstalten varit högre än vad motsvarande samtal kostade ute i samhället.
                                                                  Dnr 2689-2015      Sid 8 (10)




Käromålet ogillades. Jag har fått veta att domen har överklagats till Svea
hovrätt.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt yttrande redogjort för de bestämmelser som reglerar
intagnas kontakt med andra personer genom elektronisk kommunikation. För
egen del finner jag anledning att redogöra för två bestämmelser som är av
central betydelse för Kriminalvårdens verksamhet.

Enligt 1 kap. 5 § första stycket fängelselagen (2010:610) ska verkställigheten
utformas så att den intagnes anpassning i samhället underlättas och så att
negativa följder av frihetsberövandet motverkas.

Enligt 1 kap. 6 § fängelselagen får verkställigheten inte innebära andra
begränsningar i den intagnes frihet än de som följer av denna lag eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas (första
stycket). En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig
proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är
tillräcklig ska den användas (andra stycket).

Bedömning
Inledning
Som jag anfört tidigare har JO under senare år fått många klagomål som gäller
Kriminalvårdens INTIK-system. Klagomålen har förts fram både i samband
med inspektioner av anstalter och genom anmälningar. Under handläggningen
av detta initiativärende har en intagen (AA) spontant lämnat in en skrivelse i
syfte att de omständigheter som – enligt dennes mening – är viktiga för de
intagna ska bli belysta. AA har anfört bl.a. att det inte är rimligt att Kriminal-
vården helt förbjudit intagna i anstalter av säkerhetsklass 1 att ringa till IP-
abonnemang. Enligt AA har en majoritet av den svenska befolkningen i dag IP-
baserade abonnemang, och dessutom är kostnaden för att ha ett analogt abon-
nemang betydligt högre för den enskilde än att ha ett IP-abonnemang. AA har
vidare ifrågasatt Kriminalvårdens lagliga möjligheter att spela in och i efterhand
avlyssna samtal respektive att använda positionering vid godkännande av tele-
fontillstånd till mobiltelefoner. AA har även ifrågasatt Kriminalvårdens pris-
sättning av telefonsamtal inom INTIK-systemet.

Genom intagnas berättelser har det blivit uppenbart för mig att intagna är miss-
nöjda både med INTIK-systemets tekniska begränsningar och med kostnaderna
för att ringa inom INTIK-systemet.

För den som är intagen i anstalt är det viktigt att kunna hålla kontakten med
bl.a. sina anhöriga via telefon. Det har ofta betydelse både för deras
återanpassning i samhället och för att motverka de negativa följderna av
frihetsberövandet. Många anhöriga har av olika skäl mycket begränsade
möjligheter eller inga möjligheter alls att besöka den intagne i anstalten. Det är
                                                                 Dnr 2689-2015       Sid 9 (10)




dessutom många intagna som av olika anledningar inte har möjlighet att träffa
sina anhöriga under permissioner. Därför är det viktigt att Kriminalvården kan
erbjuda intagna ett telefonisystem som är anpassat till dagens moderna
telekommunikation både när det gäller tekniska lösningar och prissättning. Det
är också viktigt att Kriminalvårdens handläggning av ärenden som gäller
telefontillstånd görs på ett rättssäkert sätt.

Tillstånd för samtal till IP-abonnemang och mobilabonnemang
Kriminalvården har konstaterat att praxis avseende i vilka situationer intagna
beviljas tillstånd att ringa till personer som har IP-abonnemang eller
mobilabonnemang tycks variera i viss utsträckning. Det är naturligtvis inte
godtagbart ur ett rättssäkerhetsperspektiv att praxis skiljer sig åt i fall där
omständigheterna är likvärdiga. Jag ser därför positivt på Kriminalvårdens
avsikt att kartlägga skillnaderna för att kunna åstadkomma en mer enhetlig
praxis.

Intagnas kostnader för telefonsamtal
Som redan framhållits är det av stor betydelse för intagna i anstalt att kunna
hålla kontakten med anhöriga via telefon. Därför är det önskvärt att intagna kan
erbjudas telefonkontakt till kostnader som framstår som rimliga i förhållande till
deras inkomster. Många intagna har uttryckt att kostnaderna för telefoni är
kännbara och ifrågasatt Kriminalvårdens prissättning för telefonsamtal inom
INTIK-systemet.

I sitt yttrande anförde Kriminalvården att prissättningen för samtal inom
INTIK-systemet skulle ses över i anslutning till att samtliga Kriminalvårdens
enheter lagts över till Tele2.

Jag har därefter fått veta att Kriminalvården den 21 augusti 2017 införde en ny
samtalstaxa för telefonsamtal inom INTIK-systemet. Den nya samtalstaxan
innebär bl.a. att samtal inom Sverige kostar lika mycket oavsett om det gäller
fast telefoni eller mobiltelefoni. Jag välkomnar detta.

Av Kriminalvårdens yttrande framgår att den avgift som intagna betalar för
samtal inom INTIK-systemet har beräknats utifrån den kostnad som Kriminal-
vården har för trafikavgift, med ett påslag för myndighetens kostnader för
INTIK-systemet som sådant (bl.a. för drift och underhåll av systemet). Detta
medför, enligt Kriminalvården, att kostnaden för ett telefonsamtal inom INTIK-
systemet är högre än för motsvarande samtal utanför systemet. Av arbetsgrup-
pens slutrapport framgår att Kriminalvården inte får täckning för hela kostnaden
för intagnas telefonerande inom INTIK utan att kostnaderna överstiger intäk-
terna med ca 1 miljon kronor. Det kan ändå ifrågasättas om det är rimligt att de
intagna ska stå för en del av Kriminalvårdens kostnader för INTIK-systemet
som sådant. Jag avstår dock från att uttala mig i denna fråga.
                                                                    Dnr 2689-2015   Sid 10 (10)




Kriminalvårdens fortsatta arbete
Av Kriminalvårdens yttrande framgår att anstalts- och häktesdirektören till-
sammans med säkerhetsdirektören beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med upp-
drag att göra en översyn över intagnas möjligheter till elektronisk kommuni-
kation. Syftet med översynen var enligt Kriminalvården att förbättra intagnas
möjligheter till elektronisk kommunikation. Som jag redogjort för ovan har
arbetsgruppen numera slutfört sitt uppdrag och flera åtgärder har vidtagits. Jag
har också fått veta att Kriminalvården kommer att fortsätta att arbeta med frågor
kring intagnas telefoni inom ramen för det utvecklingsuppdrag om modern
kommunikation mellan klienter och omvärld som tagits in i myndighetens
nationella verksamhetsplan för åren 2018–2020. De lösningar som Kriminal-
vården, enligt yttrandet i detta ärende, överväger kan medföra både fördelar och
nackdelar för enskilda. Jag konstaterar att de frågeställningar som Kriminalvår-
den har att hantera i anslutning till utvecklingen av intagnas kommunikation
med omvärlden är mycket komplexa. Jag har för avsikt att följa utvecklingen på
området.

Avslutningsvis vill jag upplysa om att jag i dag fattat beslut i ytterligare två
ärenden som gäller INTIK-systemet, dnr 3682-2016 och dnr 7618-2016.

Ärendet avslutas.
