# Allvarlig kritik mot Polismyndigheten för att en polisanmälan upprättades först närmare tio månader efter att anmälan gjordes

JO 2024-09-30 dnr 2690-2023

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                         2024-09-30             2690-2023           Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                         Allvarlig kritik mot Polismyndigheten för att en polisanmälan
                         upprättades först närmare tio månader efter att anmälan gjordes


                          Beslutet i korthet: En person besökte närpolisstationen i Gävle för att anmäla brott
                          och lämnade in ett skriftligt underlag för sin anmälan. Det tog dock närmare tio
                          månader innan Polismyndigheten upprättade en anmälan. Under den tiden hade en
                          kriminalinspektör kontaktat anmälaren och ifrågasatt om det anmälda var brottsligt
                          och fört en diskussion om enskilda delar av brottsbeskrivningen. JO konstaterar att
                          inspektören istället skyndsamt borde ha sett till att anmälan togs upp och låtit en
                          förundersökningsledare ta ställning till eventuella frågor vid en efterföljande
                          granskning.
                          Polismyndigheten får allvarlig kritik för att anmälan initialt inte togs om hand med
                          tillräcklig skyndsamhet och för att det tog oacceptabelt lång tid innan en polisanmälan
                          upprättades. Även kriminalinspektören kritiseras för sitt agerande.
                          Genom utredningen har det också kommit fram att möjligheterna att göra en anmälan
                          på plats vid den aktuella polisstationen var mycket begränsade. JO betonar vad han
                          uttalat i andra sammanhang om att bristande tillgänglighet kan skada allmänhetens
                          förtroende för Polismyndigheten och minska villigheten att anmäla brott.
                          JO gör, på förekommen anledning, också uttalanden om skyldigheten för en
                          myndighet att biträda JO i en granskning.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 27 mars 2023 förde AA fram klagomål
                         mot Polismyndigheten. Han var kritisk till att myndigheten inte hade upprättat
                         en polisanmälan trots att han flera månader tidigare hade anmält brott.

                         AA bifogade omfattande mejlkorrespondens med kriminalinspektören BB.

## Utredning

JO informerades om att en åklagare hade inlett förundersökning om tjänstefel
                         avseende det anmälda. Förundersökningen lades ned den 13 april 2023 och JO
                         tog del av utredningen.

                         Polismyndigheten uppmanades att yttra sig över AA:s klagomål och över
                         myndighetens hantering i övrigt av hans önskemål om att anmäla brott.

 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                   Dnr 2690-2023      Sid 2 (6)




Myndigheten skulle också redogöra för de rutiner för anmälningsupptagning
och upprättande av anmälan som tillämpas i lokalpolisområde Gästrikland samt
hur rutinerna förhåller sig till bestämmelsen i 9 § första stycket polislagen om
en polismans skyldighet att rapportera brott.

Polismyndigheten (juristen CC) yttrade sig den 12 september 2023 efter att ha
hämtat in upplysningar från DD som är gruppchef för stöd och service vid
lokalpolisområdet. Polismyndigheten uppgav att BB hade fått tillfälle att yttra
sig men valt att avstå.

Av Polismyndighetens yttrande och den övriga utredningen hos JO framgår i
huvudsak följande.

AA besökte receptionen vid närpolisstationen i Gävle den 11 november 2022
för att göra en anmälan om tjänstefel, fakturabedrägeri och förtal. Vid besöket
lämnade han in ett skriftligt underlag för sin anmälan. Handlingarna
vidarebefordrades till BB för upprättande av anmälan. Det finns inte någon
uppgift om när det skedde.

I slutet av december 2022 skickade BB ett mejl till AA med information om att
någon anmälan ännu inte hade upprättats, att det för närvarande var extra lång
väntetid för skrivelser som lämnats in fysiskt eller via polisens e-tjänst samt att
de låg efter ungefär 1,5 månad. Hon uppgav vidare att en anmälan
förhoppningsvis skulle upprättas i början av 2023.

AA svarade samma dag att en polisanmälan skulle upprättas omgående och
efterfrågade diarienumret. Under den mejlväxling som följde uppgav BB bl.a.
att hon ansåg att de förhållanden som AA ville anmäla kunde vara av
civilrättslig natur och inte innefattade något brott. Hon uppgav också att en
anmälan kunde upprättas först efter kontakt med förundersökningsledare.

Dagen därpå skickade BB ett nytt mejl till AA och ifrågasatte var ärendet skulle
handläggas och uppmanade honom att komma in med kompletterande
uppgifter, eftersom de uppgifter han hade lämnat vid besöket på polisstationen
inte bedömdes vara tillräckliga för att upprätta en anmälan. Hon refererade till
lagtexten i en viss bestämmelse och ifrågasatte att rekvisiten för det brottet var
uppfyllda.

AA hörde av sig i mars 2023 med frågor om sin anmälan. BB vidhöll att han
behövde komplettera sin skrivelse med ytterligare uppgifter och påtalade att hon
hade tydliggjort vilka kriterier som gäller för brottet i fråga. AA besvarade de
frågor som BB hade ställt i mejlet från december, varpå BB förklarade att hon
nu hade andra arbetsuppgifter och hänvisade honom till att istället skicka en
tydlig beskrivning av vad han ville anmäla till registratorns e-postadress. Hon
uppgav i ett senare mejl till AA att hon inte avsåg att besvara fler mejl från
honom. AA svarade då att han tolkade det som att BB vägrade att upprätta en
anmälan.
                                                                      Dnr 2690-2023        Sid 3 (6)




Under förundersökningen om tjänstefel hölls i april 2023 förhör med
gruppchefen DD och den biträdande chefen för lokalpolisområdet, EE. Av deras
uppgifter framgick bl.a. följande om lokalpolisområdets rutiner för
anmälningsupptagning och upprättande av anmälan.

Receptionen på polisstationen i Gävle är bemannad mellan kl. 8.00 och 16.00
och en kväll i veckan. Det är möjligt att boka tid för att anmäla brott på
onsdagar mellan kl. 12.00 och 16.00. Därutöver hanteras anmälningar som
behöver tas upp skyndsamt. I receptionen hanteras också anmälningar som
kommer in genom skrivelser eller mejl. Det har på grund av resursbrist uppstått
en kö för sådana anmälningar. DD uppgav att kötiden för tillfället var omkring
två månader.

När förundersökningen om tjänstefel lades ner i april 2023 konstaterade
åklagaren att det hade gått ett antal månader sedan AA kontaktade
Polismyndigheten för att göra en anmälan om brott och att någon anmälan ännu
inte hade upprättats. Det fick, enligt åklagaren, anses stå i strid med den
rapporteringsskyldighet som följer av 9 § första stycket polislagen. Åklagaren
konstaterade dock att det i lokalpolisområdet synes finnas en acceptans för en
arbetsmetodik som tillåter en sådan fördröjning. Mot den bakgrunden kunde det
inte visas att BB gjort sig skyldig till brott.

DD lämnade inför Polismyndighetens yttrande till JO följande upplysningar om
rutinerna för arbetet i receptionen och hanteringen av AA:s ärende.

Då en medborgare kommer till receptionen med en skrivelse som underlag för
en polisanmälan ska det kontrolleras att skrivelsen innehåller anmälarens
person- och kontaktuppgifter. Skrivelsen ska datumstämplas och läggas i ett
särskilt dokumentfack. Därefter ska skrivelsen skyndsamt tas om hand av en
anmälningsupptagare i enlighet med 9 § första stycket polislagen. I det här fallet
har rutinen inte följts på grund av resursbrist och den mänskliga faktorn. Detta
kommer inte att upprepas.

Den l september 2023 upprättades en anmälan med AA som målsägande.

Polismyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade följande
bedömning.

      Enligt de uppgifter som lämnats av DD angående den rutin som gäller för
      anmälningsupptagning i lokalpolisområde Gästrikland ska anmälningar som
      enskilda gör på en polisstation hanteras skyndsamt av en anmälningsupptagare i
      enlighet med 9 § polislagen. Av utredningen i ärendet framgår emellertid att det i
      det här fallet dröjde cirka en och en halv månad innan en anmälningsupptagare
      kontaktade AA beträffande anmälan och då för att informera om att någon
      anmälan ännu inte hade upprättats på grund av hög arbetsbelastning. Vidare
      framgår av den mejlväxling som följde, dels att AA uppmanades att komplettera
      sin anmälan med ytterligare uppgifter, dels att BB förde en diskussion om var
      ärendet egentligen borde handläggas och om det som AA ville anmäla var att
      anse som brottsligt. Någon anmälan upprättades inte förrän den l september
      2023.
                                                                      Dnr 2690-2023       Sid 4 (6)




      Av utredningen framgår att lokalpolisområde Gästrikland i det här fallet inte har
      hanterat AA:s anmälan i enlighet med gällande rutin. Enligt Polismyndighetens
      bedömning borde en anmälan ha upprättats i nära anslutning till AA:s besök på
      polisstationen i Gävle den 11 november 2022. Eventuella överväganden om
      brottsrubricering m.m. borde ha fått anstå till efter det att anmälan hade
      upprättats. Enligt Polismyndighetens bedömning har polisens hantering av AA:s
      anmälan sammantaget inte varit i överensstämmelse med 9 § första stycket
      polislagen.

Rättslig reglering
Till polisens uppgifter hör bl.a. att utreda och beivra brott som hör under
allmänt åtal (se 2 § 3 polislagen).

En polis som får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal ska lämna
rapport om det till sin förman så snart det kan ske (se 9 § första stycket
polislagen).

En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål. (Se 6 § förvaltningslagen.)
Vidare ska en myndighet vara tillgänglig för kontakter med enskilda och
informera allmänheten om hur och när sådana kan tas (se 7 § förvaltningslagen).

Uttrycket tillgänglighet i 7 § förvaltningslagen tar sikte på myndighetens
nåbarhet. Det ska vara möjligt att komma i kontakt med myndigheten, vilket
kan ske på olika sätt. Kravet innebär att myndigheten ska vara nåbar genom
kontakter som tas genom t.ex. besök och telefonsamtal eller skriftligen via
digitala kanaler som används i myndighetens verksamhet i så stor utsträckning
som möjligt. En bedömning av vad som är godtagbar tillgänglighet får göras
utifrån ett medborgarperspektiv och med beaktande av vad som är lämpligt för
den aktuella myndighetens verksamhet. (Se prop. 2016/17:180 s. 68 och s. 292
samt Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen, 26 augusti 2024, version 1 C,
JUNO, kommentaren till 7 §.)

Bedömning
Utgångspunkter för bedömningen
JO har tidigare framhållit att det finns en principiell skyldighet för polisen att ta
emot såväl skriftliga som muntliga anmälningar om brott och att huvudregeln är
att polisen utan uppskov ska ta emot en sådan anmälan (se t.ex. JO:s beslut den
17 maj 2006, dnr 3244-2004 och JO 2010/11 s.126, dnr 3818-2008).

Någon prövning av det inträffade ska inte ske i samband med upprättandet av
anmälan. Den prövningen ska i stället göras vid den efterföljande bedömningen
av om förundersökning ska inledas eller inte. Polisen bör också i det initiala
skedet i princip godta de påståenden om brottsrubricering som anmälaren anger
(se JO 2010/11 s. 126, dnr 3818-2008).
                                                                   Dnr 2690-2023     Sid 5 (6)




Handläggningen av AA:s ärende
Av utredningen framgår att det tog närmare tio månader från det att AA besökte
polisstationen för att anmäla brott till dess att Polismyndigheten upprättade en
anmälan utifrån det underlag han hade lämnat in. Det är naturligtvis helt
oacceptabelt.

Gruppchefen DD har uppgett att det vid lokalpolisområdet fanns en rutin som
innebar att skrivelser som lämnades in som underlag för en polisanmälan efter
en inledande kontroll och datumstämpling skyndsamt skulle tas om hand av en
anmälningsupptagare, men att resursbrist och den mänskliga faktorn gjort att
rutinen inte följts i AA:s fall. Av uppgifterna i tjänstefelsärendet framgår
emellertid att inkomna skrivelser regelmässigt placerades i kö och att väntetiden
för att få en anmälan upprättad under våren 2023 generellt uppgick till två
månader.

Omständigheten att AA:s anmälan initialt inte togs om hand med tillräcklig
skyndsamhet tycks alltså inte kunna läggas någon enskild befattningshavare till
last utan verkar främst ha berott på otillräckliga resurser och ett arbetssätt som
tillät en sådan fördröjning.

Det framgår dock av utredningen att kriminalinspektören BB efter en tid
kontaktade AA och informerade honom bl.a. om att någon anmälan ännu inte
hade upprättats och att väntetiden för tillfället var extra lång. Hon uppmanade
honom också att komplettera sin anmälan och ifrågasatte att det han ville
anmäla var brottsligt och förde en diskussion om huruvida rekvisiten för ett
visst brott var uppfyllda.

BB borde inte ha agerat på det sättet. Istället för att uttrycka tvivel om det
anmälda var brottsligt borde hon skyndsamt ha sett till att AA:s anmälan togs
upp och låtit en förundersökningsledare ta ställning till eventuella frågor vid en
efterföljande granskning.

Polismyndigheten förtjänar allvarlig kritik för att AA:s anmälan inte togs om
hand med tillräcklig skyndsamhet och för att det tog oacceptabelt lång tid innan
en polisanmälan upprättades efter det att myndigheten fått kännedom om den
bristande handläggningen. BB:s agerande i ärendet har inte varit godtagbart och
hon ska kritiseras för det.

Polismyndighetens bristande tillgänglighet
Det framstår alltså som att anmälningar som lämnats in vid den aktuella
polisstationen inte har tagits om hand med den skyndsamhet som kan krävas.
Vidare framgår det av uppgifterna i ärendet om tjänstefel att möjligheterna att
göra en anmälan om brott på plats vid polisstationen var mycket begränsade.
                                                                    Dnr 2690-2023      Sid 6 (6)




Klagomål på bristande tillgänglighet hos Polismyndigheten för att anmäla brott
har varit återkommande i min tillsynsverksamhet.

Jag har nyligen granskat ett ärende där en person som besökte en polisstation i
Uppsala för att anmäla ett brott hänvisades till att komma tillbaka några timmar
senare eftersom anmälningsmottagningen vid tillfället var stängd. Jag uttalade
då att det framstår som otillfredsställande att möjligheten att göra en anmälan
om brott på en öppen polisstation är begränsad till en viss tid på dagen. Även
om undantag görs för brådskande fall kan det ge intrycket att Polismyndigheten
inte i tillräcklig grad prioriterar sitt uppdrag att utreda och beivra brott som hör
under allmänt åtal. (Se mitt beslut den 27 juni 2024, dnr 2683-2023.) Jag har
tidigare också kritiserat Polismyndigheten för bristande tillgänglighet via
telefonnumret 114 14 (se JO 2023 s. 310, dnr 9929-2022 m.fl.).

Jag vill därför åter understryka att det är ett angeläget samhällsintresse att en
enskild snabbt och enkelt kan komma i kontakt med polisen för att t.ex. göra en
anmälan om brott. Bristande tillgänglighet riskerar att skada allmänhetens
förtroende för myndigheten och kan minska villigheten att anmäla brott.

Skyldigheten att biträda JO i en utredning
Slutligen kan jag konstatera att min granskning har påverkats av brister i
utredningen. Det har inte klarlagts när BB tog emot AA:s anmälan.
Polismyndigheten har inte heller lämnat några närmare upplysningar om varför
det dröjde så länge innan AA:s anmälan slutligen upprättades. Jag ställer mig
frågande till att Polismyndigheten inte utrett dessa omständigheter närmare.

I sitt yttrande till JO har Polismyndigheten uppgett att BB hade fått tillfälle att
yttra sig men valt att avstå. Detta ger mig anledning att erinra om skyldigheten i
13 kap. 6 § regeringsformen för domstolar och förvaltningsmyndigheter samt
anställda hos staten eller kommuner att lämna de upplysningar och yttranden
som en ombudsman begär. En befattningshavare kan inte avstå från att lämna
upplysningar om dessa har betydelse för JO:s utredning. Den granskade
myndigheten ska utföra en egen utredning och göra det som är möjligt för att
klarlägga de sakförhållanden som är aktuella. (Se vidare mitt beslut den 10 juni
2024, dnr 5614-2023.)

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Johanna Nilsson har föredragit ärendet och byråchefen Nils
Västberg har deltagit i beredningen.
