# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Hinseberg, för behandlingen av en intagen i samband med urinprovtagning

JO 2017-02-24 dnr 2716-2016

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                    Sid
                                                                           2017-02-24            2716-2016             1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Hinseberg, för behandlingen av
                        en intagen i samband med urinprovtagning


                          Beslutet i korthet: En kvinnlig intagen har i samband med en urinprovtagning i
                          anstalten blivit ombedd att avlägsna ett mensskydd i form av tampong inför
                          personalen. I beslutet uttalar JO att det visserligen kan finnas godtagbara skäl att
                          uppmana en intagen att avlägsna en tampong inför en urinprovtagning. Enligt JO kan
                          det dock inte anses proportionerligt att själva avlägsnandet måste ske inför personal.
                          Anstalten kritiseras därför för behandlingen av den intagna i samband med
                          provtagningen.
                          I beslutet uppmanar JO även Kriminalvården att ta upp frågan om riktlinjer för hur
                          urinprovtagning på kvinnliga intagna bör genomföras, för att säkerställa att liknande
                          situationer hanteras på ett enhetligt och rättssäkert sätt.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 29 april 2016 framförde AA klagomål över
                        att hon ansåg sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i anstalten Hinseberg
                        i samband med en urinprovtagning. Hon anförde i huvudsak följande:

                        Vid en urinprovtagning den 9 mars 2016 blev hon tillfrågad av personalen om
                        hon använde tampong. När hon medgav det blev hon ombedd att avlägsna
                        tampongen innan hon lämnade provet. Hon ville inte göra det eftersom hon
                        ansåg att det var kränkande, förnedrande och ohygieniskt att stå naken och dra
                        ut en tampong inför två kriminalvårdare. Hon blev då tillsagd att en vägran
                        skulle resultera i avskildhetsplacering. Hon fick även veta att det var nya rutiner
                        vid urinprovtagning som skulle gälla framöver. Hon har mått dåligt över det
                        inträffade och oroar sig ständigt för att behöva lämna urinprov vid mens.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde
                        Kriminalvårdens huvudkontor, genom sektionschefen BB, följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Mitt, som i sin tur
                                  hämtat in uppgifter från anstalten Hinseberg och från Kriminalvårdsregistret
                                  (KVR). Av uppgifterna framgår sammanfattningsvis följande.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                 Dnr 2716-2016        Sid 2 (4)




Det är riktigt att AA angivet datum blivit ombedd att avlägsna en tampong i
samband med lämnade av urinprov. Anstalten tillbakavisar dock uppgifterna om
att kriminalvårdare sagt att vägran skulle medföra placering i avskildhet samt
uppgett att det var fråga om nya rutiner.
När det gäller mensskydd avlägsnas dessa för att minimera risken för
manipulation av urinprov, en tampong kan prepareras med exempelvis
citronsyra. Det är dock inte fråga om någon generell åtgärd, utan det görs en
individuell bedömning. Vidare är det den intagne själv, inte personal, som
avlägsnar mensskyddet.
Eftersom AA tidigare vägrat lämna urinprov visade hon på en hög risk vid
säkerhets- och riskbedömningen och det ansågs därför särskilt viktigt att
säkerställa att urinprovet inte kunde manipuleras. Det finns också uppgifter i
KVR om att AA har en missbruksproblematik avseende narkotika.
Enligt anstalten har AA inte framfört några medicinska skäl för att lämna
urinprov enskilt och hon har tidigare lämnat flertalet urinprov såväl under
pågående som under tidigare verkställighet.

Författningsbestämmelser
I 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610) anges att varje intagen ska bemötas med
respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med frihetsberövandet.
Av 1 kap. 6 § fängelselagen följer att verkställigheten inte får innebära andra
begränsningar i den intagnes frihet än som följer av lagen eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
användas.
Enligt 8 kap. 6 § fängelselagen ska en intagen, om inte annat motiveras av medi-
cinska eller liknande skäl, på begäran lämna bl.a. urinprov för kontroll av att hen
inte är påverkad av exempelvis narkotika.
Av 23 § fängelseförordningen (2010:2010) framgår bl.a. följande. Vid kropps-
visitation och kroppsbesiktning ska den som kontrolleras visas all den hänsyn
som omständigheterna medger. Vid kroppsbesiktning i form av lämnade av
urinprov ska denna utföras med beaktande av så stor enskildhet som
omständigheterna medger och, om möjligt, i enskilt utrymme.
Av 8 kap. 5 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om
fängelse (FARK Fängelse) framgår att urinprov ska lämnas i närvaro av
personal, men att den intagne kan tillåtas lämna urinprov enskilt när det finns
synnerliga skäl och det kan ske utan risk för att provet manipuleras.
I de allmänna råden till bestämmelsen anges att synnerliga skäl kan vara att den
intagne har dokumenterade medicinska svårigheter att lämna urinprov i närvaro
av personal. Vidare anges att det ifråga om intagna med missbruksproblem i
regel finns risk för manipulation.
I 8 kap. 1 a § FARK Fängelse anges bl.a. att vaginal undersökning ska
genomföras på sjukhus.

Kriminalvårdens bedömning
Ett urinprov ska normalt lämnas i närvaro av personal. I förevarande fall har
dessutom AA en dokumenterad missbruksproblematik, vilket i sig utgör en risk
för att provet kan manipuleras. Det förelåg därför inte förutsättningar att låta AA
lämna urinprovet enskilt.
                                                                      Dnr 2716-2016        Sid 3 (4)




      Denna rutin var ingen nyhet för AA. Hon har lämnat urinprov tidigare och har
      inte några dokumenterade medicinska svårigheter som motiverar att hon ska få
      lämna provet enskilt.
      Frågan är därmed om det var en motiverad åtgärd att be AA avlägsna sitt mens-
      skydd i form av tampong i samband med provtagningen. Av den utredning som
      Kriminalvården företagit framgår att ett sådant mensskydd kan prepareras på ett
      sådant sätt att ett urinprov kan manipuleras. Med tanke på dokumenterad miss-
      bruksproblematik har det alltså funnits skäl att be AA att avlägsna tampongen
      vid lämnande av provet. Åtgärden har varit både nödvändig och proportionerlig.
      Till saken hör att en vaginal undersökning endast får genomföras på sjukhus.
      Den enda möjligheten att säkerställa att en tampong verkligen avlägsnas, och
      därigenom minimera risken för manipulation av urinprovet, blir därför att låta
      den intagne avlägsna tampongen i närvaro av personal.
      AA:s uppgift om att hon av kriminalvårdspersonal skulle ha blivit tillsagd att det
      rörde sig om en ny rutin och att hon skulle placeras i avskildhet om hon vägrade
      lämna provet tillbakavisas av anstalten.
AA kommenterade yttrandet och uppgav bl.a. följande: Den aktuella åtgärden
kan inte säkerställa att en intagen inte har en preparerad tampong. Om hon hade
svarat nej på frågan hade personalen aldrig vetat om hon hade tampong eller
inte. Hon fick frågan även vid nästa urinprov.

Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för relevant rättslig reglering. JO
fann i ett beslut den 17 februari 2000 inte någon anledning att kritisera
Kriminalvården för att ha uppmanat en intagen att avlägsna mensskydd
(tampong och binda) inför en urinprovtagning. JO uttalade då att frågan om hur
avlägsnandet ska gå till måste lösas från fall till fall med målsättningen att det
ska ske under sådana former att det inte leder till onödigt obehag för den
intagna (se JO 2000/01 s. 218, dnr 519-1999).

Utifrån vad som har kommit fram i utredningen har jag ingen invändning mot
att det i vissa fall kan finnas godtagbara skäl att uppmana en intagen att
avlägsna en tampong inför en urinprovtagning för att minimera risken för
manipulation av provet. Kriminalvården har anfört att den enda möjligheten att
fastställa att en tampong verkligen avlägsnas är att låta den intagna göra detta i
närvaro av personal. För egen del har jag dock svårt att se att detta skulle vara
nödvändigt för att det ska kunna fastställas att en intagen som uppgett sig bära
tampong verkligen har avlägsnat den. Som framhållits av anmälaren kan en
sådan rutin inte heller säkerställa att intagna inte bär tampong när urinprov
lämnas. Mot bakgrund av det obehag det kan antas medföra för den intagna att
avlägsna en tampong inför personalen framstår den beskrivna rutinen
sammantaget inte som proportionerlig. Det finns därför anledning att kritisera
anstalten för behandlingen av den intagna i samband med urinprovtagningen.

Anstalten har tillbakavisat AA:s uppgifter om att hon blivit tillsagd att det rörde
sig om en ny rutin och att hon skulle placeras i avskildhet om hon vägrade att
avlägsna mensskyddet. Ord står således mot ord i detta avseende, och ytterligare
                                                                  Dnr 2716-2016       Sid 4 (4)




utredningsåtgärder framstår inte som meningsfulla. Det saknas därmed skäl att
uttala kritik med anledning av vad som kommit fram i denna del.

Av det ovan nämnda JO-beslutet framgår att Kriminalvården då övervägde att i
allmänna råd närmare redogöra för hur urinprovtagning på kvinnliga intagna
bör genomföras. JO ställde sig positiv till detta. Några sådana riktlinjer har
såvitt jag känner till inte tagits fram. Jag vill därför uppmana Kriminalvården att
på nytt ta upp frågan för att säkerställa att situationer som den nu aktuella
hanteras på ett enhetligt och rättssäkert sätt.

Ärendet avslutas.
