# Anmälan mot Södermalms stadsdelsnämnd i Stockholms kommun om att en jourhemsplacering av en snart 16-årig flicka fortsatte trots att en av vårdnadshavarna inte längre samtyckte till placeringen

JO 2020-03-04 dnr 2776-2019

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2020-03-04              2776-2019              1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Anmälan mot Södermalms stadsdelsnämnd i Stockholms kommun
                        om att en jourhemsplacering av en snart 16-årig flicka fortsatte trots
                        att en av vårdnadshavarna inte längre samtyckte till placeringen


                          Beslutet i korthet: En snart 16-årig flicka vårdades på frivillig grund med stöd av
                          socialtjänstlagen, SoL, och var placerad i ett s.k. jourhem. Flickans mor meddelande
                          nämnden att hon inte längre samtycke till placeringen. Flickan vägrade att flytta från
                          jourhemmet och bodde kvar där en kortare tid. Hon och vårdnadshavarna samtyckte
                          sedan till en placering i ett annat jourhem.
                          JO konstaterar att ett beslut om en placering av ett barn i ett jourhem med stöd av
                          bestämmelserna i SoL förutsätter att barnets vårdnadshavare och barnet, om han
                          eller hon har fyllt 15 år, samtycker till insatsen. Om en vårdnadshavare eller barnet
                          efter beslutet om placering tar tillbaka sitt samtycke finns det inte längre grund för en
                          fortsatt placering. Om nämnden anser att en fortsatt placering är nödvändig för barnet
                          kan den under vissa förutsättningar agera med stöd av bestämmelserna i lagen med
                          särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
                          Jourhemsplaceringen av flickan kunde alltså inte fortsätta eftersom en av
                          vårdnadshavarna inte längre samtycke till den. Det fanns inte heller grund för ett
                          ingripande med stöd av LVU. Flickan hade samtidigt uppnått en sådan ålder att hon
                          inte kunde flyttas från jourhemmet mot sin vilja. JO konstaterar att nämnden i en
                          sådan situation måste arbeta aktivt för att hitta en lösning som kan accepteras av
                          både barnet och vårdnadshavarna.
                          Av utredningen framgår att nämnden samtalade med både flickan och modern
                          samtidigt som den sökte efter ett annat jourhem till henne. Utifrån det som kommit
                          fram om nämndens agerande i den uppkomna situationen finner JO inte skäl att rikta
                          någon kritik mot nämnden för att flickan var kvar i jourhemmet en tid. JO påpekar
                          dock att nämnden borde ha fattat ett beslut om att avsluta hennes placering när en av
                          vårdnadshavarna inte längre samtyckte till den.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten inom Södermalms
                        stadsdelsförvaltning i Stockholms kommun.

                        AA uppgav bl.a. följande: Hon är mor till BB som är född 2003. BB var
                        placerad i ett jourhem på frivillig grund med stöd av bestämmelserna i
                        socialtjänstlagen (2001:453), SoL. AA meddelade nämnden att hon inte längre



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 2776-2019        Sid 2 (5)




samtyckte till att BB var placerad i jourhem. Nämnden lät ändå placeringen
fortsätta.

AA kompletterade sin anmälan med bl.a. ett mejl som hon hade skickat till
tjänstemän vid förvaltningen den 27 mars 2019 om att hon tog tillbaka sitt
medgivande till att BB bodde i jourhem.

Utredning
JO begärde att Södermalms stadsdelsnämnd i Stockholms kommun skulle yttra
sig över det som AA uppgett i sin anmälan.

Nämnden lämnade in ett tjänsteutlåtande som hade upprättats vid
stadsdelsförvaltningen som sitt yttrande. I utlåtandet anfördes bl.a. följande:

## Sammanfattning

Södermalms stadsdelsnämnd har tagit emot en remiss från JO gällande en
      anmälan. Anmälan gäller att BB varit placerad i jourhem utan moderns tillika
      vårdnadshavares medgivande, att socialtjänsten motarbetat modern samt att det
      funnits brister i jourhemmet dels vad gäller information till modern om dottern
      och dels att dottern lämnats ensam med yngre släkting till jourhemmet.

## Bakgrund

BB:s moder ansökte i oktober 2018 om stöd från socialtjänsten pga
      relationsproblem mellan henne och dottern. Modern hade tidigare sökt stöd för
      relationskonflikterna och stöd i sin föräldraroll via stadens öppna insatser.
      Vid samtal med BB och modern på socialtjänsten framkommer att de lever i en
      konfliktfylld relation […] Modern önskar stöd för att återupprätta relationen till
      dottern så att de inte hamnar i konflikter som blir ohanterbara. Mor och dotter
      beviljas insats i form av Brief Strategy Family Therapy (BSFT). BB medverkar
      inte i insatsen och den avslutas därför.
      Under utredningstiden väljer BB att inte bo hemma, hon bor hos några vänner till
      modern. Modern tycker inte att det är någon bra lösning och vännerna meddelar
      BB att hon inte kan bo hos dem längre. BB vägrar att återvända till modern, hon
      bor med moderns medgivande hos släktningar till modern under en period.
      Situationen blir dock ohållbar och socialtjänsten beviljar bistånd enlig 4 kap 1 §
      SoL i form av jourhemsplacering via Stockholms stads resursenhet, för BB fr o
      m 2019-02-11.
      Efter ca en månad uppger modern att hon saknar förtroende för jourhemmet och
      att hon inte får information om hur BB mår, eller om hennes förehavande i övrigt
      och att modern överväger att dra tillbaka sitt samtycke till placering. Modern tror
      att det kanske kan tvinga BB att flytta till fadern, som också är vårdnadshavare.
      Moderns kritik tas upp med jourhemskonsulten som meddelar att det finns en
      överenskommelse om hur modern ska få information. Ett gemensamt möte hålls
      med modern, jourhemmet och jourhemskonsulent i slutet av mars där modern får
      information om jourhemmets uppdrag. Modern uppger att hon överväger att
      återta sitt medgivande till placering då det inte sker någon förändring i hennes
      och dotterns relation. Den 27 mars återtar modern sitt samtycke till placering,
      modern godkänner placering ytterligare ett dygn så att socialtjänsten kan
      informera BB om beslutet. Då situationen är låst och BB vägrar flytta pågår
      placeringen ytterligare någon vecka med moderns medgivande. Den 8 april
      återtar modern definitivt sitt medgivande till placering. Då ingen grund för
      ingripande enligt LVU finns uppmanas modern att ta kontakt med dottern för att
      planera för en flytt och modern får information om att hon som vårdnadshavare
      är ansvarig för BB:s boendesituation. Placeringen fortsätter t o m 2019-04-16
                                                                       Dnr 2776-2019        Sid 3 (5)




      och under den tiden försöker modern förmå BB flytta hem, socialtjänsten
      försöker också via samtal och besök i jourhemmet att försöka förmå BB lämna
      jourhemmet. Socialtjänsten arbetar parallellt med att försöka hitta annat lämpligt
      jourhem för BB och den 24 april 2019 placeras BB i nytt jourhem med samtycke
      från BB och hennes båda vårdnadshavare.
      BB och modern har en allvarlig relationsproblematik. De insatser som erbjudits i
      form av jourhemsplacering och olika typer av familjebehandling har inte
      resulterat i att relationen dem emellan har förbättrats. BB har varit konsekvent i
      att hon inte vill bo med modern eller fadern som bor i Göteborg. Hon har ingen
      önskan om en relation med någon av sina vårdnadshavare utan önskar endast
      praktisk hjälp från dem. Vårdnadshavarna inte heller har ett fungerande
      samarbete gällande BB och har haft olika syn på hennes placering i jourhemmet.
      När det gäller stöd och behandling till BB och modern, eller enbart till BB har det
      erbjudits stöd men BB har vägrat medverka och det har inte funnits grund för
      tvångsåtgärder. Bedömningen och inriktningen av erbjudna insatser har varit att
      på sikt förbättra relationen mellan BB och modern. Modern har fått information
      om detta men har inte varit nöjd med den informationen och har känt sig
      felbehandlad och kränkt

      Förvaltningens synpunkter och förslag
      Förvaltningen bedömer att modern och BB erbjudits stöd i sin relation och att
      modern fått information om socialtjänstens möjligheter att tvinga BB till sådana
      insatser. Modern har också fått information om jourhemmets uppdrag och att
      behandling inte ingår i det uppdraget.
      Förvaltningen har brustit då man trots att modern återtagit sitt samtycke till
      jourhemsplacering låtit BB vistas i det jourhem som modern saknade förtroende
      för. Samarbetet mellan förvaltningen och resursenheten inom Stockholms stad
      har brustit när det gäller att avsluta placeringen och rutiner för detta behöver
      därför ses över mellan verksamheterna.
AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Ett barns vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör
barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavarna ska därvid i takt med
barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter
och önskemål (6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken).

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och
goda förhållanden (5 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Nämnden ska
sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas
emot i t.ex. ett familjehem (6 kap. 1 § SoL). Ett barn kan också tillfälligt
placeras i ett s.k. jourhem (6 kap. 6 § SoL).

Socialnämndens insatser för barn och unga bygger på frivillighet från de
berördas sida. Det innebär att insatser som rör ett barn ska göras i samförstånd
med barnets vårdnadshavare. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin
egen talan i ärenden enligt SoL (11 kap. 10 § SoL).

Under vissa förutsättningar kan ett barn ges vård utan vårdnadshavarnas
samtycke. Bestämmelser om sådan tvångsvård finns i lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Vård utan samtycke kan
                                                                  Dnr 2776-2019      Sid 4 (5)




förenklat uttryckt grundas på brister i hemförhållandena (2 § LVU) eller på den
unges eget beteende (3 § LVU). Nämnden kan med stöd av LVU också besluta
om att ett barn inte får flyttas från ett familjehem, s.k. flyttningsförbud (24 §
LVU).

Bedömning
BB var jourhemsplacerad med stöd av bestämmelserna i SoL. Den 27 mars
2019 meddelade AA att hon inte längre samtyckte till att BB var placerad i det
aktuella jourhemmet. BB bodde kvar i jourhemmet fram till den 24 april när
hon placerades i ett nytt jourhem.

Min granskning avser nämndens handläggning efter det att AA meddelade att
hon inte längre samtyckte till att BB var placerad i jourhemmet.

Ett beslut om en placering av ett barn i ett jourhem med stöd av bestämmelserna
i SoL förutsätter att barnets vårdnadshavare och barnet, om han eller hon har
fyllt 15 år, samtycker till insatsen. Om en vårdnadshavare eller barnet tar
tillbaka sitt samtycke efter beslutet om placering finns det inte längre grund för
en fortsatt placering. Om nämnden anser att en fortsatt placering är nödvändig
för barnet kan den under vissa förutsättningar agera med stöd av
bestämmelserna i LVU. Nämnden kan t.ex. besluta om tillfälligt
flyttningsförbud.

Det står klart att AA den 27 mars 2019 meddelade att hon inte längre samtyckte
till BB:s placering. Nämnden har i sitt remissvar uppgett att AA gav sitt
godkännande till att BB bodde kvar i jourhemmet en tid. AA har tillbakavisat
uppgiften om att hon lämnade ett sådant samtycke. Jag har inte funnit anledning
att vidta några ytterligare utredningsåtgärder för att försöka klarlägga hur det
förhöll sig med AA:s eventuella samtycke. Jag nöjer mig med att konstatera att
det i vart fall den 8 april 2019 stod klart för nämnden att AA inte längre
samtyckte till att BB var placerad i jourhemmet.

I avsaknad av samtycke från AA kunde placeringen i jourhemmet inte fortsätta.
I BB:s fall verkar det inte ha funnits någon grund för nämnden att ingripa med
stöd av bestämmelserna i LVU. Utgångspunkten var således att nämnden
saknade möjlighet att låta BB fortsätta att vara placerad i jourhemmet.

BB ville emellertid bo kvar i jourhemmet och vägrade flytta därifrån. Hon
skulle snart fylla 16 år och hade alltså uppnått en sådan ålder att hon inte kunde
flyttas mot sin vilja (se t.ex. JO 2017/18 s. 384, dnr 2170-2016). AA å sin sida
motsatte sig att BB var kvar i jourhemmet.

Nämnden stod alltså inför situationen att den inte kunde låta BB fortsätta att
vara placerad i jourhemmet, men inte heller kunde tvinga henne att flytta. I ett
sådant fall kan nämnden inte förhålla sig passiv, utan måste arbeta aktivt för att
försöka hitta en lösning som kan accepteras av både barnet och vårdnads-
havarna.
                                                                 Dnr 2776-2019    Sid 5 (5)




Det har kommit fram att nämnden samtalade med såväl AA som BB för att hitta
en lösning. Nämnden försökte vid samtal med BB motivera henne att flytta från
jourhemmet. Samtidigt sökte nämnden efter en annan placering för henne.
Lösningen i detta fall blev att BB och båda vårdnadshavarna till slut samtyckte
till en placering i ett annat jourhem och att BB flyttade dit.

Trots att AA motsatte sig att BB var kvar i det ursprungliga jourhemmet,
stannade hon alltså kvar där en kortare tid därefter. Nämnden arbetade
emellertid aktivt för att hitta en lösning. Utifrån det som kommit fram om
nämndens agerande i den uppkomna situationen finner jag inte skäl att rikta
någon kritik mot nämnden för att BB var kvar i jourhemmet en tid. Jag nöjer
mig med att påpeka att nämnden borde ha fattat ett beslut om att avsluta BB:s
placering när AA återtog sitt samtycke. Med den kommentaren anser jag mig
kunna lämna saken.

Det som AA i övrigt har anfört ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
