# Fråga om dokumentationsplikten när socialnämnden lämnat ett uppdrag att utföra en barnavårdsutredning till en s.k. privat konsult

JO 2004-11-08 dnr 2788-2003

BESLUT
                                                                             Datum                Dnr                     Sid
                                                                             2004-11-08           2788-2003              1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om dokumentationsplikten när socialnämnden lämnat ett uppdrag
                        att utföra en barnavårdsutredning till en s.k. privat konsult


                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Socialnämnden i Värnamo
                        kommun angående handläggningen av ett s.k. barnavårdsärende rörande AA:s
                        dotter BB (JO:s dnr 4133-2002).

                        JO rekvirerade socialförvaltningens personakt rörande BB.

                        Vad AA hade anfört i sin anmälan till JO föranledde inte JO att fortsätta
                        utredningen (JO:s beslut den 19 maj 2003).

                        Vid granskningen av BB:s akt framkom att socialnämnden för utförandet av en
                        barnavårdsutredning under våren 2003 hade anlitat utredare som inte var anställda
                        vid nämndens förvaltning. Såvitt framgick av de inlånade journalhandlingarna
                        fanns det inte någon löpande dokumentation rörande de kontakter som utredarna
                        tagit under utredningen, vad som kommit fram vid dessa kontakter eller utredarnas
                        åtgärder och överväganden i övrigt.

                        JO beslöt på eget initiativ att inhämta yttrande från Socialnämnden i Värnamo
                        kommun angående frågan om kravet på dokumentation enligt socialtjänstlagen
                        (2001:453) var uppfyllt.

                        Medborgarnämnden i Värnamo kommun överlämnade som sitt remissvar ett
                        yttrande upprättat av socialchefen CC och sektionschefen DD. I remissvaret
                        anfördes i huvudsak följande.

                                  Aktuell fråga
                                  Socialnämnden i Värnamo, sedan 030401 benämnd medborgarnämnden, anmodas i
                                  remiss från JO daterad 030703 att inkomma med yttrande gällande BB:s ärende.
                                  /– – – /

## Bakgrund

021211 beslutade Sociala utskottet i Värnamo att en utredning skulle inledas
                                  gällande BB:s hemförhållanden sedan flickans pappa tagit kontakt med
                                  socialnämndens ordförande och uttryckt oro för dottern. Sociala utskottet beslutade
                                  samtidigt att extern utredare skulle anlitas för uppdraget. Via bemanningsföretaget
                                  Office Support kunde två utredare rekryteras. Detta var det första och hittills enda



 Riksdagens ombudsmän                             E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                        Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                 Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                   Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                      Dnr 2788-2003     Sid 2 (4)




      tillfället som socialförvaltningen i Värnamo anlitat ett bemanningsföretag för att få
      hjälp med att genomföra en barnutredning. Avtal skrevs och en överenskommelse
      gjordes om att utredarna skulle skriva utredningen samt kontinuerliga journal-
      handlingar på diskett och att dessa efter uppdragets slutförande skulle lämnas till
      sektionschefen på barn- och ungdomsgruppen. Under utredningstiden hade utredarna
      kontinuerlig kontakt med sektionschefen för information kring hur utredningsarbetet
      fortskred samt diskussion kring olika frågeställningar.
      Efter det att utredningen var färdig lämnades den till sektionschefen som original-
      handling i pappersform. Överenskommelsen var att utredarna i direkt anslutning till
      detta skulle skicka disketterna till sektionschefen. Detta dröjde dock något varför
      journalanteckningarna ej fanns inlagda i förvaltningens IFO-program i samband med
      att JO begärde att få ut akten för granskning. Av denna anledning kom dessa
      handlingar ej med när övrigt aktmaterial tillsändes JO.

## Bedömning

Undertecknades bedömning är att kravet på dokumentation enligt socialtjänstlagen
      är uppfyllt genom de rutiner vi haft i det aktuella ärendet. Löpande dokumentation
      finns rörande de kontakter utredarna tagit, vad som framkommit vid dessa kontakter
      samt utredarnas överväganden och åtgärder i övrigt. Det som har brustit är att det i
      ärendeakten tydligt borde ha framgått att journalföring under utredningstiden skett
      via diskett och var denna fanns att tillgå. Om det åter skulle uppstå en situation då
      man anser att det gagnar ett ärende att anlita en extern utredare kommer det tydligt
      att framgå av akten var den löpande dokumentationen finns att tillgå. Noteras bör
      dock att ambitionen är att den ordinarie personalstyrkan ska ha den dimension som
      behövs för att klara av sektionens alla barnutredningar. I detta syfte beslutade
      medborgarnämnden 030813 att inrätta ytterligare en socialsekreterartjänst på barn-
      och ungdomsgruppen.
JO hade tillgång till de avtal som träffades mellan Värnamo kommun och de
privata utredarna angående utredningsuppdraget. JO rekvirerade även de
journalanteckningar som utredarna förde på diskett. Journalanteckningarna
föranledde JO att inhämta kompletterande upplysningar av förste socialsekreteraren
EE vid socialförvaltningen i Värnamo kommun.

I ett beslut den 8 november 2004 anförde JO André följande.

En socialnämnd skall enligt 11 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453),
SoL, utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt
har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av
nämnden.

Socialnämnden kan under vissa förutsättningar använda sig av andra personer än
tjänstemän vid nämndens förvaltning för att utföra en utredning. Nämnden har
möjlighet att anlita uppdragstagare som är fysiska personer och som knyts till
myndigheten på ett sådant sätt att de kan anses delta i dess verksamhet. En sådan
uppdragstagare förutsätts stå under myndighetens arbetsledning och utföra
arbetsuppgifter som normalt ankommer på en anställd. Detta får till följd att
grundläggande regler – däribland tryckfrihetsförordningens, sekretesslagens
(1980:100), förvaltningslagens (1986:223) och socialtjänstlagens bestämmelser –
gäller för uppdragstagarens arbete. Denne står även under min tillsyn i den del han
utför arbete åt socialnämnden (se JO:s ämbetsberättelse 2001/02 s. 250 f.).
                                                                    Dnr 2788-2003   Sid 3 (4)




Av de avtal som upprättades mellan Värnamo kommun å ena sidan och Office
Support och utredarna å den andra sidan framgår att kommunen uppdrog åt
utredarna ”att utföra arbete som socialsekreterare för individ- och familjeomsorg i
Värnamo kommun”. Uppdraget innefattade utförandet av en barnavårdsutredning.
Av avtalen framgick bl.a. att utredarna var att betrakta som uppdragstagare och att
de vid utövandet av uppdraget var skyldiga att följa den lagstiftning som gällde för
respektive arbetsuppgift.

De externa utredarna har således haft att vid utförandet av sitt uppdrag följa de
bestämmelser som styr verksamheten, och förvaltningen har haft ett ansvar för att
se till att de gjorde detta.

I 15 § förvaltningslagen finns en bestämmelse om myndigheters skyldighet att
dokumentera uppgifter i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon
enskild. För socialtjänstens del finns dessutom särskilda regler om dokumentation.
I 11 kap. 1 § andra stycket SoL anges att vad som har kommit fram vid utredning
och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande
sätt. Av 11 kap. 5 § socialtjänstlagen framgår att handläggning av ärenden som rör
enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall
dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i
ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Enligt vad JO vid
flera tillfällen har uttalat räcker det inte med att de uppgifter som inhämtats under
en utredning sammanställs när utredningen är slutförd. Det åligger utredaren att
kontinuerligt tillföra akten alla de uppgifter som kan vara av betydelse.
Anteckningar skall föras löpande och lämpligen i form av s.k. journalanteckningar.
Detta utgör inte hinder mot att utredaren vid olika kontakter i ärendet gör
anteckningar på lösa lappar till stöd för minnet. Uppgifterna skall dock utan
dröjsmål tillföras akten. Dokumentationen skall föras så att det är möjligt att vid
varje tidpunkt utläsa vad som har kommit fram.

Journalanteckningarna utgör allmänna handlingar (se 2 kap. 7 §
tryckfrihetsförordningen). Till begreppet allmän handling är kopplat viktiga
rättsverkningar, som avser allmänhetens insyn och kontroll av myndigheternas
verksamhet. En sådan handling kan därför inte utan vidare ändras. Av detta följer
att nämnden måste ha ett journalföringssystem som inte tillåter att uppgifter kan
ändras i efterhand. En annan sak är att felaktiga uppgifter självfallet får rättas. Den
felaktiga uppgiften skall dock vara fullt läsbar även efter rättelsen.

När jag gick igenom de journalanteckningar som hade lånats in från förvaltningen i
det tidigare ärendet fanns det inte några löpande journalanteckningar rörande själva
utredningsarbetet. Detta föranledde mig att undersöka om bestämmelserna om
dokumentation hade åsidosatts. Enligt nämndens remissvar har utredarna dock fört
löpande journalanteckningar och enligt nämndens bedömning har
dokumentationskravet uppfyllts.
                                                                   Dnr 2788-2003   Sid 4 (4)




Det är självfallet en brist att det inte av akten framgick att det fanns handlingar som
hörde till ärendet utöver de som rent faktiskt förvarades i akten hos förvaltningen.
Att handlingarna inte ens gavs in till JO med anledning av att jag önskade ta del av
personakten rörande BB, visar på påtagliga brister i hanteringen av akten. Enligt
remissvaret är det aktuella ärendet det första i vilket förvaltningen har anlitat
utomstående utredare och mot den bakgrunden finns det skäl anta att det inträffade
utgör ett rent misstag. Jag lämnar därför frågan.

Enligt remissvaret har de externa utredarnas anteckningar förts på diskett. När jag
hemställde att få ta del av dem erhöll jag en utskrift av vilken framgick att
anteckningarna hade förts in i kronologisk ordning i det vanliga
journalföringssystemet. De externa utredarnas anteckningar hade blandats med de
anteckningar som tidigare förts i systemet av tjänstemännen vid nämndens
förvaltning. Av utskriften framgick dock inte att de externa utredarnas
journalanteckningar hade förts in i efterhand. Vidare har anteckningarna inte
kunnat få sin slutliga, dvs. inte justerbara, form i samband med att de har ”skrivits
in på disketten”, utan detta har skett först i samband med att anteckningarna har
överförts till förvaltningens journalföringssystem. I det tidigare skedet torde
anteckningarna närmast vara att beteckna som minnesanteckningar.
Journalanteckningar skall, som tidigare redovisats, föras löpande och även löpande
tillföras akten. Eftersom det torde ha varit möjligt att göra tillägg och ändringar i
anteckningarna fram till dess att de fördes in i förvaltningens journalföringssystem
kan det ifrågasättas om skyldigheten enligt 11 kap. 5 § SoL har varit uppfylld.

För det fall förvaltningen i framtiden kommer att anlita utomstående utredare bör
rutinerna för journalföring ses över.
