# Anmälan mot Kriminalvården angående möjligheten för en frihetsberövad att i samband med en häktningsförhandling få tala i enrum med sin offentlige försvarare

JO 2022-03-15 dnr 2788-2021

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2022-03-15            2788-2021              1 (3)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Anmälan mot Kriminalvården angående möjligheten för en
                        frihetsberövad att i samband med en häktningsförhandling få tala i
                        enrum med sin offentlige försvarare


                          Beslutet i korthet: Den som är frihetsberövad har en laglig rätt att träffa och samtala
                          med sin försvarare i enrum. I beslutet understryker JO att det är angeläget att den
                          frihetsberövade ges en sådan möjlighet i praktiken och det även i samband med en
                          häktningsförhandling. Det bör därför krävas särskilda skäl för att inte tillmötesgå en
                          begäran om samtal i enrum. Enligt JO är det ett godtagbart skäl att säkerheten i så
                          fall faktiskt äventyras.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 31 mars 2021 framförde AA, genom det
                        uppgivna ombudet advokaten BB, klagomål mot Kriminalvårdens nationella
                        transportenhet (NTE) och en tjänsteman där. AA anförde i huvudsak följande.

                        Den 4 mars 2021 var han i egenskap av misstänkt närvarande vid en häktnings-
                        förhandling i Södertörns tingsrätt. Han deltog via videolänk från häktet
                        Huddinge tillsammans med sin offentlige försvarare BB. I videolänksrummet
                        befann sig även personal från NTE. Under tingsrättens enskilda övervägande
                        bad såväl han som försvararen vid upprepade tillfällen personalen att avlägsna
                        sig från videolänksrummet så att de skulle kunna tala i enrum. Transportledaren
                        vägrade att göra det utan att ge några skäl, i stället sade han att de kunde
                        samtala inför honom.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde
                        Kriminalvården, rättsenheten vid huvudkontoret, genom chefen för sektionen
                        för verksjuridik, bl.a. följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från NTE. Av uppgifterna framgår
                                sammanfattningsvis följande.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 2788-2021        Sid 2 (3)




      Personal från NTE ansvarade för den intagne i samband med närvaro vid
      domstolsförhandling via videolänk från häktet Huddinge. Det är riktigt att
      försvararen i en paus, under vilken domstolen överlade sitt beslut, begärde att få
      samtala med sin klient i enrum. Det är även riktigt att begäran nekades.
      Anledningen till detta var att transportpersonalen av säkerhetsskäl inte tilläts
      lämna videorummet utan att tillkalla häktespersonal som kunde bistå vid utsläpp
      från videorummet. Detta berodde i sin tur på att verksamhet pågick utanför
      videorummet och att andra klienter vistades där. Eftersom förhandlingen
      väntades ropas på inom kort bedömdes att det inte fanns tillräckligt med tid för
      att kunna tillmötesgå begäran på ett sätt som var acceptabelt ur säkerhets-
      synpunkt. Enligt uppgift från transportledaren försökte denne och ytterligare en
      personal förklara detta för försvararen och den intagne. En incidentrapport
      upprättades med anledning av det inträffade eftersom stämningen blev uppretad
      med anledning av att begäran nekades.
      Försvararen hade däremot möjlighet att samtala med sin klient före eller efter
      förhandlingen och informerades efter förhandlingen om häktets regler och om
      bokning av rum för advokatbesök.

## Rättslig reglering

Av 3 kap. 1 § andra stycket häkteslagen (2010:611) och 21 kap. 9 § första
      stycket första meningen rättegångsbalken framgår att den som är häktad har rätt
      att träffa sin försvarare. Av den senare bestämmelsens andra stycke framgår att
      om den misstänkte har rätt att träffa sin försvarare ska det få ske i enrum.
      –––

## Kriminalvårdens bedömning

Den som är häktad har en lagstadgad rätt att träffa sin försvarare i enrum. Denna
      rätt är dock inte ovillkorlig på så sätt att försvararen, närhelst denne påkallar det,
      genast kan få meddela sig med sin klient i enrum. Om denna rätt görs gällande i
      direkt anslutning till en domstolsförhandling behöver flera aspekter beaktas, bl.a.
      de säkerhetsmässiga. Kriminalvårdens personal bör naturligtvis, när det bedöms
      lämpligt och omständigheterna medger det, medverka till att enskilda samtal kan
      genomföras mellan klienter och deras försvarare även i en sådan situation. I
      förevarande fall kunde emellertid begäran om enskilt samtal inte tillmötesgås
      eftersom det inte bedömdes lämpligt ur säkerhetssynpunkt. Av transportledarens
      uppgifter framgår att försvararen efter förhandlingen informerades om häktets
      regler och om bokning av rum för advokatbesök. Kriminalvårdens bedömning är
      att det av utredningen inte har framkommit någonting som tyder på att
      Kriminalvårdens personal har agerat felaktigt i samband med att den aktuella
      begäran nekades.
I en kommentar till remissvaret anförde AA bl.a. följande. Det pågick ingen
aktivitet utanför videolänksrummet och det fanns inte några andra klienter där.
Säkerheten utgjorde därför inte skäl att avslå hans begäran om att få tala i
enrum med den offentlige försvararen. Transportledaren hänvisade inte heller
till säkerhetsskäl när denne vägrade lämna rummet. Påståendet om att det inte
fanns tillräckligt med tid för att tillmötesgå begäran på ett sätt som var
acceptabelt ur ett säkerhetsperspektiv stämmer inte; det fanns gott om tid att
tillkalla häktespersonal för att lösa den uppkomna situationen. När han efter
förhandlingen påtalade det inträffade för den personalen förstod de inte varför
begäran inte hade tillmötesgåtts och tillhandahöll omgående ett rum för detta.
                                                                     Dnr 2788-2021      Sid 3 (3)




Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för de bestämmelser som har
betydelse i ärendet. Det finns anledning att tillägga att rätten för den enskilde att
i enlighet med 21 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken få träffa sin försvarare
i enrum förstås också omfattar en rätt att få samtala med försvararen på detta
sätt (se prop. 2015/16:187 s. 17).

Som Kriminalvården har anfört innebär den misstänktes rätt att träffa sin
försvarare i enrum inte en ovillkorlig rätt att, närhelst han eller hon begär det,
genast få prata med försvararen under sådana former. Påkallar försvararen att få
samtala med klienten omedelbart före ett förhör eller under ett pågående förhör,
beror det på omständigheterna i varje särskilt fall om detta ska tillåtas eller inte.
JO har dock tidigare understrukit att det med hänsyn till angelägenheten av att
en misstänkt i samband med ett polisförhör får tillfälle att enskilt rådgöra med
sin försvarare bör krävas särskilda skäl för att det inte ska tillåtas (se JO 1960
s. 70). Detsamma bör enligt min mening gälla när en försvarare begär att få
samtala med sin klient i samband med en häktningsförhandling, och det oavsett
om den äger rum med parterna på plats i domstolens lokaler eller den frihets-
berövade och hans försvarare närvarar via videolänk från häktet. Sålunda kan
det vid en sådan förhandling uppstå frågor som är av vikt för försvaret eller som
man tidigare inte har rådgjort om eller haft anledning att diskutera. Det bör som
sagt då krävas särskilda skäl att inte tillmötesgå en begäran om samtal i enrum.
Ett godtagbart sådant skäl kan vara att säkerheten i så fall faktiskt äventyras.

Kriminalvården har haft en annan uppfattning än AA om huruvida ett samtal i
enrum verkligen utgjorde en säkerhetsrisk vid det aktuella tillfället och ifall
transportledaren förklarade för AA och hans offentlige försvarare att de av
sådana skäl inte kunde tillåtas samtala utan personal närvarande. Jag bedömer
att ytterligare utredning inte skulle leda till större klarhet i dessa delar. Det som
har kommit fram ger inte anledning till kritik eller någon annan åtgärd från min
sida.

Ärendet avslutas.
