# Kritik mot Individ- och familjenämnden i Västerås kommun för felaktig hantering av en fråga om anlitande av ombud

JO 2012-12-19 dnr 2802-2012

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2012-12-19               2802-2012              1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Individ- och familjenämnden i Västerås kommun för felaktig
                        hantering av en fråga om anlitande av ombud


                          Beslutet i korthet: Under utredningen av en orosanmälan rörande barn vägrade
                          förvaltningen ett ombud för en av vårdnadshavarna insyn i uppgifter som hos
                          socialtjänsten omfattades av sekretess.
                          I beslutet konstaterar JO att ett ombuds rätt till insyn i ett ärende inte är beroende av den
                          andre vårdnadshavarens uppfattning i frågan eller av att ombudet har juridiska
                          kunskaper. Huvudregeln är att ombudets rätt att ta del av uppgifter i ett ärende – även
                          sådana uppgifter som omfattas av sekretess – följer den rätt som huvudmannen har.
                          Förvaltningen har därför hanterat ombudsfrågan från fel utgångspunkt.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA kritik mot Individ- och familjenämnden i
                        Västerås kommun. Klagomålen gällde att Socialkontor barn och ungdom dels
                        upprepade gånger under våren 2012 nekat BB att ha med sig sitt juridiska ombud
                        vid möten med socialtjänsten, dels vägrat att lämna ett skriftligt och överklagbart
                        beslut om avvisning av ombudet.

                        I anmälan och bifogade handlingar redogjordes för innehållet i flera e-brev mellan
                        BB och socialtjänsten (innehållet i dessa framgår i allt väsentligt i nedan
                        redovisade yttrande från nämnden; JO:s anm.). Vidare anfördes bl.a. följande.

                        För att undkomma att lämna ett skriftligt beslut som kan överklagas kallar
                        socialtjänsten det i stället för ett ”ställningstagande”. Genom detta agerande har
                        socialtjänsten förvägrat BB sin lagliga rätt till möjligheten att överklaga ett beslut.
                        Att socialtjänsten väljer att rådfråga och låta en privatperson, dvs. barnets pappa,
                        fatta beslut åt socialtjänsten avseende vilka ombud som ska tillåtas är mycket
                        anmärkningsvärt och synnerligen allvarligt ur rättssäkerhetssynpunkt.

## Utredning

Individ- och familjenämnden anmodades att yttra sig över vad som anförts i
                        anmälan. Nämnden beslutade att som sitt remissvar översända en skrivelse från
                        Socialkontor barn och ungdom. Av denna skrivelse framgick bl.a. följande.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                    Dnr 2802-2012      Sid 2 (4)




Samtal med berörda socialsekreterare
Socialsekreterare CC:s uppfattning är att de inte har fattat beslut om, eller förvägrat
DD att närvara som BB:s ombud, därmed anser hon inte att de försökt att undkomma att
lämna ut ett skriftligt beslut. Gällande att en privatperson rådfrågas och fattar beslut
åt socialtjänsten avseende vilka ombud som skall tillåtas närvara kan handläggare
inte bemöta då de inte har rådfrågat någon privatperson i ärendet. Om AA avser att de
varit i kontakt med den andre vårdnadshavaren så stämmer det men är inte att betrakta
som privatperson som fattat ett beslut. CC har läst igenom och godkänner den
redogörelse som finns i ärendet.

Redogörelse för handläggningen i ärendet

120131
Inkommer mail från BB gällande förslag på tider för möte samt, ett förtydligande
om att DD är hennes ombud, inte en stödperson.

120202
Socialsekreterare CC skickar en förfrågan till barnets andra vårdnadshavare EE om
hur han ställer sig till att DD närvarar vid mötet med socialtjänsten. Svar inkommer
samma dag och EE:s svar är nej.
Samma dag mailar socialsekreterare CC till BB, information om att EE säger nej till
att DD närvarar.

120206
CC meddelar BB att de inte har möjlighet att träffa BB på föreslagna datum.
Vårdnadshavare får istället erbjudandet om att besvara utredningsfrågorna skriftligt.
Samma frågor till båda vårdnadshavare skickas med erbjudande om att besvara det
muntligt i ett möte eller skriftligt. Samma dag begär BB ett avslag på att DD inte tillåts
närvara på mötet, vilken grund och vilket lagstöd det grundas på.

120215
Hänvisar socialsekreterare CC i sitt svar till ett mail hon skickat till BB 120202, att
hon är välkommen med sitt ombud, DD och informerar om att samtalet endast kan
vara informationsinhämtande från BB och att socialsekreterare inte kan ge
information då den andre vårdnadshavaren inte samtycker till det. Hänvisar till 26
kap. l § offentlighets- och sekretesslagen. BB får förslag på tid till den 24 februari
8.30 Socialkontor barn och ungdom.

120216
Inkommer mail från BB som omgående önskar få information om tid och plats för mötet
med skolan då hennes ombud vill medverka.

120217
Socialsekreterare FF kontaktar Socialstyrelsen i Stockholm, GG, som uppger att ombudet
endast kan närvara om hon som vårdnadshavare själv medverkar. Socialsekreterare FF
och CC avvisar då BB:s ombud att delta vid ett referensmöte med skolan som skall äga
rum 120217.

120229
Inkommer mail från BB om att få ett skriftligt avslag på varför DD inte tillåts närvara på
mötet. HH, konsulent skickar svar via post till BB med en fullständig redogörelse samt svar
på BB:s frågor.

Sammanfattning
Individ- och familjenämndens erfarenhet är att separerade föräldrar som är i kraftiga
vårdnadskonflikter kan ha speciella svårigheter, inte enbart för dem själva utan
också i förhållande till andra myndigheter, såsom socialtjänsten. Olika
                                                                       Dnr 2802-2012      Sid 3 (4)




      ställningstagande måste göras utifrån vårdnadshavares olika önskemål. Som framgår
      av dokumentationen i ärendet, finns inget beslut om att DD inte har rätt att vara BB:s
      ombud i utredningen gällande JJ. Socialsekreterarna CC och FF har på olika sätt
      erbjudit ett utredningsförfarande där handläggare kan tillmötesgå BB:s och EE:s begäran.
      Båda vårdnadshavare fick erbjudande om att skriftligt besvara frågorna, BB har
      också erbjudits att tillsammans med DD besvara frågorna muntligt, med restriktion
      att handläggare inte kan röja uppgifter om den andre vårdnadshavaren. Konsulent HH
      skickade 120229 per brev ett särskilt förtydligande till BB med detta innehåll.

## Bedömning

Utifrån den dokumentation som framgår i ärendet, bedöms att handläggningen i
      ärendet utifrån givna förutsättningar har skett med beaktande av vårdnadshavares
      rättsäkerhet.
Nämnden bifogade journalanteckningar.

AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Den som för talan i ett ärende får, enligt 9 § första stycket förvaltningslagen
(1986:223), FL, anlita ombud eller biträde. Med ombud avses någon som har
muntlig eller skriftlig fullmakt från parten att föra hans eller hennes talan. Som
huvudregel gäller att ett ombuds rätt att ta del av uppgifter i ett ärende – även
sådana uppgifter som omfattas av sekretess – följer den rätt som huvudmannen har.
Om ett ombud visar oskicklighet eller oförstånd eller på annat sätt är olämplig kan
myndigheten enligt 9 § andra stycket FL avvisa honom eller henne som ombud. Ett
sådant beslut kan överklagas.

FL innehåller inte några principiella begränsningar hänförliga till ett ombuds
kvalifikationer, exempelvis att ombudet måste ha juridisk utbildning. En part har i
princip rätt att fritt välja vem som ska vara hans eller hennes ombud. Det är således
fullt möjligt att som ombud anlita en bekant eller nära släktning (se t.ex. JO:s
ämbetsberättelse 1992/93 s. 417).

Av utredningen framgår att BB avsåg att låta DD företräda henne som ombud
under socialtjänstens utredning rörande dottern JJ. Förvaltningen uppfattade också
saken på det sättet. JJ:s andra vårdnadshavare, EE, lämnade på fråga från
förvaltningen inte sitt samtycke till att DD deltog vid möten under utredningen.

Vad som har kommit fram visar inte att förvaltningen i formell mening vägrat DD
att vara ombud för BB i ärendet. Det har således inte varit aktuellt med något beslut
om att avvisa DD. Däremot framgår att förvaltningen med hänvisning till EE:s
inställning till DD:s medverkan och till att DD inte var ett ”juridiskt ombud” ansåg
sig ha skäl att vägra DD insyn i sekretessbelagda uppgifter rörande JJ.
Utredningsförfarandet lades upp i enlighet med den bedömningen.

Som framgår ovan har DD i sin roll som BB:s ombud haft rätt till insyn i sådana
uppgifter som BB för egen del kunnat ta del av. I situationer som den nu aktuella
finns det inte något utrymme för att ge den andre vårdnadshavaren inflytande över
frågan om ett ombuds rätt till insyn. Vilka juridiska kunskaper ett ombud har
                                                                 Dnr 2802-2012    Sid 4 (4)




saknar i sig betydelse. Mot denna bakgrund kan jag konstatera att förvaltningen
hanterat frågan om DD:s roll som ombud från fel utgångspunkt.

Vad AA anfört i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida.

Jag har denna dag fattat beslut i ett annat ärende som rör liknande klagomål mot
Individ- och familjenämnden i Västerås kommun (JO:s ärende dnr 6448-2011).
Även i det beslutet har jag funnit att förvaltningen hanterat en fråga om anlitande
av ombud på ett felaktigt sätt. Jag förutsätter att nämnden i framtida ärenden
beaktar de uttalanden som jag har gjort i besluten.

Ärendet avslutas med den kritik som innefattas i det ovan anförda.
