# En tingsrätts åtgärd att i ett konkursbeslut och en kungörelse om konkursbeslutet utelämna en persons namn då det av ett personbevis framgick att denne hade s.k. skyddade personuppgifter

JO 2003-06-26 dnr 2818-2001

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                    Sid
                                                                       2003-06-26        2818-2001             1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        En tingsrätts åtgärd att i ett konkursbeslut och en kungörelse om
                        konkursbeslutet utelämna en persons namn då det av ett personbevis
                        framgick att denne hade s.k. skyddade personuppgifter

## Anmälan

I en anmälan till JO ställde AA frågan om det är i enlighet med gällande rätt att en
                        domstol i en kungörelse av ett konkursbeslut anger endast gäldenärens
                        personnummer. Till anmälan hade fogats en kungörelse införd i tidningen
                        Smålänningen den 20 juli 2001, enligt vilken en gäldenär med ett visst angivet
                        personnummer hade försatts i konkurs vid Ljungby tingsrätt den 18 juli 2001.

## Utredning

Från tingsrätten infordrades och granskades dagboksbladet och handlingar i ärendet
                        varvid framgick bl.a. följande.

                        Den 3 juli 2001 gav staten, genom kronofogdemyndigheten i Kalmar,
                        Halmstadskontoret, in en konkursansökan mot en gäldenär som i ansökan angivits
                        med beteckningen ”skyddade personuppgifter” följt av ett visst personnummer. Till
                        ansökan var fogade ett centralregisterutdrag från utsökningsregistret, ett
                        personbevis samt en utredningsrapport om tillgångsundersökning. I registerutdraget
                        samt i utredningsrapporten benämndes gäldenären med uttrycket ”skyddade
                        personuppgifter” samt personnummer. Av personbeviset, som hade utfärdats av
                        Skattemyndigheten i Växjö, Skattekontoret i Ljungby, och som gavs in i slutet
                        kuvert, framgick gäldenärens fullständiga personuppgifter.

                        Tingsrätten utfärdade ett föreläggande med kallelse till förhandling till ”skyddade
                        personuppgifter” följt av personnumret. Ett delgivningskvitto med gäldenärens
                        underskrift och namnförtydligande samt en anteckning ”skydd. personuppg.” som
                        gjorts av gäldenären kom in till tingsrätten den 10 juli 2001. Delgivningskvittot
                        förvarades tillsammans med personbeviset i ett särskilt kuvert. Tingsrätten höll
                        därefter förhandling den 13 juli 2001, då gäldenären medgav konkursyrkandet. I
                        protokollet, som innehöll beslutet om konkurs meddelat den 18 juli 2001, angavs
                        gäldenärens identitet endast med personnummer. Kungörelse med anledning av
                        konkursbeslutet infördes i Post- och Inrikes Tidningar, Smålänningen och Norra
                        Skåne.



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                        Dnr 2818-2001     Sid 2 (5)




Ärendet remitterades till tingsrätten som anmodades att lämna upplysningar om
vilka rättsliga överväganden som hade föregått åtgärden att utelämna gäldenärens
namn i protokollet från konkursförhandlingen och i beslutet om konkurs samt
anledningen till att kungörelsen om konkursbeslutet avfattats på sätt som skett.

Tingsrätten (lagmannen BB) kom in med ett remissvar. I detta lämnades följande
uppgifter om handläggningen av ärendet. Ärendet hade handlagts av BB. Till
konkursansökan hade i ett slutet kuvert fogats ett personbevis för gäldenären
utfärdat av Skattekontoret i Ljungby. På personbeviset fanns en stämpel med texten
”Skyddade personuppgifter Särskild prövning enligt 7 kap § sekretesslagen”.
Tingsrätten gjorde samma dag en förfrågan på personnumret i det centrala statliga
person- och adressregistret SPAR och fick då uppgiften att personuppgiften var
sekretessbelagd. Någon kontakt med skattemyndigheten togs inte. Vid
konkursförhandlingen nämndes inte gäldenärens namn utan gäldenären förklarade
att det var han som hade det i ärendet angivna personnumret. I kungörelsen av
konkursbeslutet lämnades upplysning om att edgångssammanträde var utsatt att
äga rum vid en viss tidpunkt samt namnet på konkursförvaltaren. I
bouppteckningen som kom in till tingsrätten den 27 juli 2001 kallades gäldenären
”Nomen Nescio, med skyddade personuppgifter”. Inte heller vid
edgångssammanträdet nämndes gäldenärens namn. I samband med att målet gicks
igenom inför remissvaret till JO noterades att gäldenärens namn fanns i ett
saldobesked som fogats till konkursbouppteckningen. Gäldenärens namn fördes då
in i målregistret.

BB uppgav vidare i remissvaret bl.a. följande.

## Avslutande synpunkter

När jag nu haft tid att överväga saken ytterligare har jag funnit att jag nog inte
      hanterade ärendet på rätt sätt. Slutsatsen måste bli att tingsrätten inte gärna kan
      underlåta att ta med gäldenärens namn i ett konkursbeslut och i en kungörelse om
      konkursbeslutet. Är en person utsatt för ett allvarligt hot som riktar sig mot honom
      själv eller hans närstående och det kan befaras att en publicering av ett
      konkursbeslut skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för honom får man utgå
      från att personen ifråga har sett till att ansöka om att få fingerade personuppgifter.
      Vidare var omständigheterna nog sådana att jag inledningsvis borde tagit kontakt
      med skattemyndigheten för att efterhöra anledningen till spärrmarkeringen. Å andra
      sidan hade detta säkert inte medfört någon ändrad bedömning från min sida eftersom
      spärrmarkeringen förutsatte att skattemyndigheten hade funnit utrett att det fanns ett
      konkret hot mot gäldenären som medförde att hans namn och adress skulle
      spärrmarkeras.
      Att jag inte redovisade skälen för beslutet att utelämna gäldenärens namn och adress
      i beslutet och i kungörelsen tycker jag inte har någon betydelse. Någon begäran att
      få ta del av uppgifterna har inte framställts.
      Att en part på ett delgivningskvitto anger sitt namn och/eller sin adress med tillägget
      att uppgiften skyddas av sekretess bör som nämnts inte leda till att sekretesskyddet
      hävs.
I ett beslut den 26 juni 2003 anförde chefsJO Eklundh följande.
                                                                   Dnr 2818-2001    Sid 3 (5)



Rättslig reglering
Av 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen (1980:100) (SekrL) framgår att
sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföring eller annan liknande
registrering av befolkningen och, i den utsträckning som regeringen föreskriver det,
i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen, för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Bestämmelsen innebär att det normalt inte gäller någon sekretess för
personuppgifter i de register som åsyftas. För att en sådan uppgift skall få
hemlighållas krävs att det finns någon särskild anledning till detta. Om det kan
antas att utlämnande av uppgifter rörande en viss person innebär men för personen,
exempelvis risk för förföljelse, kan skattemyndigheten i folkbokföringsregistret
lägga in en markering för särskild sekretessprövning, s.k. sekretessmarkering
(spärrmarkering). Sekretessmarkeringen innebär att särskild försiktighet bör iakttas
när man bedömer om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut.
Sekretessmarkering motsvarar det som gäller för den hemligstämpel som enligt 15
kap. 3 § SekrL kan åsättas en allmän handling (prop. 1997/98:9 s 33 f.).

Om en person riskerar att bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet kan han eller
hon under vissa förutsättningar enligt lagen (1991:483) om fingerade
personuppgifter få använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga, s.k.
fingerade personuppgifter. Regler om sekretess för sådana uppgifter finns i 7 kap.
15 § andra stycket SekrL.

Sekretess enligt 7 kap. 15 § andra stycket SekrL fortsätter att gälla för uppgiften
även om den lämnats till någon annan myndighet. Sekretess enligt paragrafens
första stycke gäller däremot utanför det område som anges i paragrafen endast i
den begränsade omfattning som följer av sekretesslagens bestämmelser om
överföring av sekretess. För uppgifter som lämnas till domstol kan sekretess
överföras enligt 12 kap. 1 § SekrL. Om en domstol i sin rättskipande eller
rättsvårdande verksamhet från en domstol eller annan myndighet erhåller en
uppgift som är sekretessbelagd där, gäller enligt denna bestämmelse sekretessen
också hos domstolen (s.k. sekundär sekretess). Sådan överföring av sekretess äger
emellertid inte rum, om en sekretessbestämmelse som avser att skydda samma
intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen.

Liknande generella regler om överföring av sekretess finns i fråga om den
tillsynsverksamhet som bedrivs av Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
samt beträffande Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt eller
tillhandagå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter (11 kap.
4 § SekrL). I övrigt innehåller sekretesslagen inte några bestämmelser som
möjliggör överföring av sekretess för uppgifter av det slag som avses i 7 kap. 15 §
första stycket SekrL.

Enligt 16 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) gäller rättegångsbalkens regler om
tvistemål i tillämpliga delar i konkursärenden. Bestämmelser om avfattningen av
                                                                  Dnr 2818-2001   Sid 4 (5)




domar och slutliga beslut i tvistemål finns i 17 kap. 7 och 12 §§ rättegångsbalken.
Av dessa framgår bl.a. att sådana avgöranden skall innehålla uppgift om parterna.

I 2 kap. 24 § andra stycket konkurslagen föreskrivs att konkursbeslut genast skall
kungöras. Enligt 10 § konkursförordningen (1987:916) skall kungörelse av
konkursbeslut innehålla uppgift bl.a. om gäldenärens namn och postadress, samt i
förekommande fall och om uppgiften framgår av handlingarna, gäldenärens
person- eller organisationsnummer.

Bedömning
Av utredningen framgår att tingsrätten fick personuppgifterna om gäldenären från
kronofogdemyndigheten genom att denna överlämnade ett av skattemyndigheten
utfärdat personbevis i vilket angavs att personuppgifterna var skyddade. Man kan
härav dra den slutsatsen att det fanns en s.k. spärrmarkering avseende dessa
uppgifter. En sådan markering innebär, som tidigare nämnts, att särskild
försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör
lämnas ut, eftersom dessa kan vara omfattade av sekretess enligt 7 kap. 15 § första
stycket SekrL.

Av redogörelsen för den rättsliga regleringen framgår emellertid att denna
bestämmelse är så avfattad att sekretessen gäller endast i sådan verksamhet för
förande av register som anges där och att sekretessen endast i mycket begränsad
omfattning följer med uppgifterna om de lämnas till någon annan myndighet. Ett
sådant fall är att uppgifterna lämnas från den registerförande verksamheten till en
domstol. Uppgifterna förblir vidare omfattade av sekretess om de lämnas till
Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern i sådan verksamhet som avses i
11 kap. 4 § SekrL.

I övrigt saknas regler som möjliggör överförande av sekretess enligt 7 kap. 15 §
första stycket SekrL. Härav följer att gäldenärens personuppgifter inte omfattades
av sekundär sekretess hos kronofogdemyndigheten. Inte heller gällde någon primär
sekretess enligt 9 kap. 19 § SekrL i kronofogdemyndighetens verksamhet för
uppgifterna. När kronofogdemyndigheten överlämnade gäldenärens
personuppgifter till tingsrätten, omfattades dessa således inte av någon sekretess
som kunde överföras till domstolen på grund av reglerna i 12 kap. 1 § SekrL. Att
uppgifterna överlämnades genom att kronofogdemyndigheten vidarebefordrade ett
av skattemyndigheten utfärdat personbevis saknar betydelse för denna bedömning.

Det kan vidare konstateras att uppgifterna inte heller omfattades av någon
sekretssbestämmelse som var direkt tillämplig hos tingsrätten.

Sedan gäldenären hade fått del av ett föreläggande i ärendet, skickade han in ett
delgivningskvitto som han hade undertecknat med sitt namn och försett med
namnförtydligande och uppgift om sitt telefonnummer. Tingsrätten har i sitt
remissvar anfört att det är tveksamt om delgivningskvittot skall betraktas som en
handling som har getts in i målet och har – utifrån sin bedömning att
personuppgifterna omfattades av överförd sekretess – hävdat att sekretesskyddet
för gäldenärens namn bestod även sedan delgivningskvittot gavs in.
                                                                   Dnr 2818-2001    Sid 5 (5)




Delgivningskvittot är visserligen endast ett mottagningsbevis som skickas på
begäran av tingsrätten, men detta innebär inte att kvittot inte skulle vara en
handling som är ingiven till rätten. Det finns inte någon särskild reglering gällande
delgivningsbevis utöver bestämmelser som anger att sådana bevis inte alltid
behöver arkiveras (se 8 och 37 §§ förordningen [1996:271] om mål och ärenden i
domstol). Någon överföring av sekretess kan självfallet inte förekomma när en part
själv ger in uppgifter till en myndighet, även om dessa skulle omfattas av sekretess
när de finns hos någon myndighet. Den omständigheten att gäldenären lämnade
uppgifter om sig själv i delgivningsbeviset saknar emellertid självständig betydelse
i detta fall, eftersom det enligt vad som sagts i det föregående aldrig gällt någon
sekretess för dessa uppgifter hos tingsrätten.

Något rättsligt stöd för att i strid med gällande bestämmelser utelämna uppgiften
om gäldenärens namn i konkursbeslutet och kungörelsen har således inte förelegat.
Jag vill såvitt gäller kungörelsen erinra om att denna syftar till att göra det möjligt
för borgenärerna att bevaka sina intressen genom att informera dem om att en viss
gäldenär har försatts i konkurs. Vidare har till tidpunkten för kungörelsen knutits
den rättsverkan att rättshandlingar som företagits med gäldenären senast dagen
efter den då kungörelsen varit införd i Post- och Inrikes Tidningar kan göras
gällande av en godtroende kontrahent (3 kap. 2 § konkurslagen). Det ligger i
sakens natur att en kungörelse som inte innehåller någon uppgift om gäldenärens
namn inte kan fylla den av lagstiftaren åsyftade funktionen.

Av det sagda framgår att tingsrättens hantering av gäldenärens personuppgifter i
flera avseenden har varit behäftad med brister, något som tingsrätten också har
insett.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det sagda.
