# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Norrtälje, om att intagna inte erbjudits utomhusvistelse i samband med avskildhetsplacering

JO 2015-10-01 dnr 282-2015

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2015-10-01               282-2015               1 (7)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Norrtälje, om att intagna inte
                        erbjudits utomhusvistelse i samband med avskildhetsplacering


                          Beslutet i korthet: Samtliga intagna på en avdelning i anstalten Norrtälje placerades
                          i avskildhet och gavs inte möjlighet till daglig utomhusvistelse (promenad) i samband
                          med det. Anstalten kallade in extrapersonal för att iordningsställa en paviljong dit
                          vissa av de avskildhetsplacerade kunde flyttas för att avskildheten för övriga intagna
                          skulle kunna hävas.
                          I beslutet uttalas att en timmes daglig promenad är en grundläggande rättighet som
                          intagna bara kan nekas om det finns synnerliga skäl. Det innebär att Kriminalvården
                          aktivt måste vidta åtgärder för att hantera den situation som gjort att de intagna inte
                          kan erbjudas promenad. En sådan åtgärd kan exempelvis vara att myndigheten kallar
                          in extrapersonal för att kunna erbjuda de intagna promenad. Personalen kan även tas
                          i anspråk för att skynda på en utredning om en misstänkt misskötsamhet, och på så
                          sätt korta tiden för avskildhet. Vilken del av verksamheten som en anstalt väljer att
                          prioritera måste avgöras från fall till fall. Det viktiga är emellertid att det i en sådan
                          extraordinär situation som det innebär att placera ett stort antal intagna i avskildhet
                          vidtas särskilda åtgärder för att antingen kunna erbjuda de intagna utomhusvistelse
                          eller för att de ska kunna återgå till vistelse i gemensamhet så snart som möjligt.
                          ChefsJO har ingen invändning mot att anstalten Norrtälje valde att låta inkallad extra-
                          personal prioritera åtgärder för att snabbare kunna häva vissa av avskildhetsplacer-
                          ingarna i stället för att erbjuda de intagna en timmes daglig utomhusvistelse. Det
                          centrala är att anstalten vidtagit åtgärder för att lösa den akuta situationen.
                          Beslutet innehåller även vissa uttalanden om Kriminalvårdens dokumentationsplikt
                          och avskildhetsplacering enligt 6 kap. 5 § fängelselagen.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 19 januari 2015, framförde ett antal intag-
                        na på paviljong B i anstalten Norrtälje klagomål över förhållandena i samband
                        med att de hade varit placerade i avskildhet. De anförde i huvudsak följande:

                        Den 19 december 2014 inträffade en incident i anstaltens snickeri. En planka
                        började ryka av okänd anledning och larmet utlöstes. Samtliga intagna evaku-
                        erades och fördes tillbaka till avdelningen. På avdelningen fanns även intagna
                        som inte hade deltagit i verksamheten i snickeriet. Samtliga intagna låstes in på
                        sina bostadsrum. Inlåsningen skedde omkring kl. 10 och medförde bl.a. att de



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 282-2015        Sid 2 (7)




intagna inte gavs möjlighet att handla i kiosken. I normala fall skulle det ha
skett kl. 13.00, och personalen hade tre timmar på sig att dela ut kiosklistorna.
Att så inte skedde upplevde de intagna som ”djävulskap”. Samtliga 30 intagna
på avdelningen, och därmed även de som inte hade befunnit sig i snickeriet,
kunde inte köpa cigaretter. Detta utgör enligt ”EU-kommittén” en kollektiv
bestraffning. Under de tre dagar som avskildhetsplaceringen pågick nekades de
intagna även daglig utomhusvistelse och möjligheten att duscha. Vidare kunde
det dröja upp till tre timmar innan de intagna tilläts besöka toaletten.

Utredning
Inledningsvis inhämtades vissa handlingar. Därefter remitterades anmälan till
Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvud-
kontoret, genom chefsjuristen AA, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från anstalten Norrtälje. Genom
      utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
      Den 19 december 2014 kl. 09.53 uppmärksammade personal tre olika bränder i
      industrilokalen. Personalen slog larm och lyckades därefter släcka bränderna
      med hjälp av handbrandsläckare. Larmstyrkan anlände sedan till platsen. På
      grund av brandröken utrymdes platsen och de intagna fördes tillbaka till
      avdelningen. När brandkåren anlände till anstalten kunde de konstatera att
      någon/några applicerat brandfarlig vätska över trä- och pappersmaterial på flera
      ställen och därefter startat bränderna.
      Anstaltsledningen fattade beslut om att samtliga intagna vid den avdelning där de
      intagna som uppehållit sig i anslutning till bränderna bodde skulle avskiljas. De
      13 intagna som uppehöll sig i anslutning till bränderna avskildes av utrednings-
      skäl enligt 6 kap. 8 § fängelselagen (2010:610, FäL). Övriga intagna på avdel-
      ningen avskildes enligt 6 kap. 5 § FäL då det bedömdes vara nödvändigt för att
      ordningen och säkerheten skulle kunna upprätthållas. Totalt var ca 30 personer
      avskilda. Efter att lunch och middag delats ut till de intagna och rapporter upp-
      rättats påbörjades förhör med de intagna som uppehållit sig i anslutning till
      bränderna. Innan förhören påbörjades samlades incidentledningen för att sam-
      manställa tillgänglig information kring händelsen. Det fanns vid tidpunkten en-
      dast några få lediga platser på anstaltens avskildhetsavdelning varför det inte var
      möjligt att placera alla de intagna som misstänktes för att ha anlagt bränderna
      där. Med hänsyn till omfattningen och genomförandet av utredningen och antalet
      intagna som var inblandade i incidenten var det inte heller möjligt att placera de
      inblandade på andra häkten eller anstalter. Genomförandet av transporter med
      drygt ett tiotal intagna till olika verksamhetsställen samtidigt som de inte skulle
      kunna ha någon kontakt med varandra hade krävt resurser som svårligen kunnat
      frambringas en fredagseftermiddag. Därtill måste utredningen hanteras av en be-
      gränsad grupp personer med kännedom om såväl incidenten och de intagna som
      lokaliteterna. Det hade därför varit ogörligt att utreda en händelse med så många
      misstänkta intagna utlokaliserade på olika verksamhetsställen.
      Utredningen fortsatte under lördagen den 20 december samtidigt som man för-
      sökte lösa frågan kring de intagna som var avskilda enligt 6 kap. 5 § FäL. Led-
      ningen gjorde bedömningen att incidentutredningen kunde ta ytterligare några
      dagar. Vid tidpunkten var en paviljong på anstalten stängd för renovering men
      varit planerad att öppnas tre veckor senare. Efter inspektion av paviljongen gjor-
      des bedömningen att bostadsrummen kunde tas i anspråk efter visst iordnings-
      ställande. Personal kallades därför in på övertid under söndagen och efter att
      bostadsrummen iordningställts förflyttades de intagna som var avskilda enligt
                                                                   Dnr 282-2015       Sid 3 (7)




6 kap. 8 § FäL till denna paviljong. Avskildheten upphörde för övriga intagna
som kunde återgå i gemensamhet kl. 14.30 på söndagen den 21 december. Detta
ledde också till att anstalten kunde lägga mer resurser på incidentutredningen.
Att hålla ett större antal intagna avskilda enligt 6 kap. 8 § FäL samtidigt är sär-
skilt resurskrävande vid toalettbesök och matutdelning då man måste förhindra
att de kommunicerar med varandra eller andra intagna.
Promenad sker normalt i samband med lunch. Avdelningens promenadgård är
placerad på sådant sätt att det inte är möjligt att hindra intagna som befinner sig
ute på promenadgården från att kommunicera med intagna som befinner sig på
sina rum. Anstalten Norrtälje är en anstalt av säkerhetsklass 1 där avdelningarna
är i stort sett helt differentierade. Anstalten är inte byggd med kulvertar varför
det är väldigt tid- och resurskrävande att slussa intagna från en del av anstalten
till en annan. Något utrymme att utnyttja andra avdelningars promenadgårdar
finns normalt inte heller då dessa nyttjas av intagna på respektive avdelning.
Sammanfattningsvis är det inte möjligt att slussa intagna från en avdelning till en
annan avdelnings promenadgård.
Anstalten har gjort bedömningen att det har förelegat synnerliga skäl mot utom-
husvistelse den 19–20 december beträffande samtliga intagna som varit avskilda
med anledning av incidenten. Vidare har det bedömts föreligga synnerliga skäl
mot utomhusvistelse även den 21 december beträffande de intagna som var av-
skilda enligt 6 kap. 8 § FäL.
Det fanns inte tid att ordna med inköp från kiosken under fredagen den 19 de-
cember. Mot bakgrund av att nästa tillfälle att få handla i kiosken var redan på
tisdagen den 23 december planerades det inte in något extra kiosktillfälle.
I den renoverade paviljongen finns sammanlagt fyra toaletter. I normalfallet tar
det inte mer än några minuter innan en intagen släpps ut för toalettbesök. Det
händer emellertid att samtliga toaletter är upptagna vilket kan leda till att viss
väntetid uppstår. Mer än 15–20 minuter bör det dock aldrig ha tagit. Det är kor-
rekt att de intagna inte erbjöds möjlighet att duscha under avskildheten. Det har
emellertid funnits möjligheter att tvätta sig på respektive rum. Vid kortare av-
skildheter prioriteras inte möjlighet att duscha utan resurserna utnyttjas till ut-
redningsåtgärder för att korta ner tiden för avskildhet samt till utevistelser.

Författningsbestämmelser
Av 6 kap. 5 § fängelselagen (2010:610, FäL) framgår att intagna får tillfälligt
hållas avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att ordningen eller säker-
heten ska kunna upprätthållas.
Av 6 kap. 8 § FäL framgår att under utredning av frågor enligt 12 kap. 1 § i
denna lag eller enligt 26 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken får en intagen tillfälligt
hållas avskild från andra intagna i den utsträckning det är absolut nödvändigt för
att syftet med utredningen inte ska äventyras. Den intagne får inte hållas avskild
under längre tid än fyra dygn.
Av 1 kap. 15 § FARK Fängelse [Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:1) om fängelse, JO:s anm.] framgår att en intagen ska ges möjlighet
att dagligen sköta sin personliga hygien.
Av 4 kap. 2 § FARK Fängelse framgår att en intagen genom Kriminalvårdens
försorg ska ges möjlighet att köpa varor i kiosk eller i varuautomat.
Av 4 kap. 1 § FäL framgår att en intagen ska ges möjlighet att vistas utomhus
minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det. Av allmän-
na råd till bestämmelsen framgår att synnerliga skäl mot att ge möjlighet till en
timmes utomhusvistelse varje dag kan finnas t.ex. vid en oförutsedd situation
som gör det nödvändigt att hålla de intagna avskilda från varandra med stöd av
6 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) och det till följd därav saknas praktiska
förutsättningar att låta de intagna vistas utomhus.
                                                                    Dnr 282-2015         Sid 4 (7)




Kriminalvårdens bedömning
Avseende placering i avskildhet och utevistelse har JO i beslut den 20 mars
2014, dnr 4379-2013 och 5176-2013, anfört bl.a. följande. När intagna placeras i
avskildhet är situationen i de flesta fall oförutsedd för anstalten. Det kan således i
ett inledande skede uppstå sådana praktiska svårigheter att de intagna på grund
av detta inte kan erbjudas utevistelse. Om avskildheten drar ut på tiden kan det
emellertid knappast hävdas att situationen är oförutsedd för anstalten. Det inne-
bär att anstalten som placerar intagna i avskildhet är skyldig att omedelbart på-
börja planeringen för att så snart som möjligt kunna erbjuda de intagna en tim-
mes daglig utomhusvistelse. Parallellt med sådana åtgärder måste anstalten vid-
are kontinuerligt ompröva – allt eftersom nödvändiga utredningsåtgärder vidtas –
för vilka intagna som avskildheten kan hävas.
Anstalten Norrtälje har vidgått att de intagna som var avskilda den 19–20
respektive den 19–21 december 2014 inte fick möjlighet att vistas utomhus en
timme. Anstalten gjorde bedömningen att det förelåg synnerligen starka skäl för
att åsidosätta rättigheten med anledning av incidenten i produktionslokalen,
antalet intagna som misstänktes vara inblandade i incidenten, det totala antalet
intagna som var avskilda samt de resurser som var nödvändiga att avsätta till att
utreda incidenten så snabbt som möjligt.
De anlagda bränderna i industrilokalen var en mycket allvarlig incident med ett
stort antal misstänkta intagna. Tack vare personalens snabba agerande kunde ett
allvarligare händelseförlopp förhindras. För att kunna utreda incidenten var det
av yttersta vikt att de intagna som misstänktes vara inblandade inte kunde ha
kontakt med varandra. Samtliga intagna bodde på samma avdelning blandade
med övriga intagna på avdelningen. Det fanns inte tillräckligt med platser på
anstaltens avskildhetsavdelning och det var heller inte möjligt att differentiera de
intagna inom den aktuella avdelningen varför samtliga placerades i avskildhet,
fast på olika grund.
Vad gäller avskildheten den 19 december påbörjades denna vid 11-tiden på för-
middagen. Hela avdelningen avskildes samtidigt vilket innebar ett trettiotal in-
tagna. Med hänsyn till det stora antal avskilda samt den tid som återstod efter
lunch för utevistelse denna dag måste det anses ha varit fråga om ett sådant ini-
tialt skede av avskildheten att det i praktiken funnits svårigheter att ombesörja en
timmes utevistelse.
Såvitt avser avskildheten den 20 december så har utevistelse uteblivit denna dag.
Denna dag var det alltjämt ett trettiotal intagna som var avskilda. Med hänsyn till
att det var av avgörande betydelse för incidentutredningen att de intagna inte ha-
de kontakt med varandra fanns det ingen praktisk möjlighet för samtliga avskilda
att vistas ute en timme var. Alternativt skulle ett fåtal intagna ha kunnat vistas på
promenadgården samtidigt i sällskap av personal för att försäkra att de inte skulle
ha kontakt med de 13 intagna som befann sig på sina rum. Detta skulle ha tagit
resurser från utredningsarbetet och därmed förlängt den sammanlagda tiden för
avskildhet.
Anstalten kallade in extrapersonal som på söndagen den 21 december iordning-
ställde paviljongen som de intagna som var avskilda enligt 6 kap. 8 § FäL sedan
förflyttades till. Så snart dessa intagna förflyttats hävdes avskildheten för de in-
tagna som varit avskilda enligt 6 kap. 5 § FäL, varefter utevistelse möjliggjordes.
Anstalten prioriterade att skapa förutsättningar för att så snart som möjligt för-
flytta de intagna som var avskilda enligt 6 kap. 8 § FäL för att på detta sätt redu-
cera den tid som samtliga intagna annars skulle behöva vara avskilda. Vad gäller
de intagna som var avskilda enligt 6 kap. 8 § FäL så uteblev utevistelse denna
dag då tillgängliga personalresurser användes till förflyttningen samt för inci-
dentutredningen. Avseende dessa intagna var det alltjämt av största betydelse för
utredningen av incidenten att de inte skulle kunna kommunicera med varandra.
Anstalten bedömde således att det förelåg synnerligen starka skäl för att inte
erbjuda utevistelse denna dag.
                                                                          Dnr 282-2015       Sid 5 (7)




      Det är självklart alltid möjligt att i efterhand ifrågasätta de prioriteringar som
      görs i denna typ av situationer. I förevarande ärende har anstalten omgående
      påbörjat planeringen av åtgärder för att kunna häva avskildheten för så många
      som möjligt av de intagna som var avskilda samtidigt som en omfattande inci-
      dentutredning initierats. Anstalten har även tagit in extrapersonal för att så snart
      som möjligt kunna flytta på de intagna som alltjämt behövde hållas avskilda.
      Därigenom möjliggjorde man utevistelse så snart som möjligt.
      Kriminalvården är väl införstådd med vilken betydelse tillgången till kiosk har
      för de intagna och försöker i största möjliga mån att tillgodose behovet. Det finns
      dock extraordinära tillfällen då det inte är möjligt att avvara de personalresurser
      som krävs eller finns tid att ordna med kioskinköp på andra sätt. Den uppkomna
      händelsen måste anses vara ett sådant tillfälle. Det har inte varit fråga om någon
      form av bestraffning.
      Det har inte framkommit något i utredningen som stödjer påståendet om att det
      skulle tagit tre timmar för intagna att få gå på toaletten. Vad gäller möjligheten
      att duscha så stämmer det att detta inte prioriterats under rådande omständighet-
      er. Samtliga rum har emellertid varit utrustade med tvättmöjligheter och på så
      sätt har de intagna haft möjlighet att sköta sin personliga hygien på erforderligt
      sätt.
Anmälarna fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Bedömning
Inledningsvis vill jag framhålla att det inte har framkommit några omständig-
heter som ger mig skäl att befara att avskildhetsplaceringarna skett i bestraff-
ningssyfte. Huruvida det funnits skäl att placera samtliga intagna i avskildhet är
en sådan bedömningsfråga som jag avstår från att uttala mig i.

Avskildhet enligt 6 kap. 5 § fängelselagen
En omständighet som gjorde situationen svårhanterlig för anstalten var att de
intagna var avskilda med stöd av olika bestämmelser i fängelselagen. Medan
6 kap. 8 § fängelselagen ger en anstalt möjlighet att hålla en intagen avskild i
upp till fyra dygn får avskildhetsplaceringar enligt 6 kap. 5 § fängelselagen bara
ske tillfälligt. Den senare bestämmelsen ger möjlighet för en anstalt att placera
en intagen i avskildhet utan att han eller hon har gjort sig skyldig till någon
oegentlighet.

Jag har i ett annat nyligen meddelat beslut uttalat att 6 kap. 5 § fängelselagens
relativt fria ramar ställer stora krav på den som väljer att tillämpa bestämmel-
sen, och detta förhållande har en viktig betydelse bl.a. för bedömningen av hur
länge åtgärden kan anses som proportionerlig. Det säger sig självt att tiden un-
der vilken en avskildhetsplacering kan anses proportionerlig är betydligt mer
begränsad i en situation där den avskilde inte är misstänkt för någon missköt-
samhet, jämfört med en situation där det finns sådana misstankar. I motiven till
bestämmelsen har det understrukits genom ett uttalande om att en avskildhet
enligt 6 kap. 5 § fängelselagen aldrig får pågå längre än vad som är nödvändigt
                                                                       Dnr 282-2015      Sid 6 (7)




för att Kriminalvården ska kunna hantera situationen, normalt inte mer än några
timmar eller något dygn.1

Mot den bakgrunden har jag förståelse för att anstalten Norrtälje valde att
prioritera sådana åtgärder som krävdes för att de intagna som var placerade i
avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen skulle kunna återgå till gemen-
samhet så snart som möjligt. Jag återkommer nedan till vilken betydelse dessa
förhållanden hade för möjligheten att kunna erbjuda de intagna en timmes dag-
lig utomhusvistelse.

De intagna var avskilda med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen i drygt två dygn.
Med hänsyn till den allvarliga incident som föregick avskildhetsplaceringarna,
att händelsen berörde ett stort antal intagna och att anstalten relativt snart på-
började arbetet med att vidta åtgärder för att kunna häva avskildheten framstår
åtgärden enligt min mening som proportionerlig.

Möjligheten till daglig utomhusvistelse
I fråga om förhållandena i samband med avskildhetsplaceringarna framgår att
anstalten så länge avskildheten pågick inte kunde erbjuda de intagna bl.a. den
timmes dagliga utomhusvistelse som de enligt huvudregeln har rätt till. För
vissa intagna innebar det att de inte gavs möjlighet till utomhusvistelse under tre
dygn. Jag har förståelse för att intagna kan uppleva en avskildhetsplacering som
extra ingripande om de dessutom inte får möjlighet att komma ut för frisk luft
och motion.

Jag har under det senaste året i flera beslut gett min syn på tillämpningen av be-
stämmelsen om daglig utomhusvistelse. I dessa beslut har jag framhållit bl.a. att
en timmes daglig promenad är en grundläggande rättighet som Kriminalvården
bara kan neka en intagen om det finns synnerliga skäl.2 Detta förhållande inne-
bär att myndighetenen aktivt måste vidta åtgärder för att hantera den situation
som gjort att intagna nekas promenad. En sådan åtgärd kan exempelvis vara att
myndigheten kallar in extrapersonal för att kunna erbjuda möjligheten till vistel-
se utomhus.3

Om de intagna är avskilda för att det ska genomföras en utredning om misstänkt
misskötsamhet4 kan inkallandet av extra personal även möjliggöra att utred-
ningsarbetet kan skyndas på. Därmed är det möjligt att häva avskildhetsplaceri-
ngarna i ett tidigare skede än vad som annars skulle vara fallet. Vilken del av
verksamheten som en anstalt väljer att prioritera i en viss situation måste av-




1
    Se prop. 2009/10:135 s. 138 och mitt beslut den 15 september 2015 i dnr 1096-2015.
2
    Se bl.a. JO 2014/15 s. 281.
3
    Se mitt beslut den 22 april 2015 i dnr 1924-2014.
4
    Se 6 kap. 8 § fängelselagen.
                                                                        Dnr 282-2015   Sid 7 (7)




göras från fall till fall. Det viktiga är emellertid att det i en sådan extraordinär
situation, som det innebär att placera ett stort antal intagna i avskildhet, vidtas
särskilda åtgärder för att antingen kunna erbjuda de intagna utomhusvistelse
eller för att de ska kunna återgå till vistelse i gemensamhet så snart som möjligt.

Det framgår att anstalten Norrtälje i samband med avskildhetsplaceringen kalla-
de in extrapersonal för att iordningsställa en paviljong dit de intagna som var
avskilda för utredning av misstänkt misskötsamhet kunde flyttas. Jag har ingen
invändning mot att anstalten valde att prioritera detta arbete för att kunna häva
avskildhetsplaceringarna för övriga intagna i stället för att använda personal-
resurserna för att erbjuda de intagna promenad. De centrala är att anstalten har
vidtagit åtgärder för att lösa den akuta situationen och därmed arbetat för att de
intagna skulle kunna återgå till gemensamhet så snart som möjligt.

Kriminalvårdens dokumentationsplikt
Som jag nämnt tidigare utgör möjligheten till en timmes daglig utomhusvistelse
en grundläggande rättighet, och anser en anstalt att det finns synnerliga skäl att
begränsa den måste det enligt min mening dokumenteras. Det är inte nödvän-
digt att det sker i de intagnas journal5, men någonstans måste det anges. I sam-
band med avskildhetsplaceringar kan utomhusvistelser utgöra ett viktigt inslag
för att motverka de negativa effekterna av tvångsåtgärden. Av den anledningen
är det viktigt att anstalten även dokumenterar om den intagne tackar nej till er-
bjudandet om daglig promenad.

Övriga frågor
Anstalten har tillbakavisat att de intagna skulle ha behövt vänta i upp till tre
timmar på att få besöka toalett. I denna del står ord mot ord, och jag gör be-
dömningen att ytterligare utredning inte kan förväntas ändra på detta förhål-
lande. Med beaktande av detta och de uppgifter som Kriminalvården lämnat i
övriga delar saknar jag skäl att ytterligare kommentera anmälarnas klagomål.

Sammanfattningsvis
Sammanfattnings anser jag att anstalten Norrtälje har hanterat perioden av av-
skildhet på ett bra sätt. Anstalten har vidtagit åtgärder för att komma till rätta
med situationen, och det saknas skäl för mig att uttala någon kritik med anled-
ning av vad som har framkommit i utredningen.

Ärendet avslutas.




5
    Jfr 5 § fängelseförordningen (2010:2010) och 14 kap. 1 § i Kriminalvårdens
föreskrifter och allmänna råd.
